Nu ger jag upp…

Nu ger jag upp och det sannolikt till mångas glädje. Om inget nytt händer vad gäller tillsättande av omvärldsstrateg, kommer jag intre att skriva mer i ämnet.

Ger jag då upp med en känsla av att all energi jag lagt ner på varit meningslös? Absolut inte utan långt därifrån. Jag anser att jag med mitt skrivande kunnat bringa saker i dagen som kanske inte varit lika uppenbara för alla människor i Umeå. Av allt jag samlat på mig genom åren som anses vara skäl till det olyckliga politikerförakat, ser även jag anledning att känna ett visst förakt för inblandade politiker i Umeå.

Det enda jag och många fler fullt befogat begärt har varit att få kommentarer och svar på frågor i sammanhanget. Ingen torde ha begärt av dem att unisont stå upp och deklarera att tillsättningen varit helt i sin ordning och att misstankar om mygel är helt utan grund.

Av deras tystnad kan ingen annan slutsats dras än att det är något ”sjukt” med hela frågan, något som ingen kan, vågar eller vill försöka förklara eller försvara. Det blir för mig det bestående minnet av hela frågan.

En annan slutsats av tystnaden skulle möjligen kunna vara en annan. Poltikerna saknar förståelse för att även ”små” frågor som den här är av stor betydelse för gemene man. Därför ägnar de all energi åt de frågor som de bedömer vara ”stora” och viktiga, vilka ofta gemene man inte alls förstår eller orkar sätta sig in i. Jag märker direkt att den tesen inte alls stämmer eftersom ovilligheten att öppet diskutera badhusfrågan, som ju måste som stor, är lika flagrant.

Som sagt, jag ger mig nu och tycker trots allt att jag med mina inlägg klart har bidragit till en mera kritisk syn på de folkvalda i Umeå.