Memorial Day

Jag tänker nu visa några bilder från årets Memorial Dag, d.v.s. dagen då det officiella USA firar sina återvändande landsmän och kvinnor samt de som aldrig kom tillbaka från de olika krigen som USA deltagit i.

För fjärde året tar vi del av firandet i St. Joseph, vår närmast belägna stad. Ingen av oss tror på krig som en lösning av problem länder och folk emellan. Ändå känner något visst med att närvara och se de ärrade veteranerna och annat som hgör till ett sådant här firande. Det är svårt att inte gripas av allvaret som de olika deltagarna visar. Man må sedan tycka vad man vill om USAs krigsaparat.

Firandet börjar med en lång parad av i första hand fordon och veteraner. I tåget deltar även politiker och fordon och folk från räddningstjänsten och polisen. Ett och annat helt kommersiellt fordon finns även med. Litet avvikande från allt annat är ett färggrant utsmyckad ekipage med ett antal vackra ”missar” av olika slag. På en av jeeparna åkte t.o.m. en medelsåldrs kvinna, som utsetts till ”Mississ St. Joseph”.

Det hela avslutades med ett antal tal av några närvarande politiker och ”kommunchefen”. Bland talarna fanns även en äldre kvinna som i sin ungdom hade tjänstgjort under 2:a världskriget! Tyvärr var hon svår att höra dels på grund av henne svaga röst och dels på ett tillfälligt fel med högtalaranläggningen.

Politikernas tal gick huvudsakligen ut på att om och om upprepa tesen att USA inte skulle ha varit vad det är, om det inte hade haft alla dessa tappra män och kvinnor. Inte resten av världen heller! OM det finns det mycket att säga, men jag avstår från att göra det här mitt i det patriotiska USA.