Etikett: O’Grejdi Nua

Min kväll på puben

Av , , 2 kommentarer 1

I natt kom vi hem sent efter en helkväll på puben. Pubmiljö är definitivt ingenting jag gillar, och vore det inte för min kära hustrus hobby, så skulle mitt liv definitivt ha fortsatt helt utan pubbesök.

Timmarna på Pipes of Scotland hängde förstås samman med min frus musicerande. Det irländska band som hon tillhör, O’Grejdi Nua (bilden), spelade nämligen där som förband till ett annat umeband, Irish, och avslutningsvis även tillsammans med dem. Jag gillar irländsk musik och i mina amatörmässiga öron, men med för kvällen hörapparaten avstängd, lät deras framträdande jättefint.

Jag kunde lätt överse med att ljudet inte var det bästa och att vissa instrument och vissa sångröster med sin styrka överröstade andra.

Men se pubmiljö gillar jag absolut inte. Kanske är jag för gammal för att göra det. Kanske är min hörselnedsättning en av orsakerna. Att spendera hela fem timmar i en miljö, där man knappt kan utbyta en enda tanke verbalt med någon, är liksom inget att eftersträva för min del.

Skälen, som jag uppfattar det, för folk att gå på pub är väl just den sociala samvaron plus att dricka öl. Och när man inte heller gillar att dricka öl, så borde man kanske helst hålla sig därifrån. Men vad gör man inte för att få lyssna på musiken och få känn sig stolt över sin fru?

Som f.d. alkolholhandläggare i kommunen, insåg jag också hur stort avståndet är mellan vad alkohollagen säger och hur det går till i verkligheten. En nitisk tillsynsman från kommunen hade nog inte utan vidare kunnat godta allt han hade fått se sent på kvällen. Serveringsansvariga skulle åtminstone ha fått en enkel tillsägelse, helt utom regelverket för tillsynen.

Bara ett litet exempel var att många av gästerna upprymda av den medryckande musiken (OCH ölet) stod upp och utförde diverse dansliknande rörelser. Mitt arma huvud träffades tre gånger av någons likt en väderkvarn svängande armar. Vederbörande bad mig om ursäkt, vilket jag naturligtvis också gav honom.

Ändå upplevde jag en trevlig kväll och någon huvudvärk, som säkert många av gästerna kan tänkas ha i dag, har inte jag. Varken öl eller huvuddunkarna förmådde ge mig en sådan.

Holmön lördag kväll

Av , , Bli först att kommentera 5

Så har jag då varit på Holmön för första gången. Detsamma gäller visfestivalen som pågår där.

Intrycken är många. Några av mina reflektioner vill jag återge. Vi tog del av det som skedde på scenen mellan 19.00 och ca 22.30. Den artistansvarige hade lyckats bra med att samla artister som kunde roa den månghövdade och åldersblandade publiken.

Allt jag såg och hörde gillade jag förstås inte lika mycket. Det jag gillade bäst blev samtidigt en ytterligare påminnelse om min ålder. Åldersfixerad lär jag ska ha varit länge och nu kom bara en ytterligare bekräftelse på det.

Först på scenen var Oppoppopporkestern. Några duktiga musiker med en sångerska i spetsen hade specialiserat sig på 30- och 40-talslåtar, som en gång sjöngs av Ulla Billquist. Omusikalisk som jag är tillhör det sällsyntheterna att jag kan känna igen en låt redan när de första takterna spelas.

Det gjorde jag den här gången utan att riktigt förstå hur det kom sig. Inte lyssnade på Ulla Billquist före 10-årsåldern! Ändå fanns låtarna i minnet. Mamma gjorde troligen det medan jag var en passiv lyssnare och en och annan gammal svensk film från den tiden har jag förstås sett.

De här låtarna kände jag alltså igen samtidigt som jag inte visste ett dugg om den mycket talangfulla Laleh, som avslutade kvällen. Det är bara att acceptera att åren går och att gubben inte hänger med längre.

Oppoppopporkestern gillade jag definitivt liksom de 2/3 av det irländska Umeåbandet O’Grejdi Nua som spelade hela 20 minuter i puben senare på kvällen.