Etikett: infrastruktur

Hela Sverige ska leva!

Av , , Bli först att kommentera 4

För Umeå landsbygds och Västerbottens fortsatta utveckling behövs en regering som verkar under devisen ”hela Sverige ska leva”.

Därför gläder det mig att den socialdemokratiskt ledda regeringen har lagt om kursen i landsbygdspolitiken. Nu genomför man de satsningar som lyste med sin frånvaro under de borgerliga regeringsåren – en passivitet som ledde till att kraften och potentialen i landsbygden och i hela Norrland inte togs till vara.

Regeringen har aviserat att Norrbotniabanan ska börja byggas redan i år. Norrbotniabanan togs bort ur infrastrukturplanen av den borgerliga regeringen – nu har den förts tillbaka dit där den hör hemma. Norrbotniabanan kommer att bli en tillväxtmotor och öka friheten för människor i norra Sverige.

Utöver detta har regeringen utökat företagsutlåningen i Norrlandsfonden för att ytterligare förbättra förutsättningarna för näringslivet i norr. Detta lyckades regeringen göra trots motstånd från Moderaterna.

Regeringen har också föreslagit förändringarna i strandskyddsreglerna, för att det i högre utsträckning ska vara möjligt att bygga strandnära i glesbefolkade områden på landsbygden. Det är ett välkommet initiativ!

Med landsbygdspropositionen har regeringen tagit nästa steg i kursomläggningen för landsbygdspolitiken.

Utöver tidigare mångmiljardsatsningar på landsbygden satsar regeringen totalt 1,5 miljarder 2019–2020 och därefter 400 miljoner årligen på att förverkliga merparten av landsbygdskommitténs förslag.

I korthet innebär detta:

Näringsliv och företagande : 430 mkr/år

o Stärkt digitalisering hos företag

Speciellt inom jordbruk, skogsbruk och besöksnäring finns en stor utvecklingspotential kopplat till digitaliseringen.

o Bättre teknikutveckling för landsbygdsföretag

Kontinuerlig utveckling och tillgång till ny teknik är nödvändig för att öka innovationstakten och bättre tillvarata företagens tillväxtpotential.

o Förbättrad möjlighet till finansiering för landsbygdsföretag

Det behövs finansiellt kapital för att landsbygdsföretagen ska kunna starta och växa, samtidigt är detta förenat med risker för kreditinstituten. Därför har regeringen valt att förbättra möjligheterna till finansiering för landsbygdsföretag.

o Förbättra förutsättningar för besöksnäringen

Det går bra för besöksnäringen i Sverige och med rätt förutsättningar kan den växa ännu mer. Det gäller inte minst den landsbygdsanknutna lokala besöksnäringen som ofta är kopplad till upplevelser i vår svenska natur.

Innovation och kunskapsutveckling: 49 mkr/år

o Fler innovativa företag på landsbygden

De företag som har längre till marknader och kunskapsutvecklande aktörer har svårare att få hjälp med att utveckla sina idéer och ta del av ny kunskap. Detta vill regeringen ändra på och utökar därför inkubatorers, science parks och accelerationsmiljöers möjlighet att arbeta med företag i hela landet. Dessutom satser regeringen på att företag ska få resurser att ta in kompetens i företaget.

o Nytt kunskapscentrum på landsbygdsutvecklingsområdet

Forskning och kunskap som finns inom landsbygdsutvecklingsområdet på olika lärosäten runt om i landet behöver samordnas. Därför bildas ett nytt kunskapscentrum.

Utbildning: 44 mkr/år

o Ökade möjligheter till distansutbildning

Valet av bostadsort ska inte vara avgörande för möjligheten att utbilda sig. Regeringen vill utveckla den digitala pedagogiken med särskilt fokus på utbildningsbehovet i landsbygdskommuner.

o Satsning på fjärrundervisning

Att vara barn och landsbygdsbo kan i vissa fall innebära flera timmars resväg till och från skolan varje dag. Regeringen satsar på att underlätta för kommuner att genomföra investeringar för att etablera fjärrundervisning med informations- och kommunikationsteknik.

o Förbättrad kompetensförsörjning på landsbygden

Regeringen kommer analysera inom vilka sektorer som arbetsgivare har svårt att hitta kompetens på landsbygden samt återkomma om lämpliga åtgärder. Den parlamentariska landsbygdskommitténs förslag om avskrivning av studielån kommer vara ett viktigt underlag i detta arbete.

Boende och transporter: 105 mkr/år

o Enskilda vägar och godstransporter på järnväg

Regeringen tillför extra medel för att rusta upp de enskilda vägarna. En satsning görs också på att förbättra förutsättningarna för hållbara godstransporter på järnväg.

o Utvidgat transportbidrag

Transportbidraget syftar till att kompensera företag i de fyra nordligaste länen för långa transportavstånd. Transportbidraget görs nu tillgängligt för företag även inom livsmedelssektorn.

Kultur: 22 mkr/år

Landsbygdernas attraktivitet är beroende av att det finns ett utbud av tjänster och upplevelser, inte minst i form av kultur. Därför satsar regeringen på att stärka kulturaktiviteterna i de glesaste områdena men också på ett samlat regeringsuppdrag för att analysera tillgänglighet och deltagande i kulturaktiviteter i Sveriges landsbygder.

Norrlandsstödet: 100 mkr/år i ökning

Regeringen har tidigare beslutat att i år höja stödet till norrländskt jordbruk med 100 miljoner kronor, eller ca 35 procent. Norrlandsstödet, som infördes i samband med Sveriges anslutning till EU, har legat på ungefär samma nivå sedan EU-inträdet 1995. Regeringen har fattat två beslut om att höja stödet under den här mandatperioden, nu med 100 miljoner kronor för 2018. EU-kommissionens beslut att tillåta en högre stödnivå för Sverige träder i kraft 2018 och gäller från 1 januari. Efter höjningen är det totalt tillåtna stödbeloppet på 423 miljoner kronor per år.

Min förhoppning är att vi kan fortsätta på den inslagna vägen efter valet i höst. Vi behöver en Norrlandsvänlig regering som prioriterar landsbygdsutveckling och infrastruktur framför stora skattesänkningar på höga inkomster! 

Möten med medlemmar i IF-metall och SEKO

Av , , Bli först att kommentera 1

I förrgår bevistade jag två fackliga möten. Det är alltid lika roligt, inte minst för att jag själv har facklig bakgrund, att träffa andra fackligt aktiva och prata om arbetsrätt, tillväxt, jobb och utveckling.

Vi behöver fler med facklig bakgrund i politiken! 

Under eftermiddagen besökte jag IF metall som hade ett möte med medlemmar i avdelning Södra Västerbotten på Umeå folkets hus. Jag tog tillfället i akt att berätta om industriutveckling i Umeå. Umeåregionen är norra Sveriges industrinav och industrin är otroligt viktig för en hållbar tillväxt i Umeå.

Socialdemokraterna arbetar aktivt för att stärka industrin i Umeå. För en fungerande industriutveckling är det framförallt infrastruktur och kompetensförsörjning som är viktigt. Lokalt arbetar vi med att stärka de öst-västliga förbindelserna. Färjeförbindelsen till Vasa är ett sådant exempel, en transportlänk som är otroligt viktig för industrinäringen. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har å sin sida meddelat att Norrbotniabanan ska börja byggas redan under den här mandatperioden. Bristande kapacitet för de spårbundna transporterna är i dag ett stort problem och en flaskhals för industritillväxten. Därför är Norrbotniabanan otroligt viktig för vår regions fortsatta tillväxt.

Under de borgerliga regeringsåren lades Norrbotniabanan på is och infrastruktursatsningar i norr lyste med sin frånvaro. Vi vet vad vi får med Moderaterna i regeringsställning. 

Regeringen har också förstärkt Norrlandsfonden med 200 miljoner. Norrlandsfondens företagsutlåning är en viktig komponent i att skapa förutsättningar för investeringar i norr.

Jag berättade också om hur Socialdemokraterna, både nationellt och lokalt, arbetar med fackliga rättigheter och goda arbetsvillkor. Vi kunde tillsammans konstatera att en röst på Sverigedemokraterna är en röst på Moderaterna och vice versa. När regeringen la ett förslag 2016 om lagkrav på kollektivavtal vid offentlig upphandling så fälldes förslaget av Sverigedemokraterna och Moderaterna. Det är ett av många exempel. SD och M är rörande överens i sitt motstånd mot fackliga rättigheter, turordningsreglerna och ordning och reda på arbetsmarknaden. Man kan läsa mer om detta i en föredömlig rapport från fackföreningsrörelsens tankesmedja Tiden.

Vi diskuterade också trygghetssituationen i Umeå. Varken metallarna eller SEKO-medlemmarna kände inte igen sig i Moderaternas bild av Umeå. Vi var eniga om att den bästa vägen framåt, för att möta problem, INTE är att skrämma människor utan att tillsammans ta ansvar och arbeta med problem såväl förebyggande och långsiktigt som med akuta åtgärder.

Under kvällen träffade jag SEKO:s socialdemokratiska klubb på Fackens hus i Umeå. Även här diskuterade vi tillväxt och Umeås fortsatta utveckling. Vi samtalade också vikten av att vi efter valet får en fortsatt politik som prioriterar välfärd framför skattesänkningar. Den svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas!

Kvarkenfärjan är viktig för regionens tillväxt

Av , , Bli först att kommentera 1

Under gårdagens kommunfullmäktigesammanträde ställdes en interpellation till mig angående finansieringen av en ny färja för att utveckla och stärka transportmöjligheterna över Kvarken. Under debatten i fullmäktige satte interpellanten även i fråga om det inte vore bättre att låta en begagnad färja trafikera farleden.

Interpellationen gav mig möjlighet att genomlysa det aktuella läget och utveckla betydelsen av att färjetrafiken över Kvarken stärks. Det är en betydelsefull fråga inte bara för Umeå utan hela vår region.

Hur ser läget ut just nu?

För närvarande pågår en intensiv förhandlingsverksamhet både i Sverige och Finland för att lösa finansieringen av färjan. Vi håller på att lägga pusslet med finansieringen och frågan kommer att lyftas i kommunfullmäktige senare i år, sannolikt i juni eller augusti.

Möjligheten till en ”begagnad” färja har undersökts noggrant och är tyvärr inte ett alternativ. Det finns inga begagnade färjor tillgängliga som lever upp till kraven, bland annat vad gäller isbrytarkapacitet. En äldre färja kan dessutom vara dyrare i drift till följd av mindre effektiva motorer.

Det viktigaste skälet till att satsa på ny teknik är dock hållbarhetsaspekter. Äldre motorer är smutsigare och släpper ut mer föroreningar än nya, effektivare motorer.

Kvarken Link AB – som är det bolag som ska projektera, bygga och äga färjan – sände för någon månad sedan ut en så kallad RFI; en intresseförfrågan till 17 varv runt om i världen för att få svar på olika frågor om respektive varvs möjligheter att ha kapacitet att bygga, preliminär kostnad för färjan o.s.v. Svarstiden utgår i början av mars. Därefter väljs ett mindre antal varv ut som får en slutlig förfrågan och då är vi inne i början av september.

Anbud ska preliminärt vara hos Kvarken Link i november och ett definitivt beslut kan vara klart före årsskiftet 2018/2019. Med en byggtid på mellan 18 och 24 månader kan en ny färja vara på plats i november – december 2020.

Varför är färjetrafiken viktigt?

Många undrar, på goda grunder, varför vi engagerar oss så starkt i frågan om en ny färja. Vissa ser det som ett skrytprojekt andra upplever det som en bisak som vi inte borde ägna så mycket energi åt.

Därför vill jag ta tillfället i akt att sätta frågan i det större perspektiv som åskådliggör varför denna transportförbindelse är viktig.

Färjetrafiken är en nyckellänk i den så kallade E12-korridoren som är avgörande för att transporter av gods och människor ska fungera på ett sätt som främjar tillväxt, kunskapsutbyte och samarbete mellan länder. Eftersom Sverige är ett avlångt land så inskränker sig ofta infrastruktursatsningar till nord-sydliga förbindelser. Minst lika viktigt för utvecklingen i vår region är emellertid de öst-västliga och landsgränsöverskridande förbindelserna – vilka ofta förbises i diskussionen.

Det är alltså enligt min mening viktigt att vi får en ny färja på plats och den senaste tidens tillväxt i färjetrafiken över Kvarken bådar gott för framtida investeringar. Projektet präglas av en anda av internationellt samarbete i syfte att skapa en tillväxt och ett utbyte som gagnar befolkningen i flera länder.

Kvarkentrafiken möjliggör större tillväxt…

Kvarkenregionen omfattar några av de mest utvecklade områdena i norra Skandinavien, med hög tillväxtpotential, mångsidiga näringar, exceptionellt hög industriell förädlingsgrad, exportindustri samt betydande befolkningstillväxt. E12-korridoren utgör regionens sammanhållande länk, från Atlantkustens isfria hamnar, över Kvarken och vidare mot Baltikum och Ryssland.

Inom E12 korridoren arbetar vi aktivt med att tillgodose behovet – för näringsliv och invånare – av smidiga öst-västliga transporter. Även E12 korridorens logistikcenter och omlastningsterminaler har ett gott samarbete och tillsammans strävar man efter att göra transporterna så smidiga och kostnadseffektiva som möjligt.

Inom E12 korridoren finns ett etablerat samarbete och ett upparbetat förtroendekapital bland politiker, tjänstemän och näringslivets representanter. Detta utgör en god grund för framtida utveckling och investeringar.   

…och stärker de internationella banden

Färjetrafik över Kvarken utgör en nyckellänk i E12-korridoren som binder samman regionen och skapar förutsättningar för att ta tillvara den kunskap och utvecklingspotential som finns i Kvarkenregionen.

Utvecklingen av dessa transportförbindelser rör emellertid inte bara Kvarkenregionen. Den är av betydelse för hela norra Europas transportnätverk och utgör en ”matarkorridor” för de nord-sydliga transportkorridorerna, samt en smidig förbindelse till Atlantkusten.

Med tanke på den framtidspotential som ligger i Nordostpassagen, med flera veckor kortare sjötransporter från Asien till Europa, så befinner sig även E12 korridoren på en strategiskt viktig plats. Även kopplingen österut till Ryssland utgör en stor potential för vår region och kopplar oss samman med en stor marknad. Från den finska staden Kouvola finns redan en etablerad järnvägsförbindelse till Kina och ”one belt – one road” – korridoren.

Framöver är det viktigt att den goda samverkan som etablerats inom projekten NLC Corridor och E12 Atlantica Transport utvecklas ytterligare i enlighet med regionernas och näringslivets behov, och att en permanent stråkförvaltning etableras.

I framtiden är det också viktigt att arbeta vidare med att koppla an E12 korridoren till TEN-T Core korridorerna Scand-Med och North Sea Baltic samt med Bottniska korridoren, vilket är en förutsättning för att E12 korridoren ska kunna förbli och utvecklas som en etablerad nordeuropeisk transportkorridor.

Jag hoppas att denna redogörelse har bringat större klarhet i varför detta projekt är viktigt för Umeå och för hela vår region. Mitt engagemang i denna fråga sammanhänger helt enkelt med min ambition att värna Umeås tillväxt och umeborna. För att Umeå ska växa måste vi vara öppna mot och sammanlänkade med omvärlden.

Äntligen kan Västra länken byggas i Umeå!

Av , , Bli först att kommentera 2

Under ett regeringssammanträde i dag avslogs överklagandena av Västra länken i Umeå vilket innebär Trafikverket kommer att kunna inleda byggandet redan i år. Planen är att vägen ska vara färdigställd under 2021. Västra länken blir den sista delen av ringleden runt Umeå och har planerats för sedan 90-talet. I ett första skede, år 1999, satte regeringen stopp för vägbygget. Men nu blir det alltså av – äntligen!

Jag har aktivt verkat för att Västra länken ska byggas och det har krävts stora politiska ansträngningar för att denna infrastruktursatsning skulle bli av. Som bekant står Sverige inför stora infrastrukturbehov och det har därför funnits oro kring huruvida Västra länken alls skulle bli aktuell. Tack vare våra påtryckningar och en omdömesgill bedömning från regeringens sida kan vi nu emotse den nya vägen.

Västra länken kommer att påverka näringslivet, bostadsbyggandet och miljön i en positiv riktning. Den kommer att leda den tunga trafiken bort från centrala Umeå och på så vis minska såväl trafikproblem som problem med luftföroreningar. I dag är två tredjedelar av Umeåprojektet färdigt och trafikeras. E4:an är i dag flyttad till Östra länken och E12 är tillfälligt flyttad till Norra och Östra länken i väntan på att den nya E12, Västra länken, byggs.

Västra länken medför möjligheter till en helt ny nivå av stadsutveckling och bostadsbyggande i centrala Umeå. Jag återkommer till detta på bloggen under morgondagen.

Löfte om byggstart för Norrbotniabanan i år

Av , , Bli först att kommentera 1

Länge har vi väntat, men nu har det gått dithän, att nu så får ni lov att ta å öppna portmonnän! 

Så inleds refrängen en norrbottnisk kampsång av Piteå-gruppen Euskefeurat. Och nu öppnas äntligen, efter lång väntan, portmonnän för en investering som kommer att ge god avkastning. I dag meddelade Stefan Löfven, under sitt besök i Skellefteå, att regeringen tänker hålla sitt löfte om att inleda byggandet av Norrbotniabanan under innevarande mandatperiod. Det är goda nyheter!

Den sedan länge planerade Norrbotniabanan är en tilltänkt järnvägsförbindelse från Umeå till Skellefteå, vidare norrut till Luleå. Den blir på så vis en naturlig fortsättning på den redan befintliga Botniabanan.

Norrbotniabanan utgör en för oss i norra Sverige efterlängtad infrastruktursatsning som skulle knyta samman de nordligaste länen ytterligare – med varandra och med resten av Sverige. Den planerade järnvägen skulle skapa än bättre förutsättningar för tillväxt, hållbart resande och hållbara godstransporter. Både persontrafiken och godstrafiken skulle effektiviseras, vilket såklart får positiva samhällsutvecklingseffekter för hela norrlandskusten.

Många socialdemokrater har jobbat hårt för att denna infrastruktursatsning ska komma till stånd. Under många år arbetade vi i motvind, inte minst på grund av den borgerliga regeringens ovilja att satsa på ny järnväg längs Norrlandskusten. Därför är det glädjande att statsministern och den socialdemokratiskt ledda regeringen ser till att bygget äntligen blir av!

Euskefeurats låt innehåller en vers med raden ”Ja din politik den har varit sig lik oavsett regeringar!” – vilket vi i detta fall kan konstatera inte stämmer! Alliansregeringens motstånd mot satsningar på infrastruktur i norra Sverige har bytts ut till en framåtsträvande politik som tillvaratar tillväxtpotentialen, och förbättrar människors tillvaro, i Norr- och Västerbotten.

Flysäkerhet viktigare än kostnadsminskningar

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag skriver jag, tillsammans med Lilly Bäcklund (ordförande för Socialdemokraterna i Västerbotten och kommunalråd i Lycksele) på Svenska Dagbladets debattsida.

Vi lyfter våra farhågor inför Luftfartsverkets ambitioner att fjärrstyra flygledningen på allt fler flygplatser. Den första fjärrstyrda flygledningen i världen instiftades för snart tre år sedan när Örnsköldsviks flygplats flygledning överfördes till Midlanda i Sundsvall. Inom ett par år ska fler flygplatser trafikledas på distans. Bland annat flygplatserna i Kiruna, Östersund, Malmö och Linköping – men även Umeå Airport

Syftet med dessa förändringar är att minska kostnaderna för flygledningen.

Detta oroar oss, av både säkerhetsskäl och regionalpolitiska skäl.

Säkerheten äventyras

Fjärrstyrd flygledning blir mycket mer sårbar för säkerhetsstörningar och cyberattacker eftersom den är helt beroende av IT-kommunikation. I en krigssituation eller vid lågintensiv krigföring mot Sverige riskeras således flygsäkerheten.

Detta är sannolikt ett av skälen till att Försvarsmakten inte visat intresse för flygledning på distans. Visbys flygplats ingick initialt i fjärrstyrningsplanerna, men projektet lades på is efter Försvarsmaktens invändningar.  I dag kan de lokalt placerade flygledarna kommunicera direkt medflygplanen med hjälp av olika reservsystem på flygplatserna. Om flygledningen sköts på distans förloras denna säkerhetsfunktion. Flygkommunikationerna är en viktig del av det svenska totalförsvaret och den speciella kompetens flygledarna har och som finns över hela landet skapar ett hållbart system som nu äventyras av planerna på fjärrstyrning.

Vi har redan fått erfara hur flyget i hela landet lamslogs av ett datorhaveri på Arlanda. Även oväder och stormar kan skapa störningar och avbrott.

Tekniken är heller inte testad på en flygplats av Umeå Airports storlek. De flygplatser som nu har flygledning på distans hade tillsammans 6 229 landningar under 2016. Under samma period hade Umeå Airport 12 281 landningar. Umeå Airport har dessutom en annorlunda trafikbild med en blandning av olika luftfartyg som flyger under så kallad instrumentregler och visuellt. Det finns även miljörestriktioner vid Umeå Airport som måste beaktas och som påverkar flödet av startande och landande flygplan.

En regionalpolitisk fråga

Det finns många andra skäl till att behålla flygtrafikledningen lokalt i Norrland, inte minst regionalpolitiska. Umeå Airport har i dag öppet stora delar av dygnet och följaktligen behov av en ständig tillgång till flygledare, även nattetid. Den fjärrstyrda flygledningen innebär att man flyttar lika många flygledare från Norrland som det tillförs till Stockholm/Arlanda.

Det är en politik som utarmar vår region på viktig kompetens och arbetstillfällen, vilket vi inte kan acceptera som företrädare för Umeås och Västerbottens invånare.

Men det handlar även om medicinska aspekter. I dag finns baser för ambulansflygplan i Umeå och Luleå. I det arbete som nu pågår för en gemensam ambulansflygorganisation för hela landet föreslås den nya organisationen ha sitt säte i Umeå och dirigeras härifrån. Detta innebär att om inte den digitala lösningen med fjärrstyrd flygledning fungerar drabbas hela Sverige. Även sjöfartsverkets räddningshelikopter som är stationerad vid Umeå Airport kan påverkas negativt vid bortfall av kommunikation mellan enheterna.

Vi kräver därför att regeringen agerar och upphäver Luftfartsverkets beslut om att fjärrstyra fler flygplatser.