Skräpiga Cypern

Under våra resor till länder i och kring Medelhavet har vi märkt en sak, som vi förvånas över. Detsamma gällde också Bulgarien.  Vad jag tänker på är nedskräpningen.

Vi har försökt förstå vad det beror på. I några av länderna har vi försökt finna en ursäkt i deras svaga ekonomier. Nu är vi alltså på Cypern, som enligt vad jag läst någonstans visst har den tredje starkaste ekonomin bland Medelhavsländerna. Här är precis lika skräpigt ändå. Det tycks alltså inte ha med ländernas ekonomi att göra.

En bidragande orsak är kanske att man inte kan panta flaskor och alluminiumburkar i de aktuella länderna. Människorna ser ut att ägna tid åt sitt eget yttre. Rena och prydliga ser de flesta av dem ut att vara. Vi ser också hur man både sopar och spolar sin del av trottoaren. Men skräpet ute i naturen bryr man sig inte alls om.

En del av skräpet har säkert alla dessa turister kastat, men en närmare studie visar att mycket av det måste ha kastats av ortsborna. Ingen turist torde ha slängt t.ex. utslitna möbler, byggnadsmaterial och liknande saker.

För mig är det svårt att förstå, att länder vars ekonomier till så stor del bygger på inkomsterna av turismen, inte städar litet bättre i naturen. Men å andra sidan, varför ägna tid åt sådant? Vi kommer ju i alla fall. Cypern har ca 1 miljon invånare och besöks årligen av ca 2 miljoner turister.

(Det sistnämnda påminner mig om en av Hans Alfredssons oro i en av sina monologer över att Öland skulle sjunka på grund av alla turister som besöker ön – eller var det Gotland? Cypern gör det nog inte i alla fall.)