Intresset för USA är stort för många och inte minst nu inför det förestående valet. Olika media har information i en omfattning som ingen har tid och förmåga att helt ta del av. Ändå tänker jag föreslå ytterligare en informationskälla på nätet, där det mesta av intresse finns tillgängligt i form av (torr) statistik.

Webbplatsen heter U.S Census Bureau.

Jag roade mig med att söka uppgifter över den officiellt fastställda fattigdomen i USA. Särskilt roande är det förstås inte, snarare tvärtom. Officiellt finns en gräns för fattigdom fastställd. I år anses alla vara fattiga som har en inkomst under 6 457 per månad. År 2000 låg 33,3 miljoner individer (12,2 %) under den gränsen och 2005 hade den siffran stigit till 38,2 miljoner (13,3 %). Ingenting talar för att den siffran skulle ha minskat under de senaste åren.

Endast i två av staterna hade siffran över fattiga minskat (Maine och North Dakota).

Så ser det alltså ut i ett land, som trots dessa siffror, anser sig ha råd att spendera miljarder dollar på sina trupper utomlands.

En fråga som jag undrar över är vad man menar, när man talar om det låga valdeltagandet i USA. En procentsiffra anges, men jag förstår inte, dess egentliga innebörd.

Om valdeltagandet t.ex. skulle bli 55 %. Har då 55 % röstat av…

1. Det antal personer som registrerat sig för att rösta?

2. Det antal personer som uppfyller alla krav för att få rösta (men som av olika anledningar INTE har registrerat sig?

Vid midnatt upptäckte jag att ett stort belopp hade blivit reserverat, som det heter, i mitt "lönekonto", d.v.s. det konto som mitt Visakort är kopplat till. Någon hade alltså använt mitt kort och betalat en avsevärd summa till någon, som sedan gjorde att summan blev reserverad/spärrad för mig. Om inte direkt panik men ändå en känsla av oro och hjälplöshet ersatte den tidigare känslan av trötthet och längtan till sängen. Vad sjutton gör man i en situation som denna? Nu hade även jag drabbats av det som så många andra har drabbats av och som jag inte trodde skulle hända mig som är så konservativt försiktig med mitt Visakort.

Särskilt försiktig hade jag dessutom varit under de två veckor som vi just hade varit på Grand Canaria, men kanske var det ändå där som något hade skett mig ovetande förstås.

Direkt ringde jag dit där man kan spärra sitt kort. Där uppmanades jag att direkt polisanmäla "stölden", vilket jag gjorde.

I går besökte jag min bank i Vännäs och där jag inte bara professionellt utan också mycket vänligt bemött och hjälpt av Ethel. Hon kunde nämligen enkelt "släppa" spärren och med ens var beloppet tillbaks på mitt konto och ett nytt kort beställt.

Väl hemkommen hade jag ett brev från Swedbank där man bad mig ringa "i ett ärende gällande mitt Visakort". Brevet var daterat samma dag som försöket att stjäla mina pengar gjordes. Man hade tydligen upptäckt att någon orättmätigt försökte betala från mitt konto – mycket imponerande och samtidigt förtroendeingivande!

Det enda som sannolikt för all framtid kommer att vara en gåta för mig är, hur i all sin dar någon kunnat komma åt mitt konto via mitt Visakort. Det enda jag vet är att något betalat "elektronikvaror" med det. Om den som sålt dessa varor också hunnit leverera dem, som torde han väl vara blåst på betalningen. Från mig får han i vart fall inga pengar!

Jag har sett att mina mera erfarna bloggare lägger in länkar i sin text. Hur bär ni er åt? Jag fixar det inte.

Och vad menas med ’teasertext’?

De som nu sker i USA och inom EU liknar inte det i högsta grad socialisering? "Staten" litar inte längre på eller i vart fall inser att de s.k. fria marknadskrafterna inte kan förbli fria utan kräver statlig inblandning genom ekonomiskt stöd och ökad styrande reglering.

Vad vi ser är ett, åtminstone i ekonomisk historiska sammanhang, bekant mönster uppenbara sig. Vinsterna privatiseras (t.ex. de amerikanska bankernas vd-löner, som ligger på osannolika miljardbelopp), men förlusterna socialiseras.

I morse roade jag mig med att titta på gamla bilder och fann då den här. Bilden visar USA:a högsta nationalmonument, hela 192 meter. När vi besökte staden, hade jag ingen aning om den fanns, trots att den stått där sedan oktober 1965. Dess storlek är svår att beskriva och upplevelsen av att kunna åka ända upp till dess högsta punkt och därifrån kunna blicka ut över den stad som den ligger i är ännu svårare att beskriva.

I vilken stad finns denna av turister mycket välbesökta attraktion?

Jag har lagt märke till en språklig sak, som jag nu undrar litet över. Väldigt ofta får numera den intervjuade frågan: ’Vad tänker du om det?’

Jag inbillar mig att det är en skillnad mellan ’tänker’ och ’tycker’, men har kanske fel. Om jag får en fråga om något, så måste jag självfallet TÄNKA en stund – en bråkdel av sekund eller ibland längre. Först därefter kan jag säga vad jag TYCKER i sammanhanget.

Är det kanske så att reportern bara vill veta vilka tankar den fråga som ställs väcker och INTE vad den intervjudae till sist TYCKER i sammanhanget? Jag tror fortfarande att man är ute efter den intervjuades tyckande, möjligen inklusive de tankar som lett fram till tyckandet. Och då borde man, tycker jag (efter ha tänkt en stund), att reportern borde fråga vad den intervjuade tycker och inte vad han tänker.

I rapporter från det kommande valet i USA nämns ofta den s.k. kristna högern som en mycket viktig grupp, som huvudsakligen förväntas stödja republikanerna. Utan tvekan är även demokraterna ute efter röster från den stora delen av USA:s befolkning. Det slår mig just nu att vare sig Obama eller McCain avslutade sin senaste debatt med ’God bless you’, vilket var något oväntat.

Sarah Palin uppfattades bl.a. av det skälet som en perfekt vice presidentkandidat, som den goda representant för den kristna högern som hon ju är. Nu råder dock ingen tvekan om att hon blir den som får många väljare att i stället för MacCain välja Obama. Utöver alla sina tillkortakommanden som hon hittills själv så ’generöst’ har visat, kommer nu rapporten från den s.k. Troopergate-affären. Bakom rapporten står en 10-12 republikaner från hennes egen hemstat Alaska och fyra demokrater.

En artikel i ABC news har föranlett 535 kommentarer, som alla med intresse för de amerikanska valet bör ta sig tid att läsa. Jag väljer att här återge EN av alla dessa kommentarer, som i och för sig inte säger något om Sarah Palin och Troopergateaffären, men som sannolikt ger ett bra bild av hur många inom den kristna högern tänker. Tyvärr torde innehållet i inlägget delas av åtskilliga inom den kristna högern i USA.

Via den här länken hittar du till sidan med kommentarerna:

http://www.abcnews.go.com/Blotter/comments?type=story&id=6004368

Som sagt, ta er tid och läs kommentarerna. De ger en mycket bra och representativ bild av hur många amerikaner ser dels på McCain/Palin och dels på det kommande valet.

’I beg all of you! Please, please don’t turn this nation over to Islam and terrorists and atheists! Our nation was founded on a belief in God. Our forefathers came here for freedom OF religion, not freedom FROM religion! Even on our money it says ’In God We Trust’ and our pledge of alligiance says ’Under God’!

Please people let’s keep it that way ’Under God’! Please don’t give our country over to evil! If Barack Obama is elected president atheists and terrorists and people like the president of Iran and Osama Bin Laden will have more of a foothold in this country than they already have! Please people open your eyes to what is happening! Please vote for McCainPalin on November 4th!’

I min ålder känns det inte alltid så lätt att bara slänga saker som gått sönder och sedan köpa nytt. Jag försöker först att laga det som gått sönder. Om det nu beror på ’min ålder’, min omtanke om miljön eller kanske allmän snålhet, vet jag inte helt säkert. I det här fallet kan jag i uppriktighetens namn inte förneka att det också är en rent pekuniär fråga.

Min fina skrivare, HP color LaserJet 2550n har lagt av. Den valde att göra det, sedan den laddats med en helt ny svart tonerpatron och med alla de tre färgpatronerna fylla till ca 70 %. Bara den omständigheten är inte minst frustrerande. Hade den inte kunnat fungera ett par år till och sedan dött på ett värdigare sätt med tomma tonerpatroner? Den är ju trots allt bara ca 4 år gammal.

Här står den i alla fall, skinande blank med ett ’nyskicksutseende’, och väntar på att bli flyttad någonstans. Sannolikt blir det till en plats i källaren, eftersom jag inte har styrkan att förpassa en så ’fin’ apparat till Starbergets deponianläggning – i vart fall inte än! Kanske hittar jag en dag någon som kan få den att fungera igen; åt sig själv eller för mig, eller åtminstone någon som är intresserad av den återstående tonern.

I min ålder känns det inte alltid så lätt att bara slänga saker som gått sönder och sedan köpa nytt. Jag försöker först att laga det som gått sönder. Om det nu beror på "min ålder", min omtanke om miljön eller kanske allmän snålhet, vet jag inte helt säkert. I det här fallet kan jag i uppriktighetens namn inte förneka att det också är en rent pekuniär fråga.

Min fina skrivare, HP color LaserJet 2550n har lagt av. Den valde att göra det, sedan den laddats med en helt ny svart tonerpatron och med alla de tre färgpatronerna fylla till ca 70 %. Bara den omständigheten är inte minst frustrerande. Hade den inte kunnat fungera ett par år till och sedan dött på ett värdigare sätt med tomma tonerpatroner? Den är ju trots allt bara ca 4 år gammal.

Här står den i alla fall, skinande blank med ett "nyskicksutseende", och väntar på att bli flyttad någonstans. Sannolikt blir det till en plats i källaren, eftersom jag inte har styrkan att förpassa en så "fin" apparat till Starbergets deponianläggning – i vart fall inte än! Kanske hittar jag en dag någon som kan få den att fungera igen; åt sig själv eller för mig, eller åtminstone någon som är intresserad av den återstående tonern.