”Pengar på banken”

Sverker Olofsson tar som vanligt upp en synnerligen viktig fråga i sin krönika i dag i VK. Han tycker att det känns ”som att något gått sönder i spannet mellan moral och samhällsansvar” i bankvärlden.

Min spontana fråga är i stället om bankerna överhuvudtaget har någon moral, när de lånar pengar av oss till noll % i ränta och samtidigt betalar sina verkställande direktörer årslöner på flera miljoner.

Och hur är det med samhällsansvaret? Finns det något sådant, när man som i Sverkers exempel vägrar ett korttidslån till en liten butik i inlandet? Och var finns samhällsansvaret, när man inte längre tillhandahåller den service till allmänheten som en fortsatt kontanthantering skulle utgöra?

När Swedbank  i Vännäs för några år sedan slutade hantera kontanter, var det under en kort tid omöjligt för mig att ta ut kontanter till dem jag var god man/förvaltare för. Delvis beroende på ett intensivt agerande från min sida, ändrade till sist Swedbank sina rutiner, så att jag och förstås även andra gode män och förvaltare kunde skaffa bankkort åt sina huvudmän och sedan via bankomaten ta ut kontanter åt dem.

Under vår vistelse i USA det året bad jag min fru kontakta ett antal storbanker där för att höra om de hade kontanthantering. Alla de 4-5 banker som hon ringde hade det och blev mycket förvånade, när de hörde att man inte längre gjorde det på vissa banker i Sverige.

De flesta av oss torde fortfarande anse, att om det är någonstans där kontanter borde finnas, så är det på banken. Att i dag ”ha pengar på banken” betyder alltså något annat än vad det gjorde förr i tiden.

Ett huvudskäl till att banker slutat med kontanthantering sägs vara att de vill öka säkerheten för bankens anställda. Vem rånar en bank som inte har pengar inte ens i de privata bankfacken, där man ju inte får förvara kontanter? Att inte USA med en, som jag tror större kriminalitet, har tänkt på det, kan man förstås undra.

Skälet för att sluta med kontanthantering är säkert inget annat än att öka bankens lönsamhet. Dessutom är det ett perfekt bevis för hur lågt prioriterat samhällsansvaret är hos bankerna.