Enskilt i min lilla kammare ser jag mig själv övermodigt som en petimeter och något åt kvasilingvisthållet. Nu är det känt för fler än alla dem som redan visste det.

NU inser jag att risken är stor att läsarna mer koncentrerar sig på språket än på innehållet i mina blogginlägg. Den risken tar jag.

Dagligen konfronteras jag med engelskan och så vill jag ha det också. Som bekant har jag ju tidernas möjlighet att fortlöpande förbättra min engelska.

För alla är det väl tämligen känt att otyget med särskrivning i svenskan ökar mer och mer. Det finns massor av roliga exempel på hur tokigt det kan bli, om man gör två ord av ett ord som inte skall särskrivas.

Under senare år har jag lärt mig att ord som vi skriver som ett i svenskan i de flesta fall skall särskrivas i engelskan. Inga särskilda regler att lära sig tycks det finnas. Peggy å sin tur lär sig mer och mer att göra ett ord av svenska ord, som särskrivs i engelskan .

Nu skall jag sticka ut hakan och lyfta fram ett ord som vi sett användas i VK-bloggen, nämligen "Bloggfeedback". Det ordet skall definitivt särskrivas. Men kanske är det så att det är Ok att strunta i att det är två engelska (?) ord som satts samman i ett "svenskt" sammanhang.

Även i ett annat avseende är ordet "bloggfeedback" inte särskilt lyckat. "Blogg" med två "g" är den svenska stavningen och "feedback" är ju ren engelska även om det nu används så allmänt i svenskan att man nästan glömmer det. Det ser illa ut att sätta samman två ord från olika språk tycker åtminstone jag.

Fel eller rätt?

På senare tid har jag märkt att jag är mer uppmärksam på det vackra i Guds fria natur än förr.

Som här t.ex. – helt vanliga vilda blommor vid vägkanten, som lyser med sin skönhet. Det är inte utan att jag måste ställa mig frågan vem det är som skapat dem. Dessutom inser jag att detta är en skapelse, som vi alla kan njuta av alldeles oberoende av lagar som skyddar upphovsrätten

Håller jag på att bli religiös eller är det bara ett normalt tecken på åldrandet? Saker sägs ju ska hända med en, när man blir gammal; i vart fall lär det ska kunna ske med Belsebub.

Som alla kan se är det en hel som skall räfsas och forslas bort samt en del ogräs i gräsmattekanten som måste tas bort.Med Peggys hjälp kommer jag nog att hinna med det, innan Linus kommer.

Vårt språk är lika nödvändigt som det kan skapa roliga situationer, när det missförstås. Detta hände mig häromdagen.

Min fru har i dag ett mycket stort svenskt ordförråd och har inga problem att få folk att förstå vad hon vill meddela. Naturligtvis inbillar jag mig, att jag förstår henne bättre än andra och förstås då inte bra i språkligt hänseende.

Av naturliga skäl är det jag som gör de mesta av våra dagliga inköp. De listor över vad som behöver inhandlas skrivs vanligtvis av henne. De sätt de skrivs på har genom åren förändrats radikalt. I början var de huvudsakligen på engelska för att numera vara helt på svenska. Trots det kan det bli fel.

På listan stod det nämligen "vit svamp" och det förvånade mig litet att hon inte kom ihåg att den svampen heter champinjoner, men ok tänkte jag hon försöker i alla fall att hålla sig till svenska.

På kvällen när hon såg påsen med champinjoner, frågade hon förstås vad jag hade tänkt ha dem till. Det räckte med frågan för att jag skulle komma ihåg, vad vi pratat om ett par dagar tidigare, nämligen att vi saknade svampar (kökssvampar tror jag att de heter) med ena sidan vit i stället för grön, som ju inte lämpar sig för användning på känsligare ytor.

Ett gott skratt fick vi och jag kunde skamset notera ännu ett tecken på svikande närminne hos mig själv.

Häromdagen klagade jag över att VK är så dålig på att svara på e-brev. Nu har jag skäl att ta tillbaks det klagomålet.

Först fick jag en fråga till webbredaktionen besvarad i stort sett med "vändande post".

I dag fick jag ett vänligt brev från en av de reportrar, vars artikel om Gumboda Country Festival som jag hade kristiserat. Av det förstod jag bl.a. att brevet trots allt hade uppfattats som oförskämt. Det ber jag här om ursäkt för. Vad jag tycker i det sammanhanget spelar ingen roll. Det viktiga var att mottagarna uppfattade det så.

Jag fick också en fullt godtagbar förklaring till varför svaret dröjt så pass länge.