Språkrådshjälp

Internet: www.språkrådet.se

Språkfrågor ställs till [email protected].

De som har följt mina blogginlägg vet att jag funderat en hel del kring frågan om vad jag skall kalla min fru – när hennes namn, Peggy, inte räcker till :-).

Peggy är amerikanska, något som nog alla som läser mina blogginlägg inte har kunnat undgå att förstå. Hon bloggar också på VK-bloggen och kallar sin blogg "Svenskamerikanskans funderingar". Den stora frågan har den senaste tiden gällt, hurvuvida det är språkligt rätt av henne att kalla sig "svenskamerikan".

I dag skrev jag till Språkrådet. Inom mindre än en timme fick jag svar därifrån. Som vanligt när det gäller språkfrågor är det inte alltid lätt att säga vad som är fel och rätt. Det bästa med Språkrådets svar var nog just detta att svaret bevisar att frågan långt ifrån är lätt.

Efter löfte från Språkrådet återger jag svaret därifrån i sin helhet här nedan:

"Hej!

Jag tycker att du ska fortsätta att kalla henne för Peggy!

 Den här sortens sammansättningar av ursprungsland och nuvarande land är förhållandevis ovanliga i svenskan. Det förekommer att man skriver eller säger ”bosniensvensk” om någon som är svensk medborgare men har sitt ursprung i Bosnien, eller somaliesvensk om den som är svensk medborgare men kommer från Somalia. Men som sagt, det är väldigt ovanligt. Den officiella hållningen är att om du har svenskt medborgarskap är du svensk, helt enkelt.

 Det luriga med amerikasvenskar och svenskamerikaner är att båda orden används för att tala om de svenskar som utvandrat till USA, och i viss utsträckning också om deras släktingar. Enligt mönstret ”bosniensvensk” skulle Peggy kunna säga att hon är ”amerikasvensk”, men det kommer säkerligen att missuppfattas.

 När jag undersökte det hela googlade jag för att se vad folk använder för något för att beskriva en amerikan som bor i sverige, och jag råkade hitta din blogg! Peggy kommenterar själv att hon alltid har sagt ”amerikansk-svensk”. Jag tycker egentligen att det är ett ganska bra ord – det är ju en sammansättning, och de allra flesta sammansättnignar finns inte i ordböckerna.

Så att det inte står i ordboken betyder inte att det inte är ett möjligt ord. Det enda kruxet med det är att det väl oftare används om den som har en amerikansk och en svensk förälder eller på annat vis har mer än en nationalitet i sin bakgrund. Min mor t.ex. är norsk-svensk; hennes mor kom från Norge.

 Det ord som verkar användas mest om någon i  Peggys situation är ”Sverigeamerikan” (det ska vara stort s). Tyvärr är inte heller det helt entydigt: Vasaorden har t.ex. ett pris som kallar för ”Årets Sverigeamerikan”, som ges till någon som bor i USA men som är bördig från Sverige.

 Summan av kardemumman är att det inte verkar finnas något riktigt bra ord som inte också används för något annat. Därför tycker jag att Peggy ska välja mellan de utmärkta orden amerikasvensk, svenskamerikan, amerikansk-svensk och Sverigeamerikan och välja det hon trivs bäst med. Eller så kallar hon sig helt enkelt för svensk!

 Vänlig hälsning

Susanna Karlsson, språkvårdare"