Etikett: regeringen

Regeringen har lyssnat – föreslår slopat överskottsmål

Av Hans Lindberg, 6 november 2019 kl 14:23, Bli först att kommentera

I går meddelade finansminister Magdalena Andersson att hon föreslår att överskottsmålet slopas till förmån för ett balansmål. Detta för att regeringen inte fortsatt ska vara tvingad att lägga skattebetalarnas pengar på hög och betala av statsskulden oproportionerligt mycket – samtidigt som resurserna bättre behövs för investeringar i välfärden och Sveriges framtid.

Statens finanser är mycket goda och samtidigt som staten går med ett stort överskott och betalar av på statsskulden (som i dagsläget i princip är ett nollräntelån) så blöder kommuner och regioner. Välfärdsuppdraget står på spel.

Det är orimligt att staten ska gå med ett så enormt överskott i tider när vi behöver investera i välfärden för att klara den på sikt. Därför är beskedet från finansministern lovande. Hon förefaller ha lyssnat på oss ute i kommunerna.

Om överskottsmålet avskaffades skulle regeringen kunna rusta välfärden och samhället med ytterligare 16 miljarder per år. För att säkra välfärden de närmsta åren behövs dock omkring 43 miljarder enligt SKL:s prognoser. Detta skulle i vart fall vara ett steg på vägen.

Nu återstår bara att se om de borgerliga januaripartierna, Centern och Liberalerna, är beredda att stå upp för de nödvändiga investeringarna i välfärd och infrastruktur eller om de än en gång kommer att göra andra prioriteringar, som när man krävde en avskaffad värnskatt för 6 miljarder.

Kommentar till dagens budgetproposition

Av Hans Lindberg, 18 september 2019 kl 16:58, Bli först att kommentera

I dag presenterades regeringens budgetförslag för 2020. Det är en budget med stark socialdemokratisk prägel, men den bär också en prägel av de kompromisser som varit nödvändiga för att styra landet i en svår parlamentarisk situation.

Det är bra att regeringen satsar på landsbygden, på pensionärerna, trygghet och rättsväsende och höjer ambitionerna för arbetet med en hållbar utveckling. Det är viktiga strategiska frågor för att bygga Sverige starkt inför framtiden.

Satsningarna på våra äldre innehåller sänkt skatt, höjd garantipension och bostadstillägg för pensionärer. Utöver detta ingår satsningar för att stärka äldreomsorgen.

För en ensamboende kvinna med både inkomstpension och garantipension på sammanlagt 11 013 kr ger reformen 1 474 kr mer varje månad. För den ensamboende kvinnan med en inkomst på 18 000 kr i månaden ger reformen 1 127 kr mer varje månad. Regeringen satsar därutöver 950 miljoner på insatser för äldre. Medlen riktas mot kommunerna med ett brett mandat för att ge dem möjligheten att genomföra en bättre vård och omsorg.

Tryggheten måste öka och kriminaliteten tryckas tillbaka. Därför är det glädjande att se att regeringen i budgeten satsar 700 miljoner kronor under 2020 på de rättsvårdande myndigheterna. Från och med 2022 beräknas satsningen uppgå till drygt 1,4 miljarder kronor årligen.

Redan under förra mandatperioden tillförde den S-ledda regeringen en historisk satsning till Polismyndigheten med målet om 10 000 fler polisanställda fram till 2024. Från ingången av 2016 fram till sista juli 2019 har antalet anställda ökat med drygt 3 200 personer. Det visar på att regeringens satsningar börjar ge resultat, men mer måste naturligtvis göras framgent för att öka tryggheten.

Satsningarna i sin helhet går att ta del av här.

Jag hade såklart önskat att vi kunnat få igenom mer av socialdemokratisk politik. Men det parlamentariska läget innebär att kompromisser är nödvändiga. Hade jag fått välja hade de sex miljarder som nu läggs på att avskaffa värnskatten hellre fått läggas på att stärka upp skola, vård och omsorg. Kommunerna blöder och på sikt kommer vi få stora problem att leverera den välfärd medborgarna behöver och vill ha.

Centerpartiet och Liberalerna måste komma till insikt om detta och förstå att välfärdens utmaningar inte kan lösas genom skattesänkningar för välbeställda.

Vi behöver ett rättvist kostnadsutjämningssystem!

Av Hans Lindberg, 29 juni 2019 kl 20:09, Bli först att kommentera

I går besökte jag, tillsammans med Luleås kommunalråd Niklas Nordström (till höger på bilden ovan) och Örnsköldsviks kommunalråd Per Nylén (i mitten på bilden ovan), Regeringskansliet för att framföra våra synpunkter på Kostnadsutjämningsutredningens betänkande samt ge regeringen en beskrivning av de särskilda förutsättningar som råder för större kommuner i norra Sverige. Det remissvar som Umeå kommun avgett till utredningen tidigare i våras finns att ta del av här.

Kostnadsutjämningssystemet är en modell genom vilken kommunerna omfördelar resurser sinsemellan enligt regler föreskrivna i lag.

I grund och botten är det bra med ett kostnadsutjämningssystem som balanserar upp skillnader i strukturella, opåverkbara förutsättningar så att samtliga kommuner i landet kan klara av att leverera service och välfärd till medborgarna på så jämlika villkor som möjligt.

Det råder ingen tvekan om att det är viktigt att små kommuner med åldrande befolkning i glesbygd ska gynnas i omfördelningen. Annars skulle kommuner som Dorotea, Arjeplog och Storuman ha stora svårigheter att leva upp till välfärdsuppdraget.

Det finns dock skäl att vara kritisk till omfördelningssystemet, inte minst från vår sida i norra Sverige.

Det finns en allmän föreställning om de norra länen som ”tärande” eller ”bidragstagare” medan vi i själva verket har många kommuner som är nettoinbetalare till systemet. Samtidigt som vi försörjer systemet med resurser finns det kommuner i stockholmsområdet som är stora vinnare.

Även om det bara är två kommuner i Västerbotten, Umeå och Skellefteå, som är nettobetalare (medan övriga kommuner tar del av resurser ur systemet) så förlorar västerbottningarna totalt sett 283 miljoner kronor i kostnadsutjämning samtidigt som kommuner i Stockholmsområdet går plus på systemet med 714 miljoner kronor.

Trots de geografiska och demografiska utmaningar vår landsände har så skickar vi alltså resurser från Västerbotten till kommuner i Stockholmsområdet. Vinnare på systemet är bland annat välmående kommuner som Danderyd, Nacka och Lidingö. Dessa effekter förstärks av Kostnadsutjämningsutredningens förslag, trots att utredningens uppdrag har varit att kompensera för svåra geografiska förutsättningar och gles befolkning.

Samtidigt ligger tillväxtkommunerna i Västerbotten generellt sett högre i skatt än kommuner i stockholmsområdet, vilket är en direkt följd av att behoven är större här, inte minst när det saknas närhet till andra större kommuner.

I vår glesa landsände måste de stora kommunerna ta ett större ansvar. Medan man i Stockholm har korta avstånd och varje kommun kanske inte behöver stå för all infrastruktur själv (kulturinrättningar, badhus, idrottsanläggningar, skolor med mera) så måste de större kommunerna i norra Sverige ta ett större ansvar för service, fritidsliv, kultur med mera eftersom närliggande alternativ saknas.

Umeå är också den kommun som växer snabbast i Norrland, vilket gynnar hela regionen. Samtidigt straffas vi i utjämningssystemet för att vi växer och bidrar till utveckling.

Ett kostnadsutjämningssystem som fortsätter att dränera Västerbotten totalt sett har såklart negativa konsekvenser för hela länet, även för de mindre kommuner som var för sig tar del av stöd.

Vi vet att Norrlands tillväxt och utvecklingsmöjligheter är beroende av att det finns starka regionala knytpunkter och växande städer. Detta är viktigt för hela länets fortsatta attraktivitet och ekonomiska konkurrenskraft.

Med Kostnadsutjämningsutredningens förslag skulle Umeås avgift öka med 64 miljoner kronor per år. Detta i en situation där vi redan i dag har svårigheter att få ekonomin att gå ihop till följd av de tuffa utmaningar som följer av att vara en tillväxtkommun i en glesbefolkad landsände.

Sammantaget blev det ett bra möte och vi hoppas att regeringen gör en översyn av förslaget för att rätta till de skevheter dess genomförande skulle ställa till med!

I dag kan vinstjakten stoppas!

Av Hans Lindberg, 7 juni 2018 kl 08:00, Bli först att kommentera

I dag röstar riksdagen om Socialdemokraternas förslag till att stoppa vinstjakten i välfärden. Detta är en viktig dag. Tyvärr har Moderaterna och Sverigedemokraterna aviserat att de kommer att rösta NEJ till förslaget. SD sviker därigenom sina väljare, som man lovade att agera mot vinstuttagen. Men efter att ha smörjts av näringslivets lobbyister svängde SD. Det bevisar än en gång att SD är ett högerparti som inte företräder vanligt folks intressen. Jag har sagt det förut, och min tes stärks än en gång; en röst på SD är en röst på M och vice versa.

Hur föreslås vinstjakten stoppas?

I propositionen, alltså lagförslaget som regeringen överlämnat till riksdagen att rösta om, föreslås ett särskilt tillstånd att ta emot offentliga medel. Tillståndet inbegriper i huvudsak följande:

En vinstbegränsning som innebär att tillåtet rörelseresultatet högst får uppgå till statslåneräntan plus sju procentenheter av det operativa kapitalet. Resultat därutöver ska återföras till verksamheten. Förslaget omfattar verksamhet som bedrivs enligt skollagen, socialtjänstlagen samt LSS.
Privata medel ska separeras från offentliga genom krav på att verksamheterna bedrivs i olika juridiska personer. Syftet är att kunna följa de offentliga medlens användning och att dessa inte används till att finansiera privat finansierade tjänster. Ex. när detta kan vara aktuellt är när företag som bedriver hemtjänstverksamhet även erbjuder RUT-tjänster.
Förbud mot värdeöverföringar som exempelvis icke-marknadsmässiga löner eller hyror.
Möjlighet finns att föra över outnyttjat vinstutrymme maximalt tre år framåt i tiden.
Sanktioner kan riktas mot juridiska personer som bryter mot reglerna och tillståndet kan återkallas.

Förslaget har tagit sikte på att skattemedel i större utsträckning ska stanna i välfärden, men tillåter ett rörelseresultat i förhållande till det operativa kapitalet som motsvarar den marknadsmässiga kapitalkostnaden i tjänstesektorn över tid. Den tillåter en rimlig ersättning utan möjlighet att göra övervinster.

Varför är detta viktigt?

Det finns många goda skäl till att detta är ett viktigt lagförslag. Årligen försvinner åtskilliga miljarder från välfärden som tas ut i privata vinstuttag och hamnar på konton i skatteparadis. Situationen i Sverige är extrem. Till exempel är Sverige det enda land i världen där skattefinansierade friskolor kan ta ut obegränsat med vinster. Detta är extremt och något vi måste göra något åt. Vi ser också att det är personalen, eleverna och patienterna som hamnar i kläm när vinsterna ska maximeras. Privat äldreomsorg har lägre bemanning i snitt än kommunal äldreomsorg. På friskolor är snittlönerna för lärare, rektorer och annan personal flera tusenlappar lägre i genomsnitt, jämfört med kommunala skolor.

Välfärden står inför stora utmaningar och då måste vi hushålla med resurserna och se till att de används för det de är avsedda för. Då är det inte rimligt att det saknas begränsningar för vinstuttaget. Välfärden är ingen fabrik där man kan göra hur stora produktivitetsvinster som helst utan att kvalitén äventyras. Mänsklig närvaro, tid för patienter och äldre, kan inte rationaliseras bort till förmån för privata vinster. Då sargas välfärden.

7 av 10 svenskar vill att vinstjakten ska stoppas!

De viktigaste argumenten för vinstbegränsning kan sammanfattas enligt följande.

Våra gemensamma skattepengar ska gå till att göra skolan och omsorgen bättre. Välfärden är till för våra barn, elever och brukare – inte för att berika ägarna.
En majoritet av Sveriges befolkning vill stoppa vinstjakten i välfärden.
Vinstjakten kan försämra välfärdens kvalitet. Felaktiga drivkrafter kan leda till konkurser när lönsamheten försämras eller allt för mycket pengar lämnat verksamheten, glädjebetyg för att locka till sig elever, lägre lärartäthet och lägre löner. Det leder också till lägre bemanning i äldreomsorgen, och till otryggare anställningar för personalen.
Vinstjakten lockar extremt oseriösa och ibland kriminella aktörer till välfärden, för att tjäna helt andra syften än att skapa god verksamhet för brukare. Därför ska vinstjakt inte vara drivkraften i välfärden och oseriösa och kriminella aktörer avvisas.

I dag kommer jag att hålla tummarna för att regeringens förslag går igenom riksdagen!

Äntligen en samtyckeslag!

Av Hans Lindberg, 27 maj 2018 kl 19:27, Bli först att kommentera

I onsdags röstade riksdagen äntligen JA till regeringens förslag på ett stärkts straffrättsligt skydd för den sexuella integriteten och en sexualbrottslagstiftning baserad på samtycke och frivillighet.

Vi har nu en modern lagstiftning som tydligt säger att det är frivilligheten som är utgångspunkten. Det ska inte längre krävas att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för exempelvis våldtäkt.

Utöver detta införs två nya brott: oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp, med fängelsestraff på högst fyra år. Detta innebär att man kommer att kunna dömas för övergrepp i fler situationer än vad som är fallet i dag. Till exempel när man borde inse risken för att någon inte deltar frivilligt men ändå genomför en sexuell handling med den personen.

Den nya lagstiftningen innebär också att minimistraffet för grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn höjs från fyra till fem års fängelse.

Det straffrättsliga skyddet vid sexualbrott mot barn har nu förstärkts när gärningsmannen varit oaktsam i fråga om barnets ålder. Detta syftar bland annat till att komma bort från problemet att alltför stor vikt tidigare har lagts vid barnets kroppsutveckling.

Den som utsätts för ett sexualbrott ska nu få stöd tidigare i processen. När en förundersökning om ett sexualbrott inleds ska en anmälan om målsägandebiträde göras omedelbart.

Det är många som kämpat länge för denna reform och nu är den äntligen på plats! Detta är ett av många viktiga steg framåt i arbetet mot sexuella övergrepp!

Ska man rösta på ett regeringsalternativ som alltid har ”otur”?

Av Hans Lindberg, 11 maj 2018 kl 17:00, Bli först att kommentera

Moderaterna brukar göra en stor grej av att de vill hålla ordning på statsfinanserna. Tittar man på facit från deras inspel i regeringsmakten så ser man att det inte är annat än fernissa.

Att prata går bra – men när det kommer till kritan så bränner man i tre fall av tre det överskott som byggts upp av socialdemokratiska regeringar och ökar statsskulden för att bekosta skattesänkningar. Se bilden ovan och den nedan.

Borgerliga regeringar lämnar underskott i statsfinanserna efter sig i samtliga fall.

Detta brukar avfärdas av Moderata företrädare som ”otur”. Man skyller på konjunkturen, på världsläget och på alla möjliga externa orsaker. Trots att det för var och en är helt uppenbart att underskotten härrör från en vårdslös skattesänkarpolitik.

Men oavsett så infinner sig frågan: vill man rösta på ett regeringsalternativ som har ”otur” tre av tre gånger?

Äntligen en rättvis pensionsreform för vanligt folk!

Av Hans Lindberg, 9 maj 2018 kl 12:00, Bli först att kommentera

Under de moderata regeringsåren fick Sveriges pensionärer stryka på foten. De fick betala för skattesänkningar för välbärgade genom en orättfärdig pensionärsskatt. De är också den enskilda grupp som drabbats absolut hårdast av den nedmontering av välfärden som följde i skattesänkningarnas spår.

Trots att Socialdemokraterna regerar i minoritet har vi lyckats åstadkomma mycket. Genom välfärdsmiljarderna har vi börjat täppa igen de hål i välfärden som skapades under alliansregeringen. Vi har tagit viktiga steg för att eliminera pensionärsskatten och nu föreslås högre pension för vanligt folk.

Sveriges pensionärer har i genomsnitt fått över 1 100 kronor mer i plånboken varje månad sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde. Men de som arbetat ett helt arbetsliv, men haft låga löner, har fortfarande för dåliga pensioner.

Därför vill Socialdemokraterna höja pensionen med upp till 600 kronor i månaden för 6 av 10 pensionärer i Sverige. Höjningen kostar ungefär 4 miljarder kronor per år. För oss är det självklart att pensionärer som varit med och byggt upp det här landet ska få ta del av styrkan i svensk ekonomi – när det går bra för Sverige ska det märkas för vanligt folk.

Vad innebär förslaget?

Den som jobbat ett helt liv med låg lön ska få högre pension genom ett tillägg till den allmänna pensionen. Tillägget trappas upp från 9000 i allmän inkomstpension och trappas av till 17 000 kronor.
För den pensionär som har en allmän inkomstpension på mellan 11 000 och 14 000 handlar det om en höjd pension på 600 kronor i månaden. Efter skatt innebär det ungefär 5 000 kronor mer i plånboken per år.
I det pensionsspannet befinner sig de som arbetat heltid inom flera av de vanligaste yrkena i Sverige: undersköterskor, förskollärare, lastbilsförare, grundskollärare, vårdbiträden, maskinoperatörer, barnskötare, lagerarbetare, städare, redovisningsassistenter, butiksanställda, skötare och vårdare. Totalt sett omfattas cirka 1,2 miljoner pensionärer. Nettokostnad för staten är 4 miljarder kronor per år.
Ökningen är lika för ensamstående och samboende. För att pensionshöjningen inte ska ”ätas upp” av ett lägre bostadstillägg ska justeringar av regelverket för bostadstillägg ske parallellt.
Socialdemokraterna kommer att lägga fram förslaget om höjd pension för vanliga pensionärer i Pensionsgruppen. Om de andra partierna i Pensionsgruppen inte är beredda att stödja förslaget kommer vi att gå vidare genom att sänka skatten för att uppnå samma effekt för dessa pensionärer.

Ökad katastrofmedicinsk beredskap

Av Hans Lindberg, 21 april 2018 kl 19:00, Bli först att kommentera

Sverige har under lång tid varit förskonat från krig och riktigt allvarliga naturkatastrofer. Men i takt med att klimatet förändras och med tanke på att situationen i vår omgivning kan förändras snabbt, finns såklart goda skäl för oss att se över hur vi ska hantera katastrofsituationer. Regeringen beslutade därför förra veckan att ge Socialstyrelsen i uppdrag att stödja landstingen i deras arbete med katastrofmedicinsk beredskap och planering för civilt försvar inom hälso- och sjukvården.

På senare år har flera utredningar lyft behovet av att stärka traumavården, utveckla och förbättra samordningen mellan landstingen samt att på nationell nivå ansvara för utbildning och övning.

Socialstyrelsen får för uppdragets genomförande använda 4 000 000 kronor under 2018. I uppdraget ingår det att:

• göra en förstudie av vilka kunskapsunderlag som landstingen har behov av som stöd för sin planering. Förstudien ska särskilt fokusera på frågan om förutsättningarna att ta fram kunskap om vårdprinciper i kris och krig utifrån hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

• analysera landstingens behov av övnings- och utbildningsinsatser.

• ta fram förslag till upplägg för en utvecklad nationell utbildnings- samt övningsverksamhet för hälso- och sjukvården i frågor som rör katastrofmedicinsk beredskap och civilt försvar.

• beskriva hur de föreslagna övnings- respektive utbildningsinsatserna bör organiseras.

• presentera plan för övnings- respektive utbildningsinsatser för de kommande fem åren (2019–2024). Planerna ska omfatta såväl hälso- och sjukvårdens roll i det civila försvaret som katastrofmedicinska insatser i fredstid, t.ex. terrorismhändelser eller hälsohot.

• stödja landstingen i frågor som identifieras inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om hälso- och sjukvården och civilt försvar.

Uppdraget ska genomföras i samverkan med landstingen och med Sveriges Kommuner och Landsting. Socialstyrelsen ska under arbetet även inhämta synpunkter från Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, E-hälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, Polismyndigheten samt Säkerhetspolisen.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2020.

Regeringen har visat föredömlig handlingskraft i att stärka Sveriges försvarsberedskap. Det tycker jag är bra. Under Alliansregeringen blev både det militära och civila försvaret lidande av att statens resurser främst prioriterades till skattesänkningar.

Ny lagstiftning för att komma åt nätdroger

Av Hans Lindberg, 20 april 2018 kl 12:00, Bli först att kommentera

Regeringen har lagt ett förslag på ny lagstiftning (prop. 2017/18:221) för att komma åt problemet med så kallade nätdroger. Nätdroger är ett samlingsnamn för nya psykoaktiva substanser som dyker upp med kemiska sammansättningar som ännu inte hunnit narkotikaklassas. Detta är ett stort problem.

Umeå brottsförebyggande råd har tidigare jobbat med en informationskampanj för att informera om de allvarliga risker med dessa nätdroger. Det rör sig ofta om substanser med effekter som ingen känner till och som försätter den som tar dem i allvarlig fara för liv och hälsa.

Därför är det bra att regeringen nu lägger ett lagförslag för att lättare komma åt dessa farliga ämnen.

Förslaget innebär att det ska vara lättare att snabbt narkotikaklassa nya psykoaktiva substanser

Polisen ska kunna göra anonyma inköp för att få tillgång till och snabbare kunna klassa substansernaPolismyndigheten ska enligt förslaget få göra anonyma inköp av nya psykoaktiva substanser. Tiden det tar för myndigheterna att få tillgång till substanserna är av stor betydelse för hur länge substanserna kan säljas lagligt, och anonyma inköp kan därmed bidra till snabbare klassificering.
• Utökad möjlighet att dömas till ansvar

Den som av grov oaktsamhet hanterar varor som omfattas av lagen om förbud för vissa hälsofarliga varor ska kunna dömas till ansvar. Det innebär att den som hanterar hälsofarliga varor genom att tillexempel föra in dem i landet eller säljer dem ska dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

• Utökade resurser

Folkhälsomyndigheten ska ges utökade resurser för arbetet med klassificering av nya psykoaktiva substanser. En långsiktigt stärkt finansiering ger myndigheten möjlighet att utveckla och effektivisera arbetet och därmed snabbare kunna klassificera nya nätdroger som kommer ut på den svenska marknaden.

De lagändringar som föreslås avses träda i kraft 1 januari 2019.

Politik gör skillnad på arbetsmarknaden!

Av Hans Lindberg, 17 april 2018 kl 12:00, Bli först att kommentera

Ibland hör man påståenden om att det inte spelar någon roll om Socialdemokraterna eller Moderaterna leder regeringen. Inget kunde vara mer fel.

Ett område där konflikten är särskilt tydlig, det är på arbetsmarknadspolitikens område. Det socialdemokratiska arbetarepartiet grundades av fackföreningsrörelsen som arbetarnas politiska gren.

Den sittande (S)-ledda regeringen verkar i den traditionen med viktiga reformer för att stärka människors rättigheter på arbetsmarknaden, förbättra arbetsmiljön och ge de fackliga organisationerna förutsättningar att vara en stark part på arbetsmarknaden.

Den borgerliga regeringen misslyckades med jobben – nu har utvecklingen vänts!

Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde är det mer än 250 000 fler människor i arbete. Arbetslösheten har tryckts tillbaka med 1,6 procentenheter i förhållande till slutet av de borgerliga regeringsåren. Vi har den högsta sysselsättningsgraden någonsin och högst i hela EU. Ungdomsarbetslösheten är på de lägsta nivåerna på 15 år.

Den (S)-ledda regeringen har alltså lyckats med detta trots en högermajoritet mot regeringen i riksdagen. Med majoritetsstöd i riksdagen för en framåtsyftande socialdemokratisk politik skulle man kunna åstadkomma mycket mer!

Här följer några exempel på vad som hittills uträttats under mandatperioden.

Åtgärder för fler i jobb

En effektivare arbetsförmedling

Arbetsförmedlingen har fått tillgång till fler verktyg och bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Reglerna har förenklats och regeringen jobbar med att etablera en stärkt lokal samverkan med stöd av Dua och möjligheterna för arbetslösa att utbilda sig har förbättrats. Den tidigare regeringens detaljstyrning av myndigheten har ersatts av ett tydligt fokus på resultat.

90-dagarsgarantin för unga är uppnådd!

Socialdemokraterna gick till val på att ingen ung ska behöva vänta mer än 90 dagar på ett erbjudande om jobb, utbildning eller en insats som leder till jobb. I dag uppnås 90-dagarsgarantin.

Fas 3 har avskaffats

Regeringen har avskaffat den borgerliga regeringens fas 3 som var en slags avstjälpningsplats för långtidsarbetslösa. Ett med rätta kritiserat system. I dag får istället långtidsarbetslösa insatser som utgår från individuella behov och förutsättningar, till exempel utbildning, praktik och anställningar med stöd som gör att man kommer in på arbetsmarknaden.

Extratjänster i välfärden

Regeringen har infört extratjänster i välfärden. Detta ger långtidsarbetslösa en chanstill bra jobb med rättvisa villkor. Dessutom leder det till avlastning för hårt ansträngda välfärdsverksamheter. Extratjänster har också möjliggjorts inom viss kulturell och social verksamhet, samt inom idrotten.

Förenklade och förstärkta lönestöd genom introduktionsjobb

Socialdemokraterna har tagit krafttag för att människor som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete. Regeringen har gjort anställningsstöden färre och mer kraftfulla. Den 1 maj 2018 ersätter introduktionsjobb fem olika former av stöd så att det blir enklare för arbetsgivare att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa. Jobben ska kombineras flexibelt med utbildning så att individen stärks och kan möta kompetensbehoven hos olika arbetsgivare.

Avsiktsförklaring med arbetsmarknadens parter om etableringsjobb

Regeringen har tillsammans med LO, Unionen och Svenskt Näringsliv kommit överens om att etableringsjobb bör införas. Syftet är att nyanlända och långtidsarbetslösa ska nå etablering på arbetsmarknaden och underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning.

Moderna beredskapsjobb inom staten

De statliga myndigheterna har fått i uppdrag att erbjuda moderna beredskapsjobb med goda anställningsvillkor och avtalsenliga löner. Syftet är att personer långt från arbetsmarknaden ska få möjlighet till arbete och arbetslivserfarenhet.

Körkortslån

Detta jublar SSU över, eftersom de drivit denna fråga gentemot partiet länge! För att förbättra möjligheten att matchas mot arbete ska regeringen införa en möjlighet till lån för körkortsutbildning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2018.

Ordning och reda på arbetsmarknaden

Lex laval har rivits upp

Sedan 1 juni 2017 gäller nya utstationeringsregler som innebär att svenska fackförbund alltid kan kräva ett svenskt kollektivavtal av utländska arbetsgivare, ytterst med stöd av stridsåtgärder.

Reviderat utstationeringsdirektiv

Slutförhandlingar pågår inom EU för ett utstationeringsdirektiv som kommer ge svenska fakförbund rätt att kräva lika lön för lika arbete.

Åtgärder mot osund konkurrens

Regeringen har gett ett flertal myndigheter i uppdrag att ta krafttag mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

Entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen

Regeringen har lagt förslag för ny lagstiftning som ska ge arbetstagarna större skydd för sin lön. Lagstiftningen syftar också till att motverka osund konkurrens i en bransch som har omfattande problem med fusk och kriminalitet.

Åtgärder för bättre arbetsmiljö

Nationell arbetsmiljöstrategi

Regeringen har sett till att vi nu har en nationell arbetsmiljöstrategi för 2016-2020. Den innehåller åtgärder inom tre prioriterade områden: 1. Förebyggande av arbetsplatsolyckor och nollvision mot dödsolyckor på arbetet. 2. Ett hållbart arbetsliv och 3. Psykosocial arbetsmiljö.

Förstärkta resurser till arbetsmiljöpolitiken

Resurserna inom arbetsmiljöpolitiken har förstärkts med mer än 125 miljoner kronor. Det har bland annat inneburit att omkring hundra nya arbetsmiljöinspektörer har kunnat anställas.

Ny myndighet för arbetsmiljökunskap

Sedan den förra regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet saknas det en särskild myndighet som ansvarar för att sammanställa och sprida kunskap om arbetsmiljö. Sommaren 2018 startar en ny sådan myndighet i Gävle.

Trygghet på jobbet och vid arbetslöshet

Höjt tak i a-kassan

I september 2015 höjde regeringen taket i den inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Alliansregeringen sänkte taket under sin regeringstid. Nu ökas den från 680 kronor till 910 kronor.

Förbättring för deltidsarbetslösa

I maj 2017 förbättrade regeringen möjligheten till a-kassa för deltidsarbetslösa. Den nya regeln innebär att det är möjligt att arbeta och få ersättning i max 60 veckor under en ersättningsperiod. Den nya regeln ersatte den kritiserade 75-dagarsregeln.

Förtroendeuppdrag och a-kassa

Regeringen har sett till att tid med förtroendeuppdrag som enligt lag ger rätt till ledighet från anställning ska jämställas med förvärvsarbete. Detta är otroligt viktigt för att människor ska våga ta förtroendeuppdrag. Förutom att det är en trygghetsfråga så är det en demokratifråga. De nya reglerna träder i kraft den 2 juli 2018.

En karensdag mindre

Från och med den 2 juli 2018 avskaffas en karensdag i a-kassan. Efter förändringen är det sex istället för sju karensdagar i försäkringen.

Fackliga rättigheter

Avdrag för fackavgiften

En av den borgerliga regeringens första åtgärder var att ta bort skatteavdragsrätten för fackavgiften. Detta var ett av många angrepp på fackföreningsrörelsen. Nu återinförs avdragsrätten från och med den 1 juli 2018. Det kommer att innebära att en fackföreningsmedlem får dra av 25 procent av den medlemsavgift som betalas under året.

Stärkt skydd för visselblåsare

Sedan den 1 januari 2017 gäller en helt ny lag som ger skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.

Pågående utredningar för nya reformer och åtgärder

Stopp för hyvling!

Regeringen har tillsatt en utredning som har till uppgift att lämna förslag på hur problemet med s.k. hyvling på arbetsmarknaden kan stoppas. Förslaget förbereds på Regeringskansliet just nu.

SMS-anställningar utreds

Regeringen har också tillsatt en utredning som ska titta på omfattningen av det som kallas SMS-anställningar, alltså anställningar där man i förhand inte vet hur mycket eller när man får jobba utan får sms och måste stå till arbetsgivarens förfogande utan förvarning. Detta drabbar många unga människor hårt i dag. Utredningen ska se över om det behövs lagändringar för att komma åt detta. Förslaget ska lämnas senast den 31 januari 2019.

Kompetensutveckling i arbetslivet

Regeringen utreder också om det bör införas en möjlighet att vara ledig från jobbet med ersättning för att studera. Förslaget behandlas just nu av regeringen.

Mottagandeutredningen

Den (S)-ledda regeringen har tillsatt en utredning som syftar till att lägga fram ett förslag om ett sammanhållet system för för mottagande. Regeringen vill avskaffa EBO (eget boende) till förmån för värdigt boende, i syfte att motverka segregation och trångboddhet.

En väl fungerande arbetsmarknad och Arbetsförmedlingens framtida uppdrag

En utredning har fått i uppdrag att titta på hur Arbetsförmedlingens uppdrag och den statliga arbetsmarknadspolitiken bör se ut. Utredningen ska bland annat föreslå hur kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken bör förtydligas och hur arbetsmarknadsutbildningen ska se ut. Utredningen ska redovisa sina resultat senast 31 januari 2019.

Flexibla insatser för fler funktionsnedsatta i jobb

Alla ska känna sig behövda i Sverige och alla som kan jobba ska ha ett jobb! Den s.k. flexjobbsutredningen har i mars 2018 lämnat förslag om hur möjligheterna till arbete för personer med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning kan förbättras. Förslaget behandlas just nu av regeringen.

Dua för bättre samverkan och fler i jobb.

Regeringen har tillsatt delegationen för unga och nyanlända i arbete (Dua). Uppdraget är att främja samverkan mellan aktörer som har betydelse för att unga och nyanlända ska komma i jobb.

Etikett: regeringen

Regeringen har lyssnat – föreslår slopat överskottsmål

Kommentar till dagens budgetproposition

Vi behöver ett rättvist kostnadsutjämningssystem!