Säg den lycka…

Säg den lycka som varar beständigt! Sista dagen på vår Parissemester och sista resan med Metron tillbaks till vår lägenhet tog den den slut, men bara för ca en timme.

På väg genom spärren till tunnelbanan kände jag en lätt knuff bakifrån. Väl igenom ropade ett par flickor ”Money, money … Your money”. Då först upptäckte jag att plånboken var borta. Efter ett kort försök – med hjälp av flickorna – att hinna ifatt tjuven var det bara att inse att det inte fanns något att göra åt saken.

Nu känns det bättre efter att jag kunnat spärra de stulna Visakorten och faktiskt även via internet hos Transportstyrelse anmält förlusten av körkortet.

Kontot som korten var kopplade till är orörda. Förlusten blir därför tämligen blygsam, ca 60 Euro kontant plus kostnaden för ett nytt körkort och en ny plånbok.

Det värsta är nog ändå grämelsen över min dumhet att bära plånboken i bakfickan, när den i stort sett all annan tid hade legat i säkert förvar i Peggys handväska.