Skatteverket bättre

Mina fortsatta försök att förstå FATCA, d.v.s. USA-lagen som omfattar även personer med svenskt medborgarskap, om de och också har kvar sitt amerikanska, ledde till en samtal med vårt skatteverk. Där visade man sig vara betydligt bättre insatt i ämnet och skam vore det väl annars.

Där visste man vad FATCA är i motsats till vad man gjorde på Swedbanks huvudkontor. Där håller man tydligen fortfarande på att ta reda på det. Ingen har ringt därifrån än!

Enligt ett solklart besked från skatteverket är att 50 000 dollar på svenskt bankkonto är den avgörande gränsen för om rapport skall göras till USA:s skattemyndighet, IRS. Då är det alltså av avgörande betydelse att banken, i min frus fall Swedbank, när den rapporterar till skatteverket också anger att hon är amerikansk medborgare. Sedan är det skatteverket som i sin tur rapporterar vidare till IRS. Fastställer man då där att skatt skall betalas, blir det något som min fru får uppge för den svenska skattemyndigheten för att undvika dubbelbeskattning.

Allt detta förutsätter att banken vet, att hon ÄR amerikansk medborgare, faktiskt också svensk medborgare. Det gör man inte i dag. Frågan om hon är skyldig att själv anmäla det till banken, kunde skatteverket inte besvara, men kommer att göra det så snart deras FATCA-expert kommit åter från semester.

För vår del är det nu äntligen klart vad som gäller för min fru utifrån vad som krävs av svenska skatteregler. Nyss avslutade jag ett samtal med en mycket kunnig jurist på Svenska Bankföreningen, och fick under det samtalet veta att det inte är den enskildes ansvar att för banken tala om vilket eller vilka medborgarskap man har. Det måste man dock om man öppnar ett nytt konto.

Nu återstår bara kravet från USA att via något som kallas FBAR, redovisa ens bankkonton igen. Då är beloppsgränsen ”bara” 10 000 dollar. Att undersöka det kravet överlåter jag helt till min fru. Hon torde behöva ringa och ställa sina frågor.