I diskussioner om ungdomsarbetslösheten refereras ofta till Tyskland. I Tyskland är ungdomsarbetslösheten rekordlåg jämfört med övriga EU-länder, 8,6 procent mot över 22,9 procent i Sverige, enligt Eurostat. Det beror till stor del på den goda konjunkturen och utbildningspolitiska faktorer, men näringslivets sociala ansvarstagande spelar också en viktig roll.
Saker som varit framgångsrika för Tyskland
Skol- och utbildningssystemet fångar upp olika kunskapsnivåer. Även ungdomar utan slutbetyg har goda möjligheter att via övergångssystem komma in i arbetslivsförberedande åtgärder. Arbetsförmedlingen ställer också en rad åtgärder till förfogande för att ungdomarna ska få rätt kvalifikationer och sysselsättning, vilket gör att det är svårt att räknas som arbetslös under 22 år.
Det framgångsrika ”dubbla systemet” för yrkesutbildning i företag och yrkesskolor är ofta en väg in i arbetslivet. Ungdomar på yrkesinriktade utbildningar varvar skolarbetet med lärlingsplats hos företag i närområdet och får på så sätt bra inblick både i den valda branschen och i arbetslivet. När de är klara med utbildningen är de redan välbekanta för det företag där de utbildats och få företagare låter unga, duktiga medarbetare försvinna någon annanstans. Att ta hand om de elever som gjort praktik är också ett sätt att säkra företaget för framtiden. Det duala systemet används också framgångsrikt på högskolenivå i bland annat Baden-Württemberg och sprids nu till andra delar av Tyskland. . Utbildningsavtal mellan elev och arbetsplats skrivs vanligtvis för två till tre och ett halvt år och är i princip omöjliga att häva för arbetsgivaren. Risken för att skolungdom och unga vuxna som går i fortbildning ska bli arbetslösa är liten.
Företagen är beredda att ta sig an ungdomar som inte har förutsättningar att lyckas fullt ut i skolan. Många företag (57 procent enligt DIHK) erbjuder sina lärlingar stödundervisning i tyska och matematik, de båda ämnen som är viktigast för att kunna klara sig i arbetslivet.
Arbete och lärande går hand i hand och utvecklar arbetsplatserna och individen. Tror att Sverige skulle behöva titta vidare på den tyska modellen om vi ska lyckas rekrytering till näringslivet och öka statusen på yrkerutbildningar i skolan. En notis jag gjorde var att lärlingssystemet även används på högskolenivå, intressant!
Hans Lindberg (s)
