I söndags höll vi socialdemokrater vår valupptakt i Broparken i Umeå. Stämningen var god och vädret vackert! Tillsammans med bl.a. Anders Ygeman (S gruppledare i riksdagen), Helen Pettersson (riksdagsledamot för S i Västerbotten, Harriet Hedlund (ordförande för Umeå arbetarekommun) och Peter Olofsson (S landstingsråd) hade jag förmånen att hålla valtal som inledning av slutspurten i valrörelsen. Nedan följer lite bilder från valupptakten. Bilderna är tagna av min gode partikamrat Ali Yasin.
I andra numret för 2018 av Kommuninvest tidning Dialog blev jag intervjuad om min syn på kulturens betydelse för Umeå. Det korta svaret: kulturen är allting som Umeå är.
Vad menar jag med detta? Jo, det är genom kulturen, skapandet, konsten som den mänskliga upplevelsen förkroppsligas. Det är så vi blir varse om vår samtid, hur det är att leva i Umeå, Västerbotten och Sverige. Kulturen ger oss en inblick i och möjlighet att uppleva hur andra människor har det. Kulturen kan ge uttryck åt sådant som annars är svårt att beskriva. Den provocerar, manar till eftertanke, bidrar till själslig och social utveckling.
Att utöva kultur i olika former är ett grundläggande mänskligt behov.
Som socialdemokrat är jag fast övertygad om betydelsen av ett starkt, oberoende kulturliv med robust stöd från det offentliga. Detta skiljer sig från den marknadsideologiska kultursyn som högern företräder.
Endast den kultur som är omedelbart gångbar på en marknad ska finnas, menar de mest hårdnackade borgerliga kulturideologerna. Detta är en farlig utveckling och i grund och botten en totalitär kultursyn.
Kulturens uppgift är inte att vara lättsmält och lättsåld som en burk Coca-Cola. Kulturen kan och bör tvärtom i många fall vara provocerande, svår, få oss att vakna till liv samt betrakta saker och ting ur försummade perspektiv.
Kulturen kan väcka känslor som inte är behagliga, men viktiga för att förstå hur andra människor har det och för att begripa samhällets tillkortakommanden. Kulturen förenar också människor. Den identifierar gemensamma nämnare i den mänskliga existensen och fördjupar vår samvaro som människor. Ett samhälle utan ett livaktigt och fritt kulturliv riskerar att bli ett samhälle utan empati. Jag tror att det starka kulturlivet i Umeå är en av de viktigaste orsakerna till att vi är en så tolerant och inkluderande kommun.
Jag framhåller i artikeln att kulturen också kan rendera i ekonomisk nytta. Människor trivs på platser där man kan få utlopp för sin kreativitet och nyfikenhet.
Men det viktigaste är det omätbara värde som kulturen tillför människor i form av mänsklig och social utveckling. Att den tillgodoser det grundläggande mänskliga behovet av att uttrycka sig och beskriva sin samtid. Att engagera sig och skapa.
Det är därför jag är stolt över att Umeå kommun satsar dubbelt så mycket på kulturen som snittet bland Sveriges kommuner. Vi är den kommun som satsar mest per capita på kulturen. Detta är något vi ska vara stolta över.
Kultur är välfärd för människor och jag ser den som en integrerad och oersättlig del av byggandet av ett gott samhälle för alla.
Valet den 9:e september kan beskrivas som en folkomröstning om den svenska välfärdsmodellen. Under de åtta borgerliga regeringsåren monterades välfärden ned kraftfullt. Under den gångna mandatperioden har välfärden återupprustats, men på grund av den parlamentariska situationen har den socialdemokratiska regeringens politik i många fall blockerats. Med en högerregering efter valet i höst är risken stor att vi kommer att få se en sådan nedmontering av välfärden i Sverige att den svenska modellen ej längre kommer vara sig lik.
Men detta gäller inte bara på det nationella planet, det gäller i allra högsta grad även lokalt här i Umeå.
Moderaterna i Umeå har som målsättning att sänka kommunalskatten med en krona. Det kan te sig som en liten sänkning. Men varje förändring av kommunalskatten med 10 öre motsvarar 28,4 miljoner. Moderaternas vårdslösa skattesänkarpolitik skulle alltså innebära att en redan ansträngd välfärd går miste om ytterligare 284 miljoner kronor.
Vad innebär då detta? Min partikamrat Andreas Lundgren, ordförande för individ- och familjenämnden, har på sin blogg beskrivit vad detta motsvarar inom ramen för flera olika verksamheter.
Låt mig ta ytterligare några exempel. 284 miljoner kronor motsvarar:
Det vore naivt att tro att ett sådant stort bortfall från den kommunala välfärden skulle gå obemärkt förbi. Detta illustrerar tydligt den viktigaste skillnaden mellan den Moderata politiken, där man tror att skattesänkningar löser alla problem, och den Socialdemokratiska samhällsmodellen som handlar om att vi anstränger oss gemensamt för att nå målet om största möjliga trygghet för varandra.
Den 9 september är en folkomröstning om välfärds-Umeå.
I dag röstar riksdagen om Socialdemokraternas förslag till att stoppa vinstjakten i välfärden. Detta är en viktig dag. Tyvärr har Moderaterna och Sverigedemokraterna aviserat att de kommer att rösta NEJ till förslaget. SD sviker därigenom sina väljare, som man lovade att agera mot vinstuttagen. Men efter att ha smörjts av näringslivets lobbyister svängde SD. Det bevisar än en gång att SD är ett högerparti som inte företräder vanligt folks intressen. Jag har sagt det förut, och min tes stärks än en gång; en röst på SD är en röst på M och vice versa.
I propositionen, alltså lagförslaget som regeringen överlämnat till riksdagen att rösta om, föreslås ett särskilt tillstånd att ta emot offentliga medel. Tillståndet inbegriper i huvudsak följande:
Förslaget har tagit sikte på att skattemedel i större utsträckning ska stanna i välfärden, men tillåter ett rörelseresultat i förhållande till det operativa kapitalet som motsvarar den marknadsmässiga kapitalkostnaden i tjänstesektorn över tid. Den tillåter en rimlig ersättning utan möjlighet att göra övervinster.
Det finns många goda skäl till att detta är ett viktigt lagförslag. Årligen försvinner åtskilliga miljarder från välfärden som tas ut i privata vinstuttag och hamnar på konton i skatteparadis. Situationen i Sverige är extrem. Till exempel är Sverige det enda land i världen där skattefinansierade friskolor kan ta ut obegränsat med vinster. Detta är extremt och något vi måste göra något åt. Vi ser också att det är personalen, eleverna och patienterna som hamnar i kläm när vinsterna ska maximeras. Privat äldreomsorg har lägre bemanning i snitt än kommunal äldreomsorg. På friskolor är snittlönerna för lärare, rektorer och annan personal flera tusenlappar lägre i genomsnitt, jämfört med kommunala skolor.
Välfärden står inför stora utmaningar och då måste vi hushålla med resurserna och se till att de används för det de är avsedda för. Då är det inte rimligt att det saknas begränsningar för vinstuttaget. Välfärden är ingen fabrik där man kan göra hur stora produktivitetsvinster som helst utan att kvalitén äventyras. Mänsklig närvaro, tid för patienter och äldre, kan inte rationaliseras bort till förmån för privata vinster. Då sargas välfärden.
7 av 10 svenskar vill att vinstjakten ska stoppas!
De viktigaste argumenten för vinstbegränsning kan sammanfattas enligt följande.
I dag kommer jag att hålla tummarna för att regeringens förslag går igenom riksdagen!
Socialdemokraterna går till val på att bygga ett Sverige som är starkare och tryggare. Ett samhälle som tillvaratar varje medborgares rätt till ett gott liv. I ett sådant samhälle ska våra äldre medborgare kunna finna gemenskap i föreningslivet och de äldre som har hemtjänst ska kunna få hjälp av personal som de känner.
I Umeå har vi äldrenämndens verksamhet genomfört rätt till heltid under mandatperioden. Detta har ökat kontinuiteten i vården, vilket såklart är en viktig faktor för att våra äldre ska känna trygghet i den omvårdnad de erhåller. Heltidsinförandet har också stärkt personalens ställning vilket så klart renderar i en bättre service för de äldre. När personalen har goda förutsättningar kan de också göra ett bättre jobb!
Det blir allt fler äldre i Sverige och många pensionärer lever aktiva liv. Faktum är att svenska pensionärer är friskast i hela EU. Samtidigt känner sig över en fjärdedel av alla över 65 år ensamma och var tionde visar tecken på depression. Ofrivillig ensamhet medför risk för isolering, nedsatt hälsa och sämre livskvalitet. Att bryta ensamheten bland äldre är angeläget för oss socialdemokrater.
Detta är ett problem som vi identifierat och verkat mot lokalt, även om det finns mycket kvar att göra. Ett exempel på arbetet för bättre livsvillkor för äldre är samverksanshuset Nordstjärnan som inhyser både ett vård- och omsorgsboende och en förskola. Husets gemensamma ytor öppnar upp för samverkan och gemenskap mellan äldre och barn.
På entréplanet finns ett torg med café och scen där barnen och de boende kan delta i gemensamma aktiviteter som vernissager, storsjung eller luciatåg. Förskolans ateljéer kan användas av både barnen och de äldre.
På gården finns ett växthus som alla ska kunna ta del av. Tanken är att barnen ska så och sköta växterna och när barnen har sommarlov ska de äldre vattna dem. Huset har även en vinterträdgård med möjlighet till odling vintertid.
Den socialdemokratiskt ledda regeringen har å sin sida stärkt äldres ekonomi och gjort stora investeringar i vård och omsorg för äldre. Nu vill vi gå vidare med konkreta förslag på hur vi bygger ett starkare samhälle med mer trygghet och gemenskap för äldre. Det här är en del i det största trygghetsprogrammet i modern tid som Socialdemokraterna går till val på.
Förslagen i korthet:
· Livslångt idrottande och friluftsliv – en folkhälsosatsning för äldre
· Handslag med föreningslivet för att bryta äldres isolering
· Fast omsorgskontakt – ordning och reda i hemtjänsten
Att satsa på våra äldre måste gå före stora skattesänkningar för de med höga inkomster. Alla ska kunna åldras tryggt och värdigt i Sverige och Umeå!
I ett gott samhälle ska unga människor snabbt få hjälp med psykiska besvär. De senaste åren har psykisk ohälsa bland unga ökat kraftigt. Detta är ett samhällsproblem som måste tas på största allvar!
Den som gått ut skolan ska ha fått en utbildning – inte obehandlad ångest, depression eller utmattningssyndrom. Barn och ungas psykiska hälsa är en högt prioriterad fråga för oss socialdemokrater. En fråga som vi prioriterar framför skattesänkningar varje dag i veckan. De unga är vår framtid. Deras framtid ska inte behöva grusas av att inte ha fått den hjälp man behöver.
Vi måste alla vara självkritiska. Ökningen av ungas psykiska ohälsa har skett över flera års tid och vi måste alla reflektera över orsakerna till detta. De senaste trettio åren har psykisk ohälsa bland tonåringar fördubblats. Varannan 15-årig tjej och nästan var tredje 15-årig kille har återkommande flera besvär som sömnsvårigheter, ont i magen eller nedstämdhet
Det är en fråga samhället måste agera mot på många olika sätt. Vi måste ha en fungerande sjukvård och en bra skola. Unga ska inte behöva känna orimlig stress inför sin framtid och inträdet på arbetsmarknaden. De måste veta att man får nya chanser om man skulle ha en tuff tid och inte lyckas med alla sina åtaganden.
Vi måste också betänka hur vi behandlar våra barn och unga, vilka krav och ideal vi förmedlar till dem och hur vardagens påfrestningar gestaltar sig på ett sätt som skapar slitningar och psykisk ohälsa för många unga.
Detta är under alla omständigheter en utveckling vi måste ta på allvar.
I Västerbotten har vi det senaste året lyckats kapa köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin rejält. Vi är på rätt väg, men vi är inte i mål än.
Samhället ska vara som starkast och erbjuda stöd när individen är som svagast. Därför har vi socialdemokrater i regeringsställning också dubblerat satsningarna på psykisk ohälsa.
Det gläder mig att mitt parti för ett par veckor sedan presenterade en kraftsamling mot ungas psykiska ohälsa med bland annat följande innehåll:
• Alla ska få vård utan väntan
• Det ska finnas möjlighet till stöd direkt i mobilen
• Rätt stöd och snabb hjälp vid självmordstankar
• Elevhälsan ska ha verktyg för att upptäcka elevers psykiska ohälsa
Detta arbete måste få fortsätta. Men då måste vi prioritera resurserna till att kämpa för barn och ungas psykiska ohälsa – inte till att sänka skatten för de med höga inkomster.
En livskraftig landsbygd är avgörande för att Umeå kommun ska vara en attraktiv kommun att bo i.
En mångfald av boendeformer och boendemiljöer är viktigt för kommunens fortsatta utveckling. Centrala Umeå gynnas av en god utveckling på landsbygden och landsbygden gynnas av att centrala Umeå växer. Denna växelverkan mellan stad, tätorter och landsbygd skapar förutsättningar för ett vitalt näringsliv, infrastruktursatsningar och en variation av goda livsmiljöer.
Satsningar på att vidareutveckla företagsamhet och engagemang är viktigt för att öka attraktionskraften på landsbygden. Umeå landsbygd är en stadsnära landsbygd och befolkningen på landsbygden ökar i dag i samma takt som stadens.
Detta är resultatet av en aktiv politik och lokalt arbete för att se till att hela kommunen kan växa på ett hållbart sätt mot målet om 200 000 invånare år 2050. Landsbygdens utveckling är en prioriterad fråga för oss Socialdemokrater.
Socialdemokraterna har under mandatperioden utvecklat samverkan med byar och nätverk på Umeå landsbygd. Denna samverkan har skett bland annat vid utbyggnaden av fibernätet på kommunens landsbygd samt vid samrådsförfarandet för översiktsplanen.
Socialdemokraterna har under mandatperioden arbetat med att utveckla det tematiska tillägget för landsbygden i kommunens översiktsplan. Syftet är att skapa förutsättningar för en positiv utveckling på landsbygden. I tillägget behandlas bland annat hur marken ska användas för att bäst värna landsbygdens utveckling. Även strategiska frågor rörande exempelvis vägar, naturresurser och bostadsbyggande behandlas.
Socialdemokraterna ser positivt på utvecklingen i alla delar i kommunen och vi har därför ställt oss bakom att fler stråk som går till och från staden, via landsbygden, ska ses som tillväxtstråk. Ett exempel på detta är Sävaråstråket.
Att beteckna ett stråk som ett tillväxtstråk innebär att kommunen markerar att man ställer sig positiv till större etableringar och bebyggelseutveckling. Detta innebär större möjligheter för olika aktörer att investera i landsbygden och öppnar upp för investeringsmedel för den som vill bygga nytt på landsbygden.
Det samarbete som har inletts med Bygderådet har utmynnat i en överenskommelse tecknad 2018-01-25 med beteckningen Samverkansmodell för landsbygdsutveckling. Samverkansmodellens syfte är att göra landsbygden attraktiv genom att stödja lokala aktiviteter inom miljö, kultur, rörliga friluftslivet, sevärdheter, upplevelser och utveckling av lokalt näringsliv.
Samverkansmodellens mål är att med självständiga byar och grupper driva lokal utveckling på landsbygden ur ett underifrånperspektiv.
Ideella föreningar som utarbetar lokala byaplaner samt bedriver verksamhet på Umeå landsbygd inom området lokal utveckling och är registrerade i kommunens föreningsbyrå, kan söka stöd från Umeå kommun.
Syftet med stödet är att ge ideella föreningar på Umeå landsbygd större möjlighet att jobba med utvecklingsfrågor, initiativ och aktiviteter som bidrar till lokalt ledd utveckling.
Stödet ges till initiativ, projekt och aktiviteter, och insatserna ska bidra till uppfyllelse av målsättningarna för hållbar landsbygdsutveckling i Umeås översiktsplan.
Vi har under mandatperioden förstärkt arbetet med landsbygdsutveckling genom ett Landsbygdsutvecklingsråd. I rådet ingår valda politiker och företrädare för Bygderådet Umeå.
Vi Socialdemokrater vill att hela Umeå ska växa så att varje invånare i kommunen ges bättre möjligheter att växa och förverkliga sina drömmar. Detta är dock inget som sker av sig själv. Det kräver politiska prioriteringar.
För att Umeå som helhet ska fortsätta utvecklas behöver såväl landsbygd, tätorter som staden utvecklas. Närheten till god välfärd och bra service skapar trygghet, detta måste finnas i hela kommunen.
Vi ska arbeta med strategier för byarnas utveckling för att säkerställa att byaskolorna, och annan samhällsservice, kan hålla hög kvalitet och finnas kvar.
Vi ska sätta upp mål för att bostäder byggs i varje del av kommunen, skapa förenings- och aktivitetslokaler i tidigare kommundelskontor samt andra underutnyttjande kommunala byggnader i byar och samhällen.
Kultur-, idrotts- och föreningslivet fyller Umeå kommun med liv. Utan en stark ideell sektor, idrott och levande kultur hade staden, kommundelarna och landsbygden varit mycket fattigare, tråkigare och mindre trygg.
Vår politik syftar till att skapa goda förutsättningar för människors arbete, kreativitet och företagande i hela kommunen.
Framväxten av små, medelstora och stora företag i såväl staden, de tre tätorterna som på landsbygden är också viktig för att vi ska få en arbetsmarknad med en bredd. Särskilt stöd ska ges till sociala företag.
Att välfärd ägs och drivs gemensamt eller utan vinstintressen är viktigt för att öka det demokratiska inflytandet och för att säkerställa att resurser fördelas efter behov. Tillgången till hemtjänst, vård och omsorg ska utvecklas i hela kommunen.
En likvärdig skola är en skola och förskola som finns tillgänglig i hela kommunen. Vi vill värna närhetsprincipen där alla elever ska ha möjlighet att gå i en skola i sitt närområde.
Det innebär också att vi måste arbeta med strategier för byarnas utveckling så att byaskolorna kan hålla hög kvalitet och finnas kvar.
När Umeå växer ska hela Umeå växa. För att klara det och för att bygga bort bostadsbristen behövs byggklar mark för nya bostäder, företag och andra verksamheter i såväl tätorterna, på landsbygden, i stadsdelarna som i centrala Umeå.
Anpassade boendeformer för äldre behöver byggas i alla delar av kommunen. Därför vill vi införa en byggbonus på 2 miljoner kr till de som bygger trygghetsboenden.
AB Bostadens roll är att säkerställa att det byggs för alla invånares sociala bostadsbehov.
Att hyresrätter kan erbjudas på landsbygden, att det byggs såväl i låg- som i högkonjunktur och att det byggs även för kommunens eget behov av bland annat vård- och omsorgsboenden och förskolor är en del i det.
Socialdemokratisk kulturpolitik går ut på att göra kulturens olika uttrycksformer tillgängliga för alla invånare i kommunen. Och den syftar till att stimulera till eget skapande och mer kulturell delaktighet.
I vårt kulturliv har biblioteken och bokbussen en central roll. De är naturliga mötesplatser för kultur och möten mellan människor.
Socialdemokratin vill skapa ett verkligt kunskapssamhälle, byggt på bildning och utbildning, öppet och tillgängligt för alla på lika villkor. I en sådan strävan ingår naturligt folkbildningen med bland annat studieförbund och folkhögskolor och stödet till dessa.
Föreningsliv för barn- och unga behöver ett bidrag till sin verksamhet för att motverka ekonomiska hinder och kommersialisering. Föreningsstödet ska fördelas med jämlikhet och jämställdhet som ledstjärnor i hela kommunen.
Vi behöver utveckla kollektivtrafiken ytterligare för att minska bilberoendet. För att öka möjligheterna och göra det enklare att resa kollektivt i alla delar av kommunen vill vi undersöka möjligheterna att all kollektivtrafik inom kommunen bör organiseras med ett gemensamt biljett- och taxesystem för hela kommunen.
Kommunens upphandling ska premiera ekologiskt, när- och säsongsodlat samt djurskydd.
Detta är ett axplock av vad vi vill genomföra den närmsta mandatperioden. Umeå behöver en politik som verkar enligt devisen ”hela Umeå ska leva”. Jag och mina kamrater i Socialdemokraterna tar denna devis på stort allvar och är fast beslutna om att verka i dess anda.
En god utveckling på landsbygden måste alltid prioriteras framför stora skattesänkningar!
För Umeå landsbygds och Västerbottens fortsatta utveckling behövs en regering som verkar under devisen ”hela Sverige ska leva”.
Därför gläder det mig att den socialdemokratiskt ledda regeringen har lagt om kursen i landsbygdspolitiken. Nu genomför man de satsningar som lyste med sin frånvaro under de borgerliga regeringsåren – en passivitet som ledde till att kraften och potentialen i landsbygden och i hela Norrland inte togs till vara.
Regeringen har aviserat att Norrbotniabanan ska börja byggas redan i år. Norrbotniabanan togs bort ur infrastrukturplanen av den borgerliga regeringen – nu har den förts tillbaka dit där den hör hemma. Norrbotniabanan kommer att bli en tillväxtmotor och öka friheten för människor i norra Sverige.
Utöver detta har regeringen utökat företagsutlåningen i Norrlandsfonden för att ytterligare förbättra förutsättningarna för näringslivet i norr. Detta lyckades regeringen göra trots motstånd från Moderaterna.
Regeringen har också föreslagit förändringarna i strandskyddsreglerna, för att det i högre utsträckning ska vara möjligt att bygga strandnära i glesbefolkade områden på landsbygden. Det är ett välkommet initiativ!
Med landsbygdspropositionen har regeringen tagit nästa steg i kursomläggningen för landsbygdspolitiken.
Utöver tidigare mångmiljardsatsningar på landsbygden satsar regeringen totalt 1,5 miljarder 2019–2020 och därefter 400 miljoner årligen på att förverkliga merparten av landsbygdskommitténs förslag.
I korthet innebär detta:
Näringsliv och företagande : 430 mkr/år
o Stärkt digitalisering hos företag
Speciellt inom jordbruk, skogsbruk och besöksnäring finns en stor utvecklingspotential kopplat till digitaliseringen.
o Bättre teknikutveckling för landsbygdsföretag
Kontinuerlig utveckling och tillgång till ny teknik är nödvändig för att öka innovationstakten och bättre tillvarata företagens tillväxtpotential.
o Förbättrad möjlighet till finansiering för landsbygdsföretag
Det behövs finansiellt kapital för att landsbygdsföretagen ska kunna starta och växa, samtidigt är detta förenat med risker för kreditinstituten. Därför har regeringen valt att förbättra möjligheterna till finansiering för landsbygdsföretag.
o Förbättra förutsättningar för besöksnäringen
Det går bra för besöksnäringen i Sverige och med rätt förutsättningar kan den växa ännu mer. Det gäller inte minst den landsbygdsanknutna lokala besöksnäringen som ofta är kopplad till upplevelser i vår svenska natur.
Innovation och kunskapsutveckling: 49 mkr/år
o Fler innovativa företag på landsbygden
De företag som har längre till marknader och kunskapsutvecklande aktörer har svårare att få hjälp med att utveckla sina idéer och ta del av ny kunskap. Detta vill regeringen ändra på och utökar därför inkubatorers, science parks och accelerationsmiljöers möjlighet att arbeta med företag i hela landet. Dessutom satser regeringen på att företag ska få resurser att ta in kompetens i företaget.
o Nytt kunskapscentrum på landsbygdsutvecklingsområdet
Forskning och kunskap som finns inom landsbygdsutvecklingsområdet på olika lärosäten runt om i landet behöver samordnas. Därför bildas ett nytt kunskapscentrum.
Utbildning: 44 mkr/år
o Ökade möjligheter till distansutbildning
Valet av bostadsort ska inte vara avgörande för möjligheten att utbilda sig. Regeringen vill utveckla den digitala pedagogiken med särskilt fokus på utbildningsbehovet i landsbygdskommuner.
o Satsning på fjärrundervisning
Att vara barn och landsbygdsbo kan i vissa fall innebära flera timmars resväg till och från skolan varje dag. Regeringen satsar på att underlätta för kommuner att genomföra investeringar för att etablera fjärrundervisning med informations- och kommunikationsteknik.
o Förbättrad kompetensförsörjning på landsbygden
Regeringen kommer analysera inom vilka sektorer som arbetsgivare har svårt att hitta kompetens på landsbygden samt återkomma om lämpliga åtgärder. Den parlamentariska landsbygdskommitténs förslag om avskrivning av studielån kommer vara ett viktigt underlag i detta arbete.
Boende och transporter: 105 mkr/år
o Enskilda vägar och godstransporter på järnväg
Regeringen tillför extra medel för att rusta upp de enskilda vägarna. En satsning görs också på att förbättra förutsättningarna för hållbara godstransporter på järnväg.
o Utvidgat transportbidrag
Transportbidraget syftar till att kompensera företag i de fyra nordligaste länen för långa transportavstånd. Transportbidraget görs nu tillgängligt för företag även inom livsmedelssektorn.
Kultur: 22 mkr/år
Landsbygdernas attraktivitet är beroende av att det finns ett utbud av tjänster och upplevelser, inte minst i form av kultur. Därför satsar regeringen på att stärka kulturaktiviteterna i de glesaste områdena men också på ett samlat regeringsuppdrag för att analysera tillgänglighet och deltagande i kulturaktiviteter i Sveriges landsbygder.
Norrlandsstödet: 100 mkr/år i ökning
Regeringen har tidigare beslutat att i år höja stödet till norrländskt jordbruk med 100 miljoner kronor, eller ca 35 procent. Norrlandsstödet, som infördes i samband med Sveriges anslutning till EU, har legat på ungefär samma nivå sedan EU-inträdet 1995. Regeringen har fattat två beslut om att höja stödet under den här mandatperioden, nu med 100 miljoner kronor för 2018. EU-kommissionens beslut att tillåta en högre stödnivå för Sverige träder i kraft 2018 och gäller från 1 januari. Efter höjningen är det totalt tillåtna stödbeloppet på 423 miljoner kronor per år.
Min förhoppning är att vi kan fortsätta på den inslagna vägen efter valet i höst. Vi behöver en Norrlandsvänlig regering som prioriterar landsbygdsutveckling och infrastruktur framför stora skattesänkningar på höga inkomster!
I dag har jag haft förmånen att tillsammans med min kommunalrådskollega Margareta Rönngren presentera Socialdemokraterna i Umeås förslag till budget för 2019. Det är en budget med fokus på skola, vård och omsorg. Välfärdens behov måste gå före andra investeringar samt skattesänkningar.
I det kommunalpolitiska handlingsprogram som Socialdemokraterna i Umeå antog tidigare i våras slogs fast att investeringar i välfärden ska gå före andra investeringar, exempelvis projekt i centrum. Fokus för nästa mandatperiod ska ännu tydligare ligga på skola, vård och omsorg.
Vi har lovat att satsa på för- och grundskolan, finansiera rätt till heltid för alla tillsvidareanställda i Umeå kommun och införa en byggstimulans för trygghetsboenden för äldre. Dessa löften infrias nu i budgetförslaget för 2019.
I budgetförslaget prioriteras skola, vård, omsorg och äldres välfärd tydligt. Totalt tillförs nämnderna 352,3 mnkr. Ramförstärkning per nämnd för några av nämnderna i förhållande till 2018 års budget framgår av tabellen nedan.
För- och grundskolenämnden
Tilldelning: + 94,4 mnkr Ökning i procent: 5,2 %
Äldrenämnden
Tilldelning: + 83,7 mnkr Ökning i procent: 8,7 %
Individ- och familjenämnden
Tilldelning: + 82,2 mnkr Ökning i procent: 6,9 %
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Tilldelning: + 20 mnkr Ökning i procent: 4,5 %
Även i investeringsbudgeten prioriteras välfärden. Socialdemokraterna planerar för stora investeringar i förskola, grundskola, gymnasieskola och LSS-boenden. Tillsammans med AB Bostaden genomförs investeringar i trygghetsboenden och vård- och omsorgsboenden för äldre.
Investeringar i stadsutvecklingsprojekt får stå tillbaka till förmån för investeringar i välfärden. Exempelvis har Socialdemokraterna valt att förskjuta ombyggnationen av norra och södra Renmarkstorget till förmån för välfärdsinvesteringar.
Välfärden är grunden för att Umeå ska kunna växa tryggt. Det är genom en stark välfärd vi bygger en mer jämlik kommun. Behoven inom välfärden är stora. I budgeten har vi därför valt att kraftfullt prioritera skola, vård, omsorg och äldres välfärd.
Vi har också finansierat viktiga reformer som byggstimulans för trygghetsboenden och rätt till heltid för alla tillsvidareanställda i kommunen. Heltidsreformen är oerhört viktig för att klara kompetensförsörjningen, skapa en bättre arbetsmiljö och ge personalen bästa möjliga förutsättningar att leverera god välfärd och bra service.
De prioriteringar som görs i budgeten lägger grunden för ett fortsatt tryggt Umeå. Socialdemokraterna har även lagt särskilda uppdrag för att öka den fackliga förtroendemannatiden att arbeta med arbetsmiljöfrågor, för att påskynda arbetet med digitalisering och fortsätta trygghetssatsningarna inom ramen för UmeBrå.
Socialdemokraterna i Umeå vill:
• Göra en kraftig utbyggnad av förskolan och grundskolan.
• Öka byggandet för äldres behov genom en kommunal byggstimulans.
• Finansiera rätt till heltid för alla tillsvidareanställda i Umeå kommun.
• Prioritera investeringar i välfärden framför andra investeringar.
Den 7 juni ska riksdagen rösta ja eller nej till Socialdemokraternas förslag att stoppa vinstjakten i välfärden.
Det är verkligen på tiden att vi reglerar vinstuttaget i välfärden. Resurserna behövs i välfärden – inte på privata konton i skatteparadis!
Sverige är i dag det enda landet i världen där friskolor kan plocka ut obegränsat med vinst ur skattefinansierad verksamhet. År 2015 dränerades välfärden på 4,7 miljarder kronor skattemedel som plockades ut i privata vinster. Detta motsvarar att nyanställa 7 5000 undersköterskor!
Det finns ett stort stöd, bland väljare till alla partier, för att begränsa vinsterna i välfärden. 7 av 10 svenskar vill att så ska ske. Ändå motsätter sig Moderaterna och Sverigedemokraterna detta förslag. Det är skandalöst!
Om du håller med om att vinstjakten måste få ett slut, gör som jag och skriv under Socialdemokraternas namninsamling här.
Mitt namn är Hans Lindberg och jag är kommunstyrelsens ordförande (S) vid Umeå kommun. Jag drivs av idén om att vi tillsammans kan bygga ett jämlikt, hållbart och växande Umeå där människor trivs, känner frihet och trygghet i vardagen och har goda utvecklingsmöjligheter.
Min yrkesbakgrund är som målare och ombudsman för Svenska målareförbundet. Innan jag tillträdde mitt uppdrag som kommunstyrelsens ordförande var jag verksam som ordförande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden vid Umeå kommun.
Min fria tid spenderar jag helst med mina nära, gärna i stugan i Hemavan. Att vistas i fjällen och äta egen nyrökt abborre på tunnbröd med färskpotatis är livskvalitet för mig!
Eftersom mitt uppdrag tar mycket tid i anspråk har jag för tillfället inte möjlighet att besvara kommentarer som inkommer till bloggen.
Förfrågningar och frågor kan med fördel skickas till min medarbetare Robin Enander, politisk sekreterare (S), via adressen [email protected]
