Valrörelsen är nu över och jag kunde inte vara mer stolt över alla mina partikamrater och fackliga kamrater som sedan i våras har knackat dörr, haft ringkvällar och samtalat med väljare. Vi har bjudit på kaffe, fått ta del av intressanta samtal och haft fantastiskt roligt tillsammans. 

Detta samfällda arbete för en socialdemokratisk politik, som prioriterar välfärd före skattesänkningar, har på allvar visat styrkan i den grundläggande idén för arbetarrörelsen. Att vi är starkare tillsammans. Och att var och en av oss är starkare när vi gör något tillsammans med andra.

För det är vad valet handlar om; vilken sorts samhälle vi vill ha. Ska det vara var och en för sig själv? Den starkes rätt? Eller ska vi bygga vårt samhälle på insikten om att vi lever tillsammans och har gemensamma problem som vi endast kan lösa genom samarbete och solidaritet? 

Många försöker utmåla den socialdemokratiska solidaritetsidén som vore den en idé om konformism. Att alla ska vara likadana, att alla ska äta ärtsoppa på torsdagar, köra sosse-container och sjunga Arbetets söner. Inget kunde vara mer fel.

Det socialdemokratiska samhället handlar om att undanröja sådana hinder och förtryck som gör att människor inte kan frigöras. Som medför att vi inte kan blomma ut som individer och odla vår särart.

Det är tvärtom så att det samhälle som präglas av klyftor, den starkes överlevnad och förtryck är det samhälle där människan tvingas in i olika kategorier. Fattig eller rik. Inkluderad eller exkluderad. Privilegierad eller förfördelad. Så vill inte vi ha det.

Jämlikhet handlar inte om att alla ska ha det likadant. Det handlar om att alla människor ska garanteras ett gott liv och lika goda möjligheter att fullfölja sina drömmar. Oavsett om man föds i en rik eller fattig familj. Oavsett hudfärg, kön, härkomst, funktionsvariation eller sexuell läggning.

Det är först när vi människor har våra grundläggande behov tillgodosedda som vi kan bejaka vår individualitet. Den som måste slåss för sin överlevnad eller plågas av fattigdom kan aldrig nå sin fulla individuella potential.

Jag har de senaste fyra åren haft förmånen att vara kommunstyrelsens ordförande i Umeå kommun. Det är det absolut finaste uppdrag jag någonsin haft. Det förpliktigar. De senaste fyra åren har präglats av hårt arbete tillsammans med mina socialdemokratiska kollegor för att göra Umeå till en jämlikare kommun. Till en kommun där alla får ta del av tillväxt och utveckling, där framtidstro råder.

När vi nu går till val i morgon så står vi inför det viktigaste valet på länge. Det är dels ett val mellan välfärd och skattesänkningar för de allra rikaste.

Men det är också ett val som rör själva fundamentet för hela vårt samhällssystem. 

Att demokratin, mänskliga rättigheter och samhällets anständighet står på spel är en realitet.

Ett av de partier som aspirerar på att leda landets utveckling ser halvdiktaturer som Ungern som ett föredöme.

Detta parti har en partiledare som inte kan välja mellan en demokratiskt vald fransk president och en rysk despot.

En partiledare som anslöt sig till partiet medan det alltjämt arbetade för nationalsocialismens och den vita rasens seger över dess fiender.

Ett parti som grundades av SS-veteraner och som fortfarande blir påkommet med uttalade nazister och rasister bland sina förtorendevalda. Det handlar inte om enskilda rötägg. Det handlar om basen för ett helt parti.

Ett parti som vill göra utrensningar av opolitiska tjänstemän i den offentliga förvaltningen och som ser oberoende medier som sin fiende. Lügenpresse-retoriken återupprepar sig.

Ett parti som kanaliserar människors missnöje genom att ställa utsatta grupper mot varandra. De som inte ser ut, talar och ber som dig är fienden. Allt är deras fel, menar detta parti.

Jag kommer att så länge jag lever göra motstånd mot Sverigedemokraternas försök att montera ner fundamentet för vårt samhällsbygge.

Socialdemokratin är i grunden en antifascistisk rörelse. Den liberala demokratin, mänskliga rättigheter och rättsstaten är fundamentet för ett socialdemokratiskt samhällsbygge. Vi kommer aldrig att vika en millimeter på den punkten. 

Tyvärr verkar andra partier i sina maktambitioner ha en ambivalent inställning till detta hot från extremhögern. De säger sig avsky och protestera mot Sverigedemokraternas idéer, men är samtidigt beredda att fälla en socialdemokratisk regering med stöd av samma parti.

En stark socialdemokrati är i dag den främsta garanten för att SD inte får inflytande. Vi är beredda att hitta samförstånd över blockgränserna för att skydda demokratin mot den högerextrema offensiven.

I morgon är en viktig dag. För mig, för dig och alla runtomkring oss. Fundera noggrant över vilket samhälle du vill leva i framöver. Fråga dig själv om du är beredd att äventyra demokrati, kvinnors rättigheter och rättsstaten.

Demokratin är ett skört tillstånd som existerat under en spillra av mänsklighetens historia. Den är väldigt mödosam att bygga upp, men alltför lätt att rasera och ersätta med ett förtryckande samhällsskick.

När du går till valurnorna i morgon är detta de viktigaste frågorna du bör reflektera över. Min förhoppning är att du röstar för ett fritt, demokratiskt samhälle. För kvinnors rättigheter. Och för en stark välfärdsstat.