’Enligt Bibelns ord’

Möjligen är detta en användbar fras för alla bibelläsare och tillika bibeltrogna sådana. De finner säker vägledning i Bibelns ord för sitt liv samt tröst i denna eländiga värld fylld av diverse fasor. Det som står i Bibeln varken får eller kan ifrågasättas. Att göra det skulle vara en närmast straffbar hädelse.

Nu tar jag i ordentligt. I ett tidigare inlägg Böckernas Bok pekade jag på ett par saker som jag läst om i Första Mosebok. En nästan skrämmande och hotfull sak handlade om omskärelse. Vi som inte är omskurna skall inte bara fördömas utan t.o.m. utrotas ur sin släkt; han har brutit mot mitt förbund. Detta förstås under förutsättning att vi tillhör Abrahams släkt. Jag vet inte om jag gör det, eller snarare om jag skulle ha gjort det om mina föräldrar låtit omskära mig.

Den andra saken jag lyfte upp var historien med Lots döttrar som lät sin far befrukta dem och för att det skulle vara möjligt söp de honom full och bortom allt normalt omdöme med vin. I brist på andra villiga karlar fick de således vad de ville av sin egen far, nämligen en spirande ’livsfrukt’ i sina livmödrar! Så står det i alla fall i Bibeln.

Som jag förstår är det ’vanliga’ människor som skrivit ned alla berättelser i Bibeln, alltså vare sig Gud eller Jesus och då måste kan kanske räkna med att allt som där står inte skall tas som odiskutabla fakta eller sanningar. Följande citat av en Staffan Bergman (vem nu det är) visar dock att jag har fel i det antagandet:

Men vi vet att det är människor som skrivit ned Bibelns ord och vill därför gärna dra slutsatsen, att den måste vara behäftad med mänskliga brister och fel. Men så är det inte: ’De som talade var människor, men drivna av Guds Ande, talade de vad de hade fått från Gud’ (2 Petr. 1:21). Den Helige Ande ingav profeterna i Gamla testamentet tankar och ord som fästes på pränt i heliga skrifter. Jesus själv hänvisade oupphörligen till Gamla testamentet som gudomligt given, och han sade ’Skriften kan inte göras om intet’ (Joh. 10:35). Och hos apostlarna rådde ingen tvekan: ’Hela Skriften är ingiven av Gud’ (2 Tim. 3:16).

Mina bestämda ord i ingressen baseras på min stora förvåning över att mitt inlägg ’Böckernas Bok’ inte gav anledning till en enda kommentar, där man i klartext tog upp just de märkligheter som jag beskrev. Ingen fann anledning att ställa upp till försvar för de ’gudomligt givna’ Bibelns ord om utrotning av oomskurna och den tydligen helt acceptabla berättelsen om incesthandlingen mellan Lot och hans döttrar. Ingen försökte heller att förklara för mig – och andra – hur de båda sakerna egentligen skall förstås.

Om det trots var någon av kommentatorerna som trots allt anser sig ha försökt ge en konkret kommentar och som även menar att ett försök gjorts att få mig att förstå, måste jag tyvärr erkänna att det inte var ett särskilt lyckat försök.

Trots min kaxighet och illa dolda skepsis inför delar av det som kan läsas i världens mest lästa bok, vill jag helst inte likna det som ’står i Bibeln med’ med ’det står ju i tidningen’. Den som tar det han läst i tidningen som en oomkullrunkelig sanning möts som bekant av ett medlidsamt leende.