En hellyckad middag

Så har vi intagit en hellyckad middag tillsammans med två av våra finaste vänner här i Michigan.

De ingick i en band, Weaver and Wells, tillsammans med Peggy och hennes ex. Bandet finns fortfarande. Nu spelar de tillsammans i ett angränsande och jag bara njuter av sången och musiken jag hör från dem.

Dessutom är jag både mätt och allmänt belåten, bl.a. för samtalet som hade vid bordet. Jag känner mig mindre och mindre rädd och osäker med språket.

Om än mätt, så ser jag fram mot efterrätten, som vi grund av utrymmesbrist kommer att inta litet senare i kväll.