Exempel på tjänstemannastyre?

I min kommun, Vännäs, är nu ett mycket viktigt beslut, VA-taxan, på väg upp till kommunfullmäktige. Redan efter beslut i frågan i kommunstyrelsen finns det goda skäl att fundera över i vilken utsträckning vi här har ett gott exempel på just tjänstemannastyre.

En taxa av det här slaget är komplicerad, även den man nu har beslutat om, trots att den påstås vara en förtydligad form av den som antogs så nyligen som 2018.

Innebörden av ett visst begrepp i taxeförslaget har ifrågasatts av mig med flera. Vår tolkning av det visade sig vara tvärtemot vad som den ansvarige och föredragande chefen lät oss förstå. Han kunde dock inte förklara vad begreppet baserades på och varför det ledde till ett icke obetydligt tillägg på våra anslutningsavgifter.

När förslaget senare också blev kommunstyrelsens förslag, dristade jag mig till att fråga en av beslutsfattarna i kommunstyrelsen. Hans svar var precis vad vi länge hade trott. Han försökte helt enkelt att i efterhand tolka det beslut som han själv varit med om att fatta. Omedveten måste han då ha varit om vad den ansvarige chefen bakom förslaget hade för tolkning av begreppet.

Den aktuelle beslutsfattaren hade uppenbarligen nöjt sig med att helt lita på vad som tjänstemannaförslaget sa och inte sett någon anledning att också själv försöka förstå det före beslut.

Graden av tjänstemannastyre avgörs enligt min mening av hur lätt det är för ”tjänstemannaorganisationen” att få sina förslag antagna rätt av av politikerna efter en bristfällig föredragning och utan frågor från beslutsfattarna. Jag tror att detta är mycket vanligt särskilt om frågan är komplicerad, men därför ändå inte acceptabelt ur demokratisynpunkt.