Omvärldsstrategen

Nu har det gått några månader sedan Umeå kommuns rekrytering av omvärldsstrateg diskuterades som mest. Få torde ha glömt ärendet och de som möjligen gjort det önskar förmodligen att andra skall göra det också.

Tjänsten (en provanställning) tillsattes utan att den annonserades ut. Under processen som föregick anställningen bröt kommunen mot samverkansavtalet gentemot facken. Den som anställdes hade just fått sparken som kommunchef från grannkommunen Vännäs. Vederbörande hade goda kontakter i det politiska etablissemanget, bl.a. genom att vara gift oppositionsrådet. En av vännerna, länets moderata riksdagsman, försvarade henne i ett blogginlägg och försökte samtidigt få allas kritik att bara vara en fråga om jämställdhet.

Den massiva kritiken mot tillsättningen avfärdades av en hög socialdemokrat som ”surr”. I stort sett ingen av kommunens politiker hade något alls att säga om ärendet, som så väl uppfyllde kriterierna för välgrundade misstankar om mygel. I efterhand har jag förstått att frågan ändå diskuterats en hel del man och man emellan bland politikerna men dock inte offentligt.

Tillsättningen överklagades i oktober. Förvaltningsrätten var klar med skriftväxligen i ärendet redan i november, men ärendet har ändå inte avgjorts trots att det för bortåt tre månader sedan var klart och bara behövde ett formellt beslut/dom i förvaltningsrätten! Ärendets handläggare har semester och kommer inte tillbaks förrän den 10 mars.

Att förvaltningsrättens avgörande låtit vänta på sig så här länge är naturligtvis inte bra och det oavsett vilken innebörd avgörandet än kommer att ha. Båda ”sidorna” i ärendet borde vara lika angelägna om besked från rätten. Kommunen som naturligtvis anser sig ha skött ärendet på ett korrekt sätt vill förstås gärna få ett ”kvitto” på det från förvaltningsrätten. Den klagande tillsammans med alla andra som står på den klagandes sida vill förstås få ett kvitto på motsatsen.