Hänsynslös bildpublicering

Aftonbladet visar i dag på en löpsedel Hagamannens av två medfångars sönderslagna ansikte. För en gångs skull reagerade jag stark mot en bildpublicering.

Hade det inte räckt att bara berätta om det våldsamma överfall han hade utsatts för? Var det absolut nödvändigt att också visa bilden? Jag köper inte Aftonbladet och inte heller den makabra bilden lockade mig att göra det. Troligen bidrog i alla fall den till en ökad lösnummerförsäljning.

Ingen torde kunna försvara de våldshandlingar som han utsatte ett antal umeåkvinnor för. Många torde känna ett så starkt hat och en så stor avsky för hans överfall, att de inte önskar mer än att ge honom ett fysiskt kännbart straff utöver det straff som frihetsberövningen innebär.

Det hemska med att visa det sönderslagna ansiktet är att det troligen får många att må gott genom att känna sin egen hämndlystnad tillfredställd.

Ännu värre är det förstås att hans barn skall behöva konfronteras med bilden av sin far överallt där kvällstidningarnas löpsedlar har satts upp.