Kategori: Ekonomi

Umeå kommun och Företagarna startar företagsakut

Av , , Bli först att kommentera 1

Spridningen av det nya coronaviruset påverkar samtliga delar av samhället. Redan nu ser vi dock ekonomiska effekter av smittspridningen, vilket på sikt kan få allvarliga konsekvenser för oss alla. Vi måste redan nu agera för att mildra dessa konsekvenser. 

Regeringen har nyligen infört ett antal åtgärder för att underlätta för företagen att ta sig igenom den kris vi befinner oss i och för att rädda jobben i möjligaste mån. Staten har tagit över sjuklöneansvaret temporärt, företag har getts möjlighet till anstånd med betalning av skatter och arbetsgivaravgifter och det har införts möjligheter till korttidspermittering för att företag så långt det går ska kunna behålla arbetskraft.

Det finns såklart även saker vi kan göra som kommun. Umeå kommuns näringslivsservice har därför nu i samarbete med branschorganisationen Företagarna öppnat en jour för företag som är i behov av information och rådgivning när det gäller till exempel ekonomiska frågor eller vilka stöd och åtgärder som finns tillgängliga på nationell nivå. Rådgivningen kostar ingenting och är öppen för alla – oavsett om man är medlem i branschorganisationen Företagarna eller inte.

Du kan läsa mer om den nyinrättade företagsakuten här.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Vi valde ny färja istället för väntan i tusentals år

Av , , Bli först att kommentera 7

Vi tänker inte vänta i de tusentals år som återstår innan landhöjningen leder till att Vasa och Umeå, Västerbotten och Österbotten, växer ihop. Vi behöver gränsöverskridande samarbete och utbyte i dag. Därför var dagens aktiviteter väldigt glädjande. De markerar en historisk dag för vårt långvariga arbete med att knyta samman Umeå och Vasa.

I dag genomfördes alltså kölsträckningsceremonin för den nya färjan Aurora Botnia som Umeå, via kommunkoncernen, tillsammans med Vasa beställt. Jag var på plats med bl.a. Vasa stadsfullmäktiges ordförande Joakim Strand för att titta på färjebygget.

Kölsträckning är ett byggskede som innebär att kölen läggs på stapelbädden. Den har en ceremoniell betydelse och enligt tradition fick jag och Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa, lägga ner varsin lyckoslant från Umeå och Vasa under kölen på den nya färjan.

Färjan ska vara klar i april 2021 och kommer att långsiktigt garantera den viktiga förbindelsen över Kvarken. Den kommer att ytterligare knyta samman Vasa och Umeå, Österbotten och Västerbotten. 

Den nya färjan – som tack vare avancerad teknik kommer att vara den mest klimatsmarta i sitt slag i världen – är viktig för jobben, företagen och utvecklingen av våra regioner.

Den stärker och knyter samman våra arbetsmarknadsregioner, förbättrar förutsättningarna för samverkan vad gäller högre utbildning, sjukvård och besöksnäring. Den innebär att våra industrier och företag får den infrastruktur de behöver för att expandera och på så sätt säkra befintliga jobb och nya jobb i såväl Umeå som Vasa.

Men inte minst; den ökar förutsättningarna för mellanmänskliga förbindelserna mellan oss och våra finska grannar. Det är verkligen inte att förringa i tider när världen polariseras. Vi måste möta tendenser till isolation med mer av samarbete, gemenskap och ömsesidig utveckling.

Läs mer om den nya färjan i mina tidigare texter här, här , här och här

En väl förtjänt företagspristagare!

Av , , Bli först att kommentera 1

På bilden ovan syns undertecknad tillsammans med Martin Ärlestig, Plant Manager vid Komatsu, när det första spadtaget för Komatsus nya fabrik togs i slutet av maj. 

Under Umeågalan som anordnades under gårdagen mottog Komatsu Forest AB Umeå kommuns företagspris.

Från Umeå kommuns sida är vi glada över att genom detta kunna uppmärksamma det engagemang företaget visat för Umeå och de viktiga satsningar företaget gjort här som utmynnat i byggandet av en helt ny fabrik på Klockarbäcken.

Företagspriset instiftades 1981 och har årligen delats ut sedan dess till ett företag eller en entreprenör i Umeå som under året gjort särskilt goda insatser för sitt företag och för Umeå. Det kan gälla saker som ökad omsättning, eller vinst som omsätts i nyanställningar, nya innovativa produkter och tjänster, eller insatser för inre och yttre miljö eller för sina anställda.

Pristagaren utses av kommunstyrelsens näringslivs- och arbetsutskott och förslag mottas från Handelskammaren, Företagarna Umeå, Umeå Fabriks- och Hantverksförening.

Komatsu är en världsledande tillverkare av skogsmaskiner med huvudkontoret i Umeå. Företaget har valt att långsiktigt satsa i Umeå, nu senast med en stor investering i en ny, modern och hållbar produktionsanläggning.

Komatsu har engagerat sig i lokalsamhället och bl.a. gått in för att stötta arbetet med utbildning och kompetensförsörjning i Umeå genom att donera 35 miljoner till Dragonskolans teknikprogram.

 

Jag har engagerat mig helhjärtat etableringen av Komatsus nya fabrik och våra tjänstepersoner i kommunen har jobbat på snabbt och målinriktat för att allt ska gå så smidigt som möjligt med att komma igång med bygget av den nya anläggningen. Detta kommer att säkra viktiga arbetstillfällen och ekonomisk utveckling i Umeå.

Stort tack till Komatsu, en värdig mottagare av Umeå kommuns företagspris 2019! 

Regeringen har lyssnat – föreslår slopat överskottsmål

Av , , Bli först att kommentera 3

I går meddelade finansminister Magdalena Andersson att hon föreslår att överskottsmålet slopas till förmån för ett balansmål. Detta för att regeringen inte fortsatt ska vara tvingad att lägga skattebetalarnas pengar på hög och betala av statsskulden oproportionerligt mycket – samtidigt som resurserna bättre behövs för investeringar i välfärden och Sveriges framtid.

Statens finanser är mycket goda och samtidigt som staten går med ett stort överskott och betalar av på statsskulden (som i dagsläget i princip är ett nollräntelån) så blöder kommuner och regioner. Välfärdsuppdraget står på spel.

Det är orimligt att staten ska gå med ett så enormt överskott i tider när vi behöver investera i välfärden för att klara den på sikt. Därför är beskedet från finansministern lovande. Hon förefaller ha lyssnat på oss ute i kommunerna.

Om överskottsmålet avskaffades skulle regeringen kunna rusta välfärden och samhället med ytterligare 16 miljarder per år. För att säkra välfärden de närmsta åren behövs dock omkring 43 miljarder enligt SKL:s prognoser. Detta skulle i vart fall vara ett steg på vägen.

Nu återstår bara att se om de borgerliga januaripartierna, Centern och Liberalerna, är beredda att stå upp för de nödvändiga investeringarna i välfärd och infrastruktur eller om de än en gång kommer att göra andra prioriteringar, som när man krävde en avskaffad värnskatt för 6 miljarder.

Positivt resultat i delårsrapporten för Umeå kommun

Av , , Bli först att kommentera 2

Under dagens sammanträde med kommunfullmäktige redovisades och godkändes delårsrapporten för Umeå kommun. Enligt delårsrapporten är vi på väg mot ett positivt årsresultat på 92 miljoner kronor. Det innebär 19 miljoner kronor mer i överskott jämfört med det krav vi ställt upp för resultatet för i år.

Nämndernas underskott ser ut att bli mindre än vad som prognosticerats tidigare i år samtidigt som våra inkomster från elproduktionen och skatteintäkterna är högre än förväntat.

Att vi har ett positivt resultat är viktigt. Umeå kommun, tillsammans med grovt taget hela kommun-Sverige, står inför stora utmaningar med välfärdens finansiering. Som tillväxtkommun har vi både fördelar och utmaningar att hantera. Vi måste dels kunna utveckla och trygga välfärden, dels ha en budget i balans.  Detta har jag avhandlat mer utförligt i en debattartikel i Västerbottens-Kuriren i slutet av september, ”Umeå höjer beredskapen för kärvare tider”.

Det positiva resultatet ger oss rådrum och möjlighet till fortsatta analyser och åtgärder för att se till att vi använder varje skattekrona på bästa sätt. Som ett led i detta arbete genomför vi för närvarande jämförelser med jämförbara tillväxtkommuner, bland annat Uppsala och Helsingborg.

Jag kan konstatera att det är tur att Moderaterna i Umeås budget inte gick igenom varken förra året eller i år. Det hade inneburit en skattesänkning som försatt oss i ett avsevärt svårare läge där de underskott vissa välfärdsnämnder går med hade fördjupats. I det rådande läget behöver vi varenda skattekrona och vi ska vinnlägga oss om att varje skattekrona används effektivt för att tillgodose medborgarnas behov.

Mot framtiden tillsammans med Ö-vik!

Av , , Bli först att kommentera 4

I dag har jag, tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Anders Ågren, träffat Per Nylén (S) och Anna-Britta Åkerlind (C), kommunstyrelsens ordförande respektive 2:e vice ordförande vid Örnsköldsviks kommun. Dagordningen för vårt möte var att diskutera hur vi tillsammans kan stärka vår regions utveckling.

Antalet arbetstillfällen i vår arbetsmarknadsregion har på kort tid vuxit från 100 000 till 110 000. Vi har en positiv utveckling men vi har högre ambitioner som kräver att vi samordnar vårt arbete ytterligare.

Vi ska tillsammans med respektive kommuns näringslivschefer spalta upp vad Umeå och Ö-vik behöver göra för att bibehålla och stärka den goda utvecklingen. Vi kommer framöver att konkretisera vårt arbete ytterligare och hålla gemensamma näringslivsträffar och utarbeta gemensamma strategier för att möta utmaningen med kompetensförsörjningen.

Som företrädare för kommuner i norra Sverige måste vi ständigt försöka tänka nytt och offensivt. En god utveckling mot framtiden kommer inte av sig själv. Vi vet också från den regionalekonomiska forskningen att Norrland behöver starka städer för att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft och sitt inflytande. Då måste vi ständigt vara på bollen och ha ambitiösa mål för att bygga ett samhälle präglat av utveckling, optimism och framtidstro.

Jag ser fram emot fortsatta konstruktiva samtal i samma anda! 

OECD presenterar studie om cirkulär ekonomi i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag ägde ett seminarium rum i Umeå med den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD. Seminariet handlade om den granskning OECD har gjort av arbetet med cirkulär ekonomi i Umeå.

Cirkulär ekonomi handlar om att skapa hållbara produktions- och konsumtionsmönster där resurser i högre grad återanvänds och nyttjas i ett kretslopp. Det förväntas också ha en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten. Städer och regioner kan använda sig av cirkulär ekonomi för att växa smart och hållbart, samtidigt som man bidrar till minskad negativ miljöpåverkan. Detta är något vi jobbar med i Umeå, som ett led i att bygga den hållbara staden.

Umeå är den enda kommun i Sverige som ingår i det aktuella OECD-programmet för cirkulär ekonomi och vi kommer därför att kunna bidra med unika erfarenheter som andra svenska kommuner kan dra nytta av i sitt arbete med att utveckla cirkulär ekonomi.

Jag hade förmånen att hålla ett öppningsanförande vid seminariet.

I mitt tal lyfte jag att Umeå kommun har som målsättning att vara en ledande kommun/stad vad gäller cirkulär ekonomi. Detta bottnar i att vi är en snabbt växande kommun och att vi politiskt har som ambition att Umeås tillväxt ska ske hållbart. Om drygt 30 år beräknas vi vara 70 000 fler umebor än i dag och vi är för tillfället en av Europas snabbast växande städer. Då gäller det att tänka smart och långsiktigt för att åstadkomma en hållbar tillväxt.

Att växa hållbart, ur såväl ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hänseende, är avgörande för att klara framtidens utmaningar och för att bygga en god kommun för dagens och framtidens umebor att leva i. 

I mitt tal gav jag tre exempel på hur vi jobbar med cirkulär ekonomi i Umeå:

  • Umeå Energi är ett av de första nordiska företag som hyr ut solpaneler. Detta möjliggör hållbar energiproduktion även för dem som inte har ekonomiska förutsättningar att investera i solpaneler. Kunderna kan dessutom sälja tillbaka den energi de själva inte använder tillbaka till Umeå Energi.
  • Komatsu Forest bygger för tillfället en helt ny, klimatneutral fabrik i Umeå. Från kommunens sida samarbetar vi nära med Komatsu. Inte bara vad gäller byggprocessen; Komatsu kommer även att ha en av Sveriges största solpaneler installerad på taket på fabriken.
  • I Umeå har vi också Fritidsbanken som drivs av en icke-vinstdrivande förening. Fritidsbanken lånar ut fritids- och sportutrustning kostnadsfritt, så att fler kan ha en meningsfull fritid och inte behöver köpa nya saker. Det är ett gott exempel på hur cirkulär ekonomi kan skapa mervärde i vardagen för medborgarna.

Jag ser med tillförsikt fram emot vårt fortsatta arbete med cirkulär ekonomi. OECD:s studie av arbetet i Umeå och förslag på vägar framåt kommer att vara av stort värde i vårt fortsatta arbete!

Ulrika Edman (V) sviker Kommunals medlemmar

Av , , Bli först att kommentera 3

Umeå kommun svarade tidigare i år på remissen för förslaget på nytt kostnadsutjämningssystem i skarpa ordalag.

Enligt liggande förslag riskerar Umeå kommun att behöva betala drygt 60 miljoner kronor mer till kostnadsutjämningen, vilket kommer att leda till att Västerbotten som helhet kommer att förlora ännu mer resurser som slussas vidare till kommuner i Stockholmsområdet.

Betalar vi mer till kostnadsutjämningen, där vi redan i dag är nettobetalare, så innebär det att vi inte kommer att kunna utveckla skola, vård och omsorg på det sätt som behövs och kanske dessutom måste överväga en skattehöjning som kommer att ätas upp av den ökade kostnaden.

Dessa resurser hade istället kunnat gå till fler händer inom äldreomsorg, hemtjänst, assistans och skola. 

Ulrika Edman, Vänsterpartiets gruppledare i Umeå, har dock gått ut i en debattartikel och meddelat att hon inte är beredd att ställa upp på kritiken av förslaget till ny kostnadsutjämning. Hon vill inte ta armkrok med oss för att driva fram ett system som behandlar Umeå och Västerbotten som helhet mer rättvist!

Vänsterpartiet ger inget svar på hur de har tänkt lösa välfärdens finansiering i Umeå om den skattehöjning som de själva länge drivit skulle ätas upp av ökade inbetalningar till kostnadsutjämningen.

Genom att inte ta strid i denna fråga sviker Vänsterpartiet i Umeå alla de som arbetar inom välfärden, inte minst Kommunals medlemmar. 

Min hållning är att vi inte ska skapa konflikter i Norrlandslänen. Norrlands större kommuner är beroende av de mindre och vice versa. Det är bra att de små kommunerna föreslås få större kompensation, men det ska inte ske samtidigt som man hämmar stadskommunernas utveckling. För det drabbar i förlängningen hela länet och välfärden.

Vi vet att Norrlands utveckling, såväl socialt som ekonomiskt, är beroende av att det finns stadskommuner som står sig i konkurrensen med städer i resten av landet. Annars kommer Norrlandslänen på sikt att drabbas av en vikande befolkningsutveckling och ännu större problem med kompetensförsörjning och ekonomisk utveckling.

Staten måste ta ett större ansvar för välfärdens finansiering och att göra Umeå, som redan i dag står inför stora utmaningar, till en ännu större nettobetalare kommer att innebära stora problem för välfärdens finansiering.

Dessutom blir det så att Västerbotten, med liggande förslag, blir en ännu större nettobetalare medan kommunerna i Stockholmsregionen blir nettobidragstagare. Om detta har jag skrivit i en tidigare blogg.

När Ulrika Edman (V) inte är beredd att ta strid för ett rättvist kostnadsutjämningssystem så sviker hon Kommunals medlemmar och alla andra som jobbar inom välfärden i Umeå. 

Vi behöver ett rättvist kostnadsutjämningssystem som ger de små kommunerna i Norrland bättre kompensation och som samtidigt inte dränerar välfärden i Norrlandslänen och hämmar de större kommunernas utveckling!

Umeå höjer beredskapen!

Av , , Bli först att kommentera 2

Umeå höjer beredskapen för kärvare tider. Under den rubriken skriver jag i dagens Västerbottens-Kuriren och konkluderar:

Det råder ingen tvekan om att Umeå har goda förutsättningar och en bra position inför framtiden. Men vi måste vara ödmjuka inför de ekonomiska utmaningar vi just nu står inför. Att vintern kommer är inget unikt för oss i Umeå.

Vi är vana och vi kommer vara väl förberedda. Det är därför vi börjar omställningen nu.

Att Umeå växer och utvecklas försätter oss i en position där vi har större resistenskraft mot vikande konjunkturer och där vi på sikt kommer att kunna klara välfärdens finansiering bättre. Att Umeå, och övriga stadskommuner i Norrland, växer är också en förutsättning för att hela Norrland ska stå sig starkt i konkurrensen mot resten av riket och – i en globaliserad ekonomi – resten av världen.

På nationell nivå kommer vi under de närmaste åren med stor sannolikhet att få se en inbromsning i ekonomin och att skatteunderlaget viker med konjunkturen. Detta minskar statens möjligheter att stötta landets kommuner ekonomiskt i någon större omfattning.

Samtidigt som kommunernas intäkter inte växer i samma omfattning så står Umeå, liksom riket i helhet, inför en demografisk utmaning. Andelen äldre och yngre i befolkningen ökar samtidigt som andelen i arbetsför ålder inte ökar i samma takt.

Den här utvecklingen är inte på något sätt unik för Umeå. Att befolkningen åldras ser vi i stort sett i alla kommuner i Sverige, och i hela den industrialiserade världen.

Vi måste därför jobba med att säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering av välfärden och vara proaktiva. Vi börjar detta arbete i god tid för att klara framtiden. Vi höjer beredskapen.

Som ett led i detta har vi just nu ett erfarenhetsutbyte med andra kommuner för att göra jämförelser, lära oss av goda exempel och bidra med egna goda exempel. Detta inleddes med en träff med Helsingborgs kommun och i dag ägde den andra träffen, med Uppsala kommun, rum. Uppsala är en snabbt växande universitetsstad likt Umeå och det var intressant att se att de, precis som vi, arbetar med att åstadkomma mer transparens i budgetprocessen och en effektivare dialog mellan olika nämnder och verksamheter.

Det var ett bra möte och jag blir stärkt i min övertygelse om att den resa vi påbörjat i Umeå med en ny budgetprocess kommer att vara av godo.

Jämförelser med andra kommuner bidrar med viktiga perspektiv men åskådliggör också likheter. Vi står inför liknande utmaningar, främst finansieringen av välfärden, och kan lära mycket av varandra.

På bilden ovan syns jag tillsammans med Eva och Maria som företrädde Uppsala kommun vid dagens seminarium. 

Besöksnäringen står sig stark i Umeå!

Av , , Bli först att kommentera 0

För några veckor sedan fick vi den senaste mätningen för den turismekonomiska omsättningen för besöksnäringen inom Umeå kommun för 2018 och det var glädjande siffror!

Umeås turismekonomiska omsättning för 2018 är stabil och slutar på cirka 1,3 miljarder kronor. Den största procentuella tillväxten för förra året stod den näst största näringen, restaurangbranschen, för. Inresta besökares utlägg ökade med 6 procent jämfört med 2017.

Vad innebar detta konkret för Umeås ekonomiska förutsättningar?

Företagen inom besöksnäringen genererade 918 årssysselsatta (främst inom restaurang och logi), 87 miljoner kronor i skatteintäker till Umeå kommun och 43 miljoner kronor i skatteintäkter till regionen.

Hotellgästerna, som är den enskilt största kategorin, spenderade sammantaget 763 miljoner kronor på boende, transport, restaurangbesök och så vidare.

Tidigare år har den turismekonomiska omsättning förändrats med +3% 2016 till 2017, +9% 2015 till 2016, +1% 2014 till 2015 och +21% 2013 till 2014.

Besöksnäringen bidrar till en god ekonomi i Umeå och därför är det glädjande att vi bl.a. har fler hotelletableringar på gång.

Utvecklingen går framåt i Umeå och det banar väg för att bygga en ännu bättre, mer levande och starkare kommun!