I kväll är jag ensam hemma och tittar just nu på Simpsons och fortsätter sedan med Family Guy.

Bör jag skämmas över att jag gillar dessa program i min ålder?

En av de bästa upplevelser jag har, är när jag känner att någon behöver mig, ber om min hjälp och sedan visar tacksamhet för att få den.

Det låter kanske löjligt men så är det. Just nu kommer jag hem från en äldre dam, vars önskan om hjälp var en ren "baggis" för mig att tillmötesgå men för henne nästan omöjligt att klara själv.

Alla våra riksdagspartier anser sig vara demokratiska och vill inget annat än att vårt land skall fortsätta att styras på ett demokratiskt sätt. Så har jag hittills trott, men nu finns det anledning att undra över hur det står till med den saken.

Jag tänker förstås på det fullständigt odemokratkiska sätt man tänker hantera Sverigedemokraternas inträde i Riksdagen på. Finns det något som helst försvar för det manipulerande man nu planerar för att utestänga SD från de olika riksdagsutskotten?

Ett antal svenskar har i god demokratisk ordning velat bli representerade i Riksdagen av ND. Den delen av folket vill alltså via det partiet få bidraga till att landet styrs som de vill.

Möjligheten att med en bestämd uträkning ändra antalet ledamöter i utskottet är förvisso baserat på ett demokratiskt beslut. Det sätt man tänker använda det på nu liknar mer ren mobbning än ett demokratiskt handlingssätt.

Jag delar förstås de flestas uppfattning att SD är ett politiskt parti, som inte borde ha kommit in i Riksdagen, men det är en helt annan fråga. Jag delar också en annan uppfattning som många har, nämligen att mobbningen av SD bara ger dem fler sympatisörer.

Om valet i Vännäs finns en del att säga som gäller själva utgången av det. Jag tänker inte kommentera det utan vill ta upp en helt annan sak.

Jag vill i stället säga några ord om organisationen bakom valet. I Vännäs svarade Gunnel Granath för den. Hon var alltså, och är fortfarande, valnämndens verkställande tjänsteman, eller snarare "tjänstekvinna" vad gäller alla de olika detaljer som skulle klaffa före, under och efter valet.

Både min fru och jag hade en uppgift att vara röstmottagare i två skilda distrikt. Jag har i flera år arbetat nära Gunnel och känner därför till med vilken noggrannhet hon tar sig an de uppgifter som åläggs henne. Detta har uppenbart gällt även i det arbete hon lagt ner på valet, dess förberedelser med en utbildning av oss röstmottagare och sedan själva genomförandet av det. Allt fungerade så vitt jag förstått alldeles perfekt.

Nu är det bara att hoppas att hennes arbetsgivare också inser, vilken fin resurs hon är för den kommunala administrationen.

Jag har just kommit hem från mitt första pass som röstmottagare.

Tänk ändå vilket fint land vi lever i i och med att vi alla har rätt att i allmänna val välja de företrädare vi tror på!

I dag känns det som om valdeltagandet hos oss i Slöjdarnas hus skall bli större än någonsin. Rätten att rösta känns på ett sätt långt viktigare än att rösta på vinnande lag, vad de nu än må bli.

Själv röstar jag förstås på det lag som jag vill skall vinna. Gör det inte det, så kan jag ändå glädja mig åt att jag i alla fall fått lämna min röst. Det kan man som bekant inte göra överallt i världen.

Jans inlägg betitlat "Koäggskampanj" väcker ett småroligt minne hos mig.

För ett par höstar sedan tog jag en promenad med mitt barnbarn genom Brånsbyn. När han såg de många höbalarna på åkrarna sa han direkt något som jag uppfattade som:

– Tittat farfar, så många snöbollar!

Mitt svar till honom blev:

– Ja visst är de många och nog ser de ut som jättestora snöbollar alltid.

Då tittar Alvin på mig med ett nästan medlidsamt leende och svarar:

– Jag sa ju höbalar, farfar!

Han var nämligen väl medveten om min hörselnedsättning.

I går hörde jag den vanligtvis mycket vältalande Carl Bildt säga något som i mina öron lät fel.

Han är inte ensam om att säja "öppna upp" och när jag hör någon säga så, undrar jag alltid vad motsatrsen till öppna upp borde vara. Öppna "igen", kanske? "Stänga" så klart, men kanske går det lika bra med "öppna igen"

Räcker det inte med att säga bara "öppna"?

En liknande sak är när folk säger "starta upp" en ny verksamhete t.ex. Kan man starta "ned" något också?

Jag tycker själv att jag skriver så intressanta blogginlägg, men verkar vara ganska ensam om det.

Just inga kommentarer får jag och nästan inga tummen upp heller. Jag tror jag ger upp och ägnar mig åt intressantare saker en tid nu. Hej så länge, de få av er som besvisligen ändå läser det jag skriver.

Jag förstår att folk i dessa dagar föredrar att läsa alla politiska inlägg för att därigenom får veta hur överlägset deras eget parti är i motsats till vad de andra partierna är.

Jag vet inte varför, men när jag såg en sådan här mackapär för första gången, kom jag direkt att tänka på Ohlys prat om bröstpumpen. Den ger enligt honom en möjlighet för föräldrar att dela på sin föräldraledighet även under amningstiden.

Är detta det mest rationella sättet att förse sina femlingar med bröstmjölk? "Behållaren" är förstås inte lika tilltalande för barnen som de som mamman har, men rationellt skulle det i alla fall vara. Dessutom torde det vara problem att hålla mjölken lagomt varm under måltiden.

Men som sagt, aldrig har jag sett något liknande. Trots det kan jag gissa vad den är avsedd för. Dessutom står det ju på etiketten.

Att delge sina läsare ens drömmar i detta forum är nog både ovanligt och mindre lämpligt. Jag gör det ändå.

I natt drömde jag något märkligt. I drömmen var "bilderna" mycket klara och det var även de känslor hos mig som drömmen förmedlade.

Jag drömde nämligen att valet var över och att det hade gått mindre bra för västerbottensmoderaterna. Jan Nilsson blev inte riksdagsman. Och när jag i drömmen träffade honom var han ordentlig ledsen men försökte ändå ge intrycket att allt var Ok.

Det märkliga i drömmen var inte själva innehållet utan det märkliga var min egen känsla av att tycka så synd om honom, när jag tänkte på all den tid, energi och pengar som han lagt ner på sin personkampanj.

Nu ser jag fram emot massor av smarta tydningar av drömmen från alla de kommentarsugna läsare som jag har (!?).

Jan själv kanske konstaterar:

– Var det inte så jag sa att jag bara tror att jag är socialdemokrat (men underförstått Moderat).

Han brukar nämligen skämtsamt påstå det. I vart afll har han gjort det en gång i en bloggkommentar.