Kategori: Arbete

Vad tycker partierna om Kommunals viktigaste frågor?

Av , , Bli först att kommentera 0

Av bilden ovan framgår kortversionen av Kommunals partijämförelse från juni i år. Den åskådliggör tydligt vilka partier som står på Kommunals medlemmars sida. Det blir också tydligt att Sverigedemokraterna är ett utpräglat högerparti vars politik slår direkt mot arbetare och löntagare. I valet den 9 september är det detta som står på spel.

Den som ska rösta den 9 september bör ställa sig följande frågor. 

Vill du ha en arbetsmarknad som är trygg, där missbruk av osäkra anställningsformer beivras och där du inte kan sägas upp hur som helst? Då bör du rösta på Socialdemokraterna. Vi står upp för starka rättigheter på jobbet. Alla som arbetar förtjänar sjysta villkor!

Eller vill du ha en arbetsmarknad där lönerna dumpas genom lagstiftning, där många riskerar att gå p19å livslånga provanställningar och där osäkra anställningsformer blir huvudregel? 

SD:s högerpolitik har udden riktad mot svenska modellen

Av , , Bli först att kommentera 3

Som socialdemokrat vill jag i första hand lyfta fram mitt partis politik. Vi vill se ett starkare samhälle med mer resurser till skola och sjukvård, högre pensioner, högre tandvårdsbidrag och kompromisslös kamp mot brott och dessas orsaker.

Ett tryggt Sverige och ett tryggt Umeå bygger vi bäst genom att ta ansvar tillsammans. Genom att inkludera alla i samhällsbygget och visa omtanke och omsorg. Se till att samhället är starkt när du behöver det och att alla som kan jobba också har ett arbete att gå till.

Men det är mycket som står på spel i det val vi står inför. Valet kan liknas vid en folkomröstning om den svenska välfärdsmodellen där vi riskerar en högerregering vars nedrustning av välfärden kommer att bli svår att reparera.

Jag menar att det är en central uppgift för mig och mitt parti att förklara konsekvenserna av den högerpolitik som riskerar att ta över och vad som faktiskt står på spel.

Sverigedemokraterna kan bli Sveriges näst största parti. De är ett parti som talar med dubbel tunga. I retoriken försöker de appellera till vanliga löntagare. Politiskt är de ett högerparti som i likhet med Moderaterna har udden riktad mot den svenska modellen.

Detta blir tydligt när man granskar SD:s ekonomiska politik. Socialdemokraterna har publicerat en genomlysning av SD:s ekonomiska politik här.

Man kan sammanfatta SD:s utpräglade högerpolitik enligt följande:

  • SD vill genomföra omfattande nedskärningar och skattesänkningar.
  • Även fördelningspolitiskt har SD:s samlade förslag kraftig slagsida: de som tjänar mest får störst skattesänkningar och drabbas ofta minst av nedskärningarna i välfärden
  • Sverigedemokraterna vill försvaga facket, luckra upp LAS och därmed försämra tryggheten på arbetsmarknaden
  • Sverigedemokraterna är det parti som tydligast försvarar vinstjakt i välfärden

En röst på SD är en röst på M och vice versa. Detta måste alla veta inför valdagen den 9:e september. 

 

Fler reformer på gång för en bättre arbetsmarknad och integration

Av , , Bli först att kommentera 3

Sedan den (S)-ledda regeringen tillträdde har arbetslösheten pressats tillbaka. Arbetslöshet är en av de enskilt största trygghetshotande faktorerna i ett samhälle. Låg arbetslöshet och ett välfungerande socialt skydd och en stark välfärd, är en grundförutsättning för god sammanhållning i samhället.

Jag har tidigare skrivit om vad som genomförts under innevarande mandatperiod. Färdriktningen är utstakad och Socialdemokraterna har i regeringsställning tillsatt utredningar som ska ligga till grund för ytterligare reformer under nästa mandatperiod.

En (S)-ledd regering är en garant för en politik som tar arbetslösheten på allvar och som verkar kraftfullt för löntagares rättigheter.

Här följer ett axplock av pågående utredningar för en bättre arbetsmarknad och integration är:

  • Stopp för hyvling!

Regeringen har tillsatt en utredning som har till uppgift att lämna förslag på hur problemet med s.k. hyvling på arbetsmarknaden kan stoppas. Förslaget förbereds på Regeringskansliet just nu.

  • SMS-anställningar utreds

Regeringen har också tillsatt en utredning som ska titta på omfattningen av det som kallas SMS-anställningar, alltså anställningar där man i förhand inte vet hur mycket eller när man får jobba utan får sms och måste stå till arbetsgivarens förfogande utan förvarning. Detta drabbar många unga människor hårt i dag. Utredningen ska se över om det behövs lagändringar för att komma åt detta. Förslaget ska lämnas senast den 31 januari 2019.

  • Kompetensutveckling i arbetslivet

Regeringen utreder också om det bör införas en möjlighet att vara ledig från jobbet med ersättning för att studera. Förslaget behandlas just nu av regeringen.

  • Mottagandeutredningen

Den (S)-ledda regeringen har tillsatt en utredning som syftar till att lägga fram ett förslag om ett sammanhållet system för för mottagande. Regeringen vill avskaffa EBO (eget boende) till förmån för värdigt boende, i syfte att motverka segregation och trångboddhet.

  • En väl fungerande arbetsmarknad och Arbetsförmedlingens framtida uppdrag

En utredning har fått i uppdrag att titta på hur Arbetsförmedlingens uppdrag och den statliga arbetsmarknadspolitiken bör se ut. Utredningen ska bland annat föreslå hur kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken bör förtydligas och hur arbetsmarknadsutbildningen ska se ut. Utredningen ska redovisa sina resultat senast 31 januari 2019.

  • Flexibla insatser för fler funktionsnedsatta i jobb

Alla ska känna sig behövda i Sverige och alla som kan jobba ska ha ett jobb! Den s.k. flexjobbsutredningen har i mars 2018 lämnat förslag om hur möjligheterna till arbete för personer med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning kan förbättras. Förslaget behandlas just nu av regeringen.

  • Dua för bättre samverkan och fler i jobb.

Regeringen har tillsatt delegationen för unga och nyanlända i arbete (Dua). Uppdraget är att främja samverkan mellan aktörer som har betydelse för att unga och nyanlända ska komma i jobb.

Politik gör skillnad på arbetsmarknaden!

Av , , Bli först att kommentera 4

Ibland hör man påståenden om att det inte spelar någon roll om Socialdemokraterna eller Moderaterna leder regeringen. Inget kunde vara mer fel.

Ett område där konflikten är särskilt tydlig, det är på arbetsmarknadspolitikens område. Det socialdemokratiska arbetarepartiet grundades av fackföreningsrörelsen som arbetarnas politiska gren.

Den sittande (S)-ledda regeringen verkar i den traditionen med viktiga reformer för att stärka människors rättigheter på arbetsmarknaden, förbättra arbetsmiljön och ge de fackliga organisationerna förutsättningar att vara en stark part på arbetsmarknaden. 

Den borgerliga regeringen misslyckades med jobben – nu har utvecklingen vänts!

Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde är det mer än 250 000 fler människor i arbete. Arbetslösheten har tryckts tillbaka med 1,6 procentenheter i förhållande till slutet av de borgerliga regeringsåren. Vi har den högsta sysselsättningsgraden någonsin och högst i hela EU. Ungdomsarbetslösheten är på de lägsta nivåerna på 15 år.

Den (S)-ledda regeringen har alltså lyckats med detta trots en högermajoritet mot regeringen i riksdagen. Med majoritetsstöd i riksdagen för en framåtsyftande socialdemokratisk politik skulle man kunna åstadkomma mycket mer!

Här följer några exempel på vad som hittills uträttats under mandatperioden.

Åtgärder för fler i jobb

  • En effektivare arbetsförmedling

Arbetsförmedlingen har fått tillgång till fler verktyg och bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Reglerna har förenklats och regeringen jobbar med att etablera en stärkt lokal samverkan med stöd av Dua och möjligheterna för arbetslösa att utbilda sig har förbättrats. Den tidigare regeringens detaljstyrning av myndigheten har ersatts av ett tydligt fokus på resultat.

  • 90-dagarsgarantin för unga är uppnådd!

Socialdemokraterna gick till val på att ingen ung ska behöva vänta mer än 90 dagar på ett erbjudande om jobb, utbildning eller en insats som leder till jobb. I dag uppnås 90-dagarsgarantin.

  • Fas 3 har avskaffats

Regeringen har avskaffat den borgerliga regeringens fas 3 som var en slags avstjälpningsplats för långtidsarbetslösa. Ett med rätta kritiserat system. I dag får istället långtidsarbetslösa insatser som utgår från individuella behov och förutsättningar, till exempel utbildning, praktik och anställningar med stöd som gör att man kommer in på arbetsmarknaden.

  • Extratjänster i välfärden

Regeringen har infört extratjänster i välfärden. Detta ger långtidsarbetslösa en chanstill bra jobb med rättvisa villkor. Dessutom leder det till avlastning för hårt ansträngda välfärdsverksamheter. Extratjänster har också möjliggjorts inom viss kulturell och social verksamhet, samt inom idrotten.

  • Förenklade och förstärkta lönestöd genom introduktionsjobb

Socialdemokraterna har tagit krafttag för att människor som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete. Regeringen har gjort anställningsstöden färre och mer kraftfulla. Den 1 maj 2018 ersätter introduktionsjobb fem olika former av stöd så att det blir enklare för arbetsgivare att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa. Jobben ska kombineras flexibelt med utbildning så att individen stärks och kan möta kompetensbehoven hos olika arbetsgivare.

  • Avsiktsförklaring med arbetsmarknadens parter om etableringsjobb

Regeringen har tillsammans med LO, Unionen och Svenskt Näringsliv kommit överens om att etableringsjobb bör införas. Syftet är att nyanlända och långtidsarbetslösa ska nå etablering på arbetsmarknaden och underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning.

  • Moderna beredskapsjobb inom staten

De statliga myndigheterna har fått i uppdrag att erbjuda moderna beredskapsjobb med goda anställningsvillkor och avtalsenliga löner. Syftet är att personer långt från arbetsmarknaden ska få möjlighet till arbete och arbetslivserfarenhet.

  • Körkortslån

Detta jublar SSU över, eftersom de drivit denna fråga gentemot partiet länge! För att förbättra möjligheten att matchas mot arbete ska regeringen införa en möjlighet till lån för körkortsutbildning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2018.

Ordning och reda på arbetsmarknaden

  • Lex laval har rivits upp

Sedan 1 juni 2017 gäller nya utstationeringsregler som innebär att svenska fackförbund alltid kan kräva ett svenskt kollektivavtal av utländska arbetsgivare, ytterst med stöd av stridsåtgärder.

  • Reviderat utstationeringsdirektiv

Slutförhandlingar pågår inom EU för ett utstationeringsdirektiv som kommer ge svenska fakförbund rätt att kräva lika lön för lika arbete.

  • Åtgärder mot osund konkurrens

Regeringen har gett ett flertal myndigheter i uppdrag att ta krafttag mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

  • Entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen

Regeringen har lagt förslag för ny lagstiftning som ska ge arbetstagarna större skydd för sin lön. Lagstiftningen syftar också till att motverka osund konkurrens i en bransch som har omfattande problem med fusk och kriminalitet.

Åtgärder för bättre arbetsmiljö

  • Nationell arbetsmiljöstrategi

Regeringen har sett till att vi nu har en nationell arbetsmiljöstrategi för 2016-2020. Den innehåller åtgärder inom tre prioriterade områden: 1. Förebyggande av arbetsplatsolyckor och nollvision mot dödsolyckor på arbetet. 2. Ett hållbart arbetsliv och 3. Psykosocial arbetsmiljö.

  • Förstärkta resurser till arbetsmiljöpolitiken

Resurserna inom arbetsmiljöpolitiken har förstärkts med mer än 125 miljoner kronor. Det har bland annat inneburit att omkring hundra nya arbetsmiljöinspektörer har kunnat anställas.

  • Ny myndighet för arbetsmiljökunskap

Sedan den förra regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet saknas det en särskild myndighet som ansvarar för att sammanställa och sprida kunskap om arbetsmiljö. Sommaren 2018 startar en ny sådan myndighet i Gävle.

Trygghet på jobbet och vid arbetslöshet

  • Höjt tak i a-kassan

I september 2015 höjde regeringen taket i den inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Alliansregeringen sänkte taket under sin regeringstid. Nu ökas den från 680 kronor till 910 kronor.

  • Förbättring för deltidsarbetslösa

I maj 2017 förbättrade regeringen möjligheten till a-kassa för deltidsarbetslösa. Den nya regeln innebär att det är möjligt att arbeta och få ersättning i max 60 veckor under en ersättningsperiod. Den nya regeln ersatte den kritiserade 75-dagarsregeln.

  • Förtroendeuppdrag och a-kassa

Regeringen har sett till att tid med förtroendeuppdrag som enligt lag ger rätt till ledighet från anställning ska jämställas med förvärvsarbete. Detta är otroligt viktigt för att människor ska våga ta förtroendeuppdrag. Förutom att det är en trygghetsfråga så är det en demokratifråga. De nya reglerna träder i kraft den 2 juli 2018.

  • En karensdag mindre

Från och med den 2 juli 2018 avskaffas en karensdag i a-kassan. Efter förändringen är det sex istället för sju karensdagar i försäkringen.

Fackliga rättigheter

  • Avdrag för fackavgiften 

En av den borgerliga regeringens första åtgärder var att ta bort skatteavdragsrätten för fackavgiften. Detta var ett av många angrepp på fackföreningsrörelsen. Nu återinförs avdragsrätten från och med den 1 juli 2018. Det kommer att innebära att en fackföreningsmedlem får dra av 25 procent av den medlemsavgift som betalas under året.

  • Stärkt skydd för visselblåsare 

Sedan den 1 januari 2017 gäller en helt ny lag som ger skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.

Pågående utredningar för nya reformer och åtgärder

  • Stopp för hyvling!

Regeringen har tillsatt en utredning som har till uppgift att lämna förslag på hur problemet med s.k. hyvling på arbetsmarknaden kan stoppas. Förslaget förbereds på Regeringskansliet just nu.

  • SMS-anställningar utreds

Regeringen har också tillsatt en utredning som ska titta på omfattningen av det som kallas SMS-anställningar, alltså anställningar där man i förhand inte vet hur mycket eller när man får jobba utan får sms och måste stå till arbetsgivarens förfogande utan förvarning. Detta drabbar många unga människor hårt i dag. Utredningen ska se över om det behövs lagändringar för att komma åt detta. Förslaget ska lämnas senast den 31 januari 2019.

  • Kompetensutveckling i arbetslivet

Regeringen utreder också om det bör införas en möjlighet att vara ledig från jobbet med ersättning för att studera. Förslaget behandlas just nu av regeringen.

  • Mottagandeutredningen

Den (S)-ledda regeringen har tillsatt en utredning som syftar till att lägga fram ett förslag om ett sammanhållet system för för mottagande. Regeringen vill avskaffa EBO (eget boende) till förmån för värdigt boende, i syfte att motverka segregation och trångboddhet.

  • En väl fungerande arbetsmarknad och Arbetsförmedlingens framtida uppdrag

En utredning har fått i uppdrag att titta på hur Arbetsförmedlingens uppdrag och den statliga arbetsmarknadspolitiken bör se ut. Utredningen ska bland annat föreslå hur kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken bör förtydligas och hur arbetsmarknadsutbildningen ska se ut. Utredningen ska redovisa sina resultat senast 31 januari 2019.

  • Flexibla insatser för fler funktionsnedsatta i jobb

Alla ska känna sig behövda i Sverige och alla som kan jobba ska ha ett jobb! Den s.k. flexjobbsutredningen har i mars 2018 lämnat förslag om hur möjligheterna till arbete för personer med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning kan förbättras. Förslaget behandlas just nu av regeringen.

  • Dua för bättre samverkan och fler i jobb.

Regeringen har tillsatt delegationen för unga och nyanlända i arbete (Dua). Uppdraget är att främja samverkan mellan aktörer som har betydelse för att unga och nyanlända ska komma i jobb.

 

(S) i Umeå har antagit nytt kommunalpolitiskt handlingsprogram!

Av , , Bli först att kommentera 4

Socialdemokraterna i Umeå antog söndagen den 25 mars ett nytt kommunalpolitiskt handlingsprogram. I handlingsprogrammet formuleras Socialdemokraternas visioner och konkreta mål för nästa mandatperiod.

I det nyantagna handlingsprogrammet framgår att välfärden alltid går först för Socialdemokraterna. Investeringar i välfärden ska prioriteras framför andra investeringar. Umeå befinner sig i en snabb tillväxtfas och vi vill bejaka tillväxten och dra nytta av den för att satsa på välfärden.

Samtliga Sveriges kommuner står inom de närmsta åren inför tuffa utmaningar för att klara den mest grundläggande välfärden. Det finns inte utrymme att sänka skatten. Socialdemokraterna i Umeå vill under nästa mandatperiod anställa fler personer i välfärden, prioritera investeringar i välfärden framför andra investeringar och säkerställa att välfärden drivs efter behov och i offentlig regi – inte för att gynna privata vinstintressen. Välfärden måste vara god och tillgänglig i hela kommunen – såväl i centrala Umeå som på landsbygden.

Våra äldre medborgares välfärd står högt upp på dagordningen för oss socialdemokrater. Det är en rättvisefråga! Den som deltagit i samhällsbygget ett helt liv måste kunna räkna med en värdig ålderdom. Därför sätter vi välfärden först i alla lägen, prioriterar heltidsinförandet inom vård och omsorg framför skattesänkningar och vill fortsätta satsa på kompetensförsörjningar och kvalitetsförbättringar i äldreomsorgen. Vi vill också säkerställa att Umeås äldre har god tillgång till bostäder. Det är också därför vi vill använda AB Bostaden mer aktivt för att bygga seniorboenden och trygghetsboenden. Vi vill också införa en byggbonus för nybyggnation av trygghetsboenden och fortsatt prioritera bostäder för äldre i vår plan för bostadsbebyggelse.

En viktig del av vår gemensamma välfärd är förskola och skola. När Umeå växer ökar också behoven. (S) vill att Umeå ska kunna växa med bibehållen hög kvalitet i skolan. En bra skola för alla är viktig för att bryta klassamhällets barriärer och se till att alla barn och unga kan fullfölja sina drömmar. Under nästa mandatperiod ska (S) därför genomföra en kraftig utbyggnad av förskolan och grundskolan. (S) vill ta fram strategier för byarnas utveckling så att byaskolorna kan hålla hög kvalitet och finnas kvar. (S) vill vidare garantera skolbusskort till alla gymnasieelever i kommunala skolor och bredda gymnasieskolans programutbud, bland annat erbjuda ett humanistiskt program.

Vi prioriterar välfärd och investeringar framför skattesänkningar. Den svenska modellen är världsunik i sin förmåga att utjämna klasskillnader och möjliggöra ett gott liv för människor. Vi vill utveckla den svenska modellen, inte avveckla den.

Socialdemokraterna i Umeå vill att kommunen ska växa på ett sätt som är förenligt med principerna för en hållbar utveckling. Under mandatperioden har kollektivtrafiken byggts ut och Socialdemokraterna vill fortsätta på den inslagna vägen. Under nästa mandatperiod vill (S) ta fram en åtgärdsplan för att göra Umeå kommun oberoende av fossila bränslen till 2030 samt en åtgärdsplan för förbättrad status på vatten- och havsmiljön.

(S) vill ställa miljö- och sociala hållbarhetskrav vid upphandlingar och bygga ut kollektivtrafiken ytterligare. När Västra länken nu fått klartecken att börja byggas öppnar sig också fantastiska möjligheter att bygga om Västra esplanaden, leda bort tung trafik och därigenom förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå.

Att motverka klimatförändringar och dålig miljö är en ödesfråga för mänskligheten. Vi vill att Umeå kommun tar sin del av ansvaret för en ekologiskt hållbar utveckling.

I det nya handlingsprogrammet står det klart att (S) är löntagarnas parti. Under nästa mandatperiod vill (S) säkerställa att det vid Umeå kommuns upphandlingar ställs krav på kollektivavtal samt att kommunen och dess bolag inte använder sig av bemanningsföretag. (S) vill också tillskjuta resurser så att alla tillsvidareanställda ska ha rätt att arbeta heltid. (S) har hittills genomfört detta inom vård och omsorg och vi vill successivt utöka denna reform. Heltidsreformen är en viktig jämlikhets- och jämställdhetsreform. (S) vill också se till att kommunens medarbetare får en tillsvidareanställning så fort som möjligt och att ingen ska behöva vara visstidsanställd mer än ett år. Av handlingsprogrammet framgår att (S) också vill satsa på kompetensutveckling för personalen, att kommunen och de kommunala bolagen erbjuder fler praktikplatser och arbeten som är anpassade till olika funktionsvariationer. (S) vill också öka de fackliga organisationernas förtroendemannatid för att arbeta med arbetsmiljöfrågor. (S) vill också stärka och påskynda etableringskedjan – detta är avgörande för att vi ska klara kompetensförsörjningen och integrationen.

Det socialdemokratiska partiet grundades som fackföreningsrörelsens politiska gren. Jag har själv facklig bakgrund och förstår vikten av att det finns ett parti som står på löntagarnas sida och bedriver en aktiv politik för ett bättre arbetsliv.

När Umeå växer måste rätten till bostad garanteras. Under mandatperioden har byggandet av nya bostäder mer än fördubblats i jämförelse med tidigare mandatperiod. Den årliga byggtakten ligger nu på 1 000 nya bostäder. Socialdemokraternas ambition är att byggandet ska uppgå till 2 000 nya bostäder årligen. Detta ska åstadkommas genom att utveckla samarbetet med aktörer som vill bygga, öka kommunens planberedskap, starta en tomtbank för kommunala behov av färdigplanerad mark och fortsatt se till att handläggningstiden för bygglov är kort. Inte minst äldres behov av bostad måste tillgodoses. (S) vill därför införa en byggbonus för byggande av trygghetsboenden under nästa mandatperiod. (S) vill att det byggs mycket, men byggandet måste också vara socialt och ekologiskt hållbart. Nya bostadsområden ska vara välplanerade, bostadsrätter och hyresrätter ska blandas för att motverka segregation och de offentliga miljöerna ska vara trevliga och trygga.

Rätten till bostad är en grundläggande social rättighet. Vi vill se till att byggandet går tillräckligt snabbt för att tillgodose medborgarnas behov, samtidigt som vi ställer höga krav på social och ekologisk hållbarhet.

När Umeå växer ska det ske med den lilla stadens trygghet i behåll. Grunden för ett tryggt samhälle är att det finns en välfärd att lita på, att människor har arbete och möjlighet till utbildning och meningsfull fritid. Det behövs också förebyggande och socialt arbete mot brott och otrygghet. Under nästa mandatperiod vill (S) därför öka stödet till tjej- och kvinnojourerna, stärka och utveckla Centrum mot våld, starta ett kommunalt skyddat boende och i kommunens skolor arbeta med att motverka skadliga maskulinitetsnormer. (S) vill ha ett fortsatt tätt samarbete med förenings- och näringsliv i det förebyggande arbetet. Vi sätter tryggheten framför skattesänkningar.

Detta är ett axplock av den politik vi går till val på. Årsmötet tog sin tid med långa diskussioner – men det var det verkligen värt, när vi nu har kunnat lägga fast goda mål och visioner för framtidens Umeå!

I dag firar vi kollektivavtalet och fackföreningsrörelsen!

Av , , Bli först att kommentera 5

I dag firas kollektivavtalets dag, en dag där vi får tillfälle att uppmärksamma hur betydelsefull fackföreningsrörelsen och kollektivavtalen är för att åstadkomma och upprätthålla ett anständigt arbetsliv.

Det finns alla anledning att fira kollektivavtalet. Kollektivavtalet är hörnstenen i den svenska arbetsmarknadsmodell som framgångsrikt lett till stadigt förbättrade villkor för löntagarna. I dag omfattas 90 procent av Sveriges löntagare av kollektivavtal. Utan kollektivavtalen skulle vi ha lägre löner, mindre semester och ett svagare skydd på arbetsmarknaden. För löntagarna innebär kollektivavtalen:

1. Extra semesterdagar. Enligt semesterlagen har man rätt till 25 semesterdagar. De flesta kollektivavtal berättigar till mer än så och innebär i många fall betald semester även under det s.k. intjänandeåret.

2. Ingen lönedumpning. Kollektivavtalen säkerställer att löntagare inte måste bjuda under varandra i konkurrensen om arbeten. Kollektivavtalen förebygger på så vis effektivt lönedumpning.

3. Rätt till övertidsersättning. Det saknas rätt till övertidsersättning i lagstiftningen. Denna rätt tillkommer löntagarna genom kollektivavtalen.

4. Högre pension. Kollektivavtalens bestämmelser som tjänstepension innebär en tryggare ekonomi när man slutar jobba och går i pension.

5. Högre ersättning vid föräldraledighet. Många kollektivavtal ger extra ersättning från arbetsgivaren när man som löntagare tar ut föräldraledighet. Kollektivavtalen ger alltså ett påslag i förhållande till den statliga föräldraförsäkringen.

6. Löntagare blir försäkrade. Utan kollektivavtal behöver inte arbetsgivaren försäkra sina arbetstagare.

Dessa förmåner och av fackföreningsrörelsen hårt vunna framgångar kan dock inte tas för givet. Under den borgerliga regeringen fördes en antifacklig politik som underminerade förutsättningarna för Sveriges löntagare att göra nya landvinningar. Den socialdemokratiskt ledda regeringen bröt med denna politik och tog sitt uppdrag som löntagarparti på allvar. Därför är det av yttersta vikt att vi får en socialdemokratiskt ledd regering även efter nästa val.

På sistone har regeringen genomfört flera viktiga reformer för Sveriges löntagare. Regeringen vill se till att alla som arbetar inom vård och omsorg har rätt till kostnadsfria arbetskläder.

För några veckor sedan lämnade regeringen en remiss till Lagrådet angående ett förslag som går ut på att återinföra rätten till skatteavdrag för fackföreningsavgiften. Detta är i grunden en rättvisefråga. Förslaget ska bli verklighet den 1 juli 2018. Avdragsrätten för fackavgiften avskaffades av den borgerliga regeringen för snart 11 år sedan som en av de moderata ministrarna Anders Borgs och Sven-Otto Littorins första åtgärder vid makten.

För mig som har facklig bakgrund är detta en oerhört viktig reform. Fackföreningarna är och har under det senaste seklet varit en motor i strävan efter jämlikhet och sjysta arbetsvillkor.

Återinförandet av avdragsrätten är en av många delar i den politik socialdemokratin bedriver i syfte att förbättra tillvaron för svenska löntagare – för att stärka rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden. Facklig organisering är en grundbult för den svenska modellen. Utan starka fackföreningar fungerar inte den svenska modellen och utan starka fackföreningar blir löntagarrättigheter i praktiken innehållslösa.

Häromveckan rapporterades också att EU:s medlemslönder (äntligen!) har kommit överens om ändrade regler för människor som jobbar tillfälligt i ett annat land än sitt hemvistland inom EU.

Vi socialdemokrater har länge arbetat för att få det så kallade utstationeringsdirektivet ändrat så att en princip om lika lön införs. Utstationeringsdirektivet reglerar villkoren för arbetare som jobbar i ett EU-land men som också under vissa perioder jobbar i ett annat EU-land. Det kan röra sig om personer som jobbar inom exempelvis transportnäringen eller på byggarbetsplatser i ett annat land än sitt hemland.

Den fria rörligheten inom EU är i grunden bra. Men den kan inte tillåtas leda till social dumpning och sämre arbetsvillkor. Det nya direktivet som nu förhandlats fram, efter påtryckningar från bland annat den svenska regeringen och socialdemokratiska EU-parlamentariker, innebär att lika lön och ersättningar ska gälla både svensk och utländsk arbetskraft.

När man arbetar i Sverige ska man ha en sjyst lön, oavsett om man kommer till Sverige som byggnadsarbetare från Polen eller bor och jobbar i Sverige!

I de fackliga frågor blir skillnaderna i svensk politik särskilt tydliga. Socialdemokratin ger inte vika i sitt försvar av den svenska modellen och svenska löntagares rättigheter. De borgerliga, tillsammans med Sverigedemokraterna, har en uttalat anti-facklig hållning och föreslår förändringar som handlar om att försvaga fackföreningsrörelsen. Oavsett om man röstar på Moderaterna eller SD så är resultatet detsamma – en politik som handlar om sänkta löner, minskad facklig organisering och försvagat skydd för enskilda löntagare i den svenska lagstiftningen.