Irländsk musik

I går kväll hade jag förmånen att få vara med, när det umeåbaserade irländska bandet O’Greidi övade inför sin kommande spelning på Källan i Norsjö den 28 februari. ’Irish Washerwoman’ är en av många låtar i O’Greidis repertoar men spelas här av andra som synes.

Är man som jag utan egen förmåga, när det gäller trakterandet av olika instrument och att sedan få dem att låta fint i en grupp, blir man onekligen imponerad. Jag är även så imponerad och glad över att det, så vitt jag kan förstå, varit så lätt för Peggy att ansluta sig till de övriga två, som spelat tillsammans rätt så länge. Deras förmåga att anpassa sig till henne är lika imponerande. Jag tror att allt detta varit möjligt tack vare allas professionalitet och framförallt förmåga att samarbeta.

Bandet består av den mycket säkre sångaren och gitarristen Per Lundholm, Eric Anderberg med sin sång då och då men främst spel på sin cajón och, ett för mig helt nytt instrument, och så Peggy, som bidrar med sång samt spelar penny whistle, tvärflöjt och hammered dulcimer. Bandet kommer troligen inom kort att lägga till ett "nua" ("ny" på irländska), eftersom det på senare tid genomgått en del förändringar både när det gäller sammansättning och instrumentering.

Jag kan bara vara tacksam över att nu få glädja mig åt ytterligare en musikstil tillsammans med den jag får njuta av i och med New Mountain Musics bluegrass och american old-time och i Umebygdens Spelmansgille och den genuina svenska folkmusik som spelas där.

Min vanliga vana att ägna mig åt korsordslösning, när jag är med på Peggys musikövningar, blev det inte mycket av i går kväll. Det var nämligen i det närmaste omöjligt att inte i stället koncentrera mina olika sinnen på den fina musik som presterades, trots att det bara var en vanlig övning.