Förmodligen är jag dum som inte begriper det fins i att bokstavligen elda upp pengar och därmed tro att det skall vara bra för att minska löneskillnaden mellan män och kvinnor.

Finns det en enda vuxen människa i detta land som inte sedan tidigare känner till det orättvisa löneskillnaden? Behöver man verkligen ta till en så idiotisk PR-grej?

Jag begriper det inte men å andra sidan finns det mycket, mycket mer som jag inte heller begriper.

Det mesta här i världen kan tolkas på olika sätt och alla har rätt att tolka det som sker på sitt eget sätt.

Nu har ett antal människor fått svara på frågan vem de tycker är bäst på att leda regeringen. Så här blev resultatet av den enkäten:

75 procent av svenskarna tycker att statsminister Fredrik Reinfeldt är bäst på att leda regeringen. Bara 25 procent föredrar Mona Sahlin.

Det gäller alltså vem man tycker är bäst på att leda regeringen. Det sämsta betyg på Mona som jag kan tänka mig skulle ha varit om hon hade ansetts bäst på att leda regeringen. Vi har ju som bekant bara en regering, den nuvarande alliansregeringen alltså.

För mig är det självklart så, att Reinfeldt måste vara överlägset bäst på att leda sin egen regering och hur hela 25 % kan tycka att Mona skulle vara bäst på det är svårt att förstå för mig.

Uppenbarligen har Reinfeldt nu lyssnat till kritiken från oppositionen och till sist insett att det inte går att fortsätta med att låna pengar till skattesänkningar. Det blir inga fler sådana nästa år utom till pensionärerna.

Så är jag där igen med mitt tjat om skattesänkningar med lånade pengar! Att så har skett behöver ingen längre betvivla. Så här måste det ha gått till:

Lånen har förstås inte tagits med ett klart uttalat syfte att sänka skatter. Pengar till skattesänkningarna har tagits från olika samhällsnyttiga verksamheter. För att sedan klara kostnaderna för dem, har man tvingats låna.Så enkelt är det och samtidigt så svårt för alliansen att förneka. När man från oppositionen påstår detta, blir den så långt jag kunnat höra aldrig motsagd.

( Jag hörde just nu i radion en felsägning från Ohly, när han påstår att Moderaterna 2012 kommer att fortsätta att höja skatterna.)

Den för många kända filmen The Wizard of Oz spelades in i Kansas. Vad som hände i filmen började med en tornado. I Kansas huvudstad Wichita arbetade min fru en tid före flytten hit och dit gick således mina friarresor några gånger.

Kansas ligger i den del av USA, där tornados är tämligen vanliga. Vid ett tillfälle var vi ganska nära en hotande tornado och det kändes aningen skrämmande. Ingen tornado kom och vi kunde fortsätta vår planerade biltur till Lindberg eller Little Sweden, som den också kallades på grund av sina många svenska invandrare.

Ovanstående är bakgrunden till min spontana reaktion, när vi i dag cyklade förbi ett, som såg ut att ha blivit raserat av en tornado. Tänk så bra vi ändå har det i Sverige, när det gäller risken att drabbas av naturkatastrofer som t.ex. tornados!

Än en gång tar jag upp detta med kommentarer. Läsarna må ha överseende med det.

Fortfarande är det trevligt att få en kommentar och fortfarande är de inte så rikligt förekommande vare sig hos mig eller hos andra. Själv är jag inte heller så aktiv när det gäller att kommentera inlägg.

Nu går jag ett steg längre och tänker då på kommenterar till en kommentar man själv har lämnat. Då slår det mig att det bland bloggarna finns personer som praktiskt alltid orkar komma med en kort kommentar till kommentaren. Andra gör det i stort sett aldrig. Jag behöver nog inte tala om vad som känns mest stimulerande för att fortsätta att kommentera dem som tycks bry sig om kommentaren från mig.

Så var det sagt och nu ser jag förväntansfullt fram emot alla de kommentarer som det här inlägget kommer att få.

 Bortse från den dåliga filmkvalitén, lyssna i stället och ta del av spelglädjen!

I Gumboda pågår i helgen en countryfestival. Som vid alla festivaler är det vanliga att de kända och välbetalda banden blir de som uppmärksammas i media.

I dagens Norra Västerbotten finns ett exempel på motsaten. Där ägnar man i stället ett relativt stort utrymme åt att lyfta fram ett av de mindre kända banden, ett band som dessutom uppträder utan gage i motsats till de stora som brukar uppmärksammas av media.

Helt rätt av Norran tycker jag och det inte bara (!) för att det är just det band som min fru spelar med i, som uppmärksammades, d.v.s. New Mountain Music. Synd bara att den unge och alerte reportern tydligen hade glömt namnet på den tredje bandmedlemmen, nämligen bandets förträfflige banjoist, Thord Söderberg.

I morgon fredag kl 18.00 inleds Gumboda Heds countryfestival med en spelning med det förträffliga bandet New Mountain Music. Ett av deras uppgifter är att värma upp publiken inför efterkommande band, Jonas Otters band (svenska mästare i country).

Det känns som jag långsamt och något mödosamt måste tränga in i en helt ny värld föranlett av mitt nya uppdrag som förvaltare.

För mig tämligen okända begrepp som EU-bidrag för bönder, lyfta moms, momsregistreringnummer, fårslakt, "momsad" försäljning, vapenförsäljning, vildkattshantering m.m., m.m. är nu något som jag måste sätta mig in.

I stunder av misströstan på grund av bristande kompetens känns det skönt att veta att andra ändå måste ha bedömt mig kapabel att klara uppgiften. Ansvaret från det hållet går ju inte att förbise.

Som jag skrev för en tid sedan, är allt detta bara att ta som en utmaning och ingen kan väl begära mer än att jag gör mitt allra bästa för att sätta mig in i de olika frågorna och sedan sköta uppdraget på bästa sätt för min huvudman.