En tragisk händelse

Det gamla dementa paret hade till sist fått en s.k. särskilt boende i kommunen. Efter några veckors vantrivsel hade de till sist börjat finna sig väl tillrätta och det allteftersom minnena från de senaste åren hade bleknat.

Men så händer det som de borde ha kunnat slippa. Kvinnan drabbas av något som med största sannolikhet är en stroke och än en gång måste paret skiljas åt efter mer än 50 års äktenskap. Hon vårdas nu på Norrlands Universitetssjukhus. Den stackars maken saknar henne men också förmågan att riktigt förstå, vart hon tagit vägen och även varför.

Jag känner starkt för dem, trots att jag bara känt dem i några månader. Och inte blir det bättre av att veta att jag inte kan göra så mycket åt situationen.

Varför den Allsmäktige saknar makt – alternativt avstår från att använda den – att förhindra att sådant här händer, är också något jag funderar över. Han sägs ha en mening med allt och då förstås också en mening med att jag inte kan förstå att sådana här saker skall behöva hända.

Bibelkunniga kan säkert med en massa abstrakta ord förklara, varför det är som det är. Tyvärr ger mig inte sådana förklaringar svar på den Allsmäktiges val av "åtgärd" i det här fallet.

 

 

6 kommentarer

  1. Jan Nilsson

    Du gör en betydelsefull insats för de gamla. De lär kanske inte kunna tacka dig, men vi andra för tacka dig!
    Även de som läser Bibeln och tror på Bibelns Gud, de ”Bibelkunniga” som du skriver, står maktlösa vid de omvälvningar och slag som drabbar i alla liv, särskilt när det går mot slutet. Genom tron på Jesus får man ett fäste och ett hopp som sträcker sig utanför tiden. Det gör att man oftast kan se de ofrånkomliga och kanske oförklarliga skeendena på ett annat vis. Man kommer inte undan det svåra, men man har hopp om att komma igenom och vet att man inte är ensam. Även om tvivel kan komma. Herdepsalmen, nr 23, är ett bibelkapitel som kristna brukar ha användning för inför det svåra och okända.

  2. Karl-Gustav Sjöström

    Svar till Jan Nilsson (2009-09-02 20:48)
    Tack Jan för vänligheten att försöka ge mig ett svar. Naturligtvis inser jag att mina funderingar kanske inte direkt passar för en gammal man som jag utan mera är på förskolebarnsnivå. Dessvärre finns de ändå där, men tack än en gång.

  3. Jan Nilsson

    Dina funderingar är allmänmänskliga mer än förskolemässiga. Det är väl så här väldigt många av oss människor börjar fundera. Mitt råd är att leta vidare där jag är övertygad om att den Gud jag tror på har ”uppenbarat” sig för oss.

  4. Gunnel Forsberg

    Engagerade Gode män som tar sitt uppdrag på allvar och inser vilken utsatt position de demenssjuka har växer inte på trän. Du är kunnig,viktig, seriös och medmänsklig. En utmärkt kombination av bra egenskaper.

  5. Karl-Gustav Sjöström

    Svar till Gunnel Forsberg (2009-09-05 12:07)
    Trots mina många år inom kommunens äldreomsorg börjar nu alltmer som god man att inse hur utsatta ensamma åldringar ändå är i detta vårt fina land. Är de dessutom gravt dementa, blir utsattheten än större. Jag tackar för alla fins kommentarer från Jan och Gunnel och bortser samtidigt från andemeningen i den olycklige Briggens kommentar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.