Bilden visar en May Apple, som fanns i massor längs de stigar vi vandrade. Bilden är missvisande. Blomman är helt vi.

Det märkliga med växten är att varje individ har sin enda blomma placerad en bra bid nedanför de stora bladen. De bildar ett tak över själva blomman.

Chefen för anläggningen berättade att den därmed kunde ha besök av pollinerande insekter även under regn. Han berättade även att det bär eller frukt som kommer först är vitt och giftigt och sedan blir det brunt och kan då användas för att göra marmelad av.

Så såg den ut, informationstavlan vid Sarret´s Narure Centrum

Det blev verkligen en superlyckad motionsrunda i dag. Först cykel till naturcentrumets och sedan över en timmes vandring kors och tvärs bland all de vandringsleder som erbjöds.

Lederna var väl uppmärkta och gick i varierande natur, allt från ganska torra områden till fuktiga och skuggade områden längs en bäck. Faunan erbjöd inte mycket att skriva om. Vi hörde ett antal grodor eller paddor men såg inga andra "djur" än en mygg och några fjärlilar.

Floran hade dock mer att visa med ett otal av för oss helt okända träd och örter, många i blom.

På ett ställe han någon betalat för ett enormt bygge, som gjorde det möjligt att nästan titta ner på trädtopparna. Det kunde man säkert den gång bygget anlades, men nu träden växt sig högre.

Jag ber att få återkomma för att visa några av blommor vi såg om än bilderna inte blev så särskilt lyckade.

När återkom till utgångspunkten, möttes vi av själva ste chefen för anläggningen. Han hade sett den svenska flaggan på min cykel, och det gjorde honom så nyfiken. Det var en mycket trevlig man som berättade en del om hela projektet. Dessutom gav han mig namnet på en av de märkliga blommor vi såg under vårs vandring. Det märkliga med den var inte bara själva placeringen av blomman utan också den omständigheten att dess bär först var giftiga och sedan kunde användas för att göra marmelad.

Från de här korna, hemmahörande i Strand, Vännäs, kommer i vart fall inte mjölken till oss här i Michigan.

En bloggvän hemma i Vännäs påminde mig om mitt löfte att ta reda på varifrån den mjölk kommer som kan köpa här i Michigan. Påminnelsen behövdes.

Nu har jag skrivit till det stora distributionsföretaget Country Fresh och ställt frågan till dem. På deras hemsida fann jag nedanstående information om kon och mjölken. Det mesta är knappt någon nyhet, ens för en ickebonde i Brån, men ändå kanske av intresse att läsa. Kanske innehåller informationen litet för mycket ickedekadiska sorter för att vara riktigt förståelig…

The average cow produces about 8,450 quarts of milk per year; about 6.2 gallons a day or 90 glasses

• Cows have an amazing sense of smell — they can smell something up to 6 miles away
• The average dairy cow weighs about 1,400 lbs
• Milk contains casein, a protein that cleanses burning taste buds after eating hot, spicy foods
• Cows drink 35 gallons of water a day — the equivalent of a bathtub full of water
• Most cows produce more milk when they listen to music
• It takes about 350 squirts for each gallon of milk from a cow
• Milk products contain high quality proteins.
• Milk also contains the following nutrients: calcium, phosphorus, magnesium, and potassium.
• Milk is also a significant source of riboflavin (vitamin B2) which helps promote healthy skin and eyes, as well as vitamins A and D.
• In adults, a calcium deficiency, along with other factors may result in bone deterioration called osteoporosis. The recommendations for calcium are 1,000 milligrams for adults, 1,300 milligrams per day for adolescents, 500-800 milligrams per day for young children and 1,200 milligrams per day for adults over 51 years of age.

I fjol höll det då aktuella askmolnet från vulkanutbrottet på Island att stoppa vår resa hit. Vi kunde till sist ändå flyga hit men fick göra en längre flygresa norr om Island.

Nu känns det som om risken att flyga hem kan bli aktuell. Naturligtvis skulle det vara kul att stanna längre här, men det skulle inte vara så bra med tanke på vad som väntar därhemma. Grannar är t.ex. "kontrakterade" för fem veckors blomvattning, postintagning och gräsklippning. En förlängning av de kontrakten torde kanske vara möjlig.

Värre är det förstås med Peggys semester, som tar slut ett par dagar efter hemkomsten. Bilhyran här upphör den 10 juni och det fina leasingpris som vi bara kan på per telefon (!) till Avis i Sverige, kan bli litet knepigt att ordna härifrån.

Håll tummarna så att molnet låter oss stanna litet längre här utan att det skulle få några konsekvenser på hemmafronten, vilket förstås är oundvikligt.

"Lillasyster" påminner mig i en kommentar till ett blogginlägg om något man gärna tror, nämligen att allting är så stort i USA, men…

I åtminstone ett sammanhang stämmer det inte. Det första paketet ägg som vi köpte var märkt "large". Hade vi köpt dem i Sverige skulle de nog ha sålts som "små" ägg. Märkligt, men kanske har de små höns här. Än har jag inte sett en enda höna.

Ännu är de  som synes knappt mer än "embryonala" de blivande vindruvorna.

Vår tomt här bjuder verkligen på kontraster. Tittar vi ut genom ett fönster, ser vi två alldeles "svenska" björkar växa, eller åtminstone stå där.

Tittar vi sedan ut genom fönster på baksidan av huset, kan vi dels se blommande liljekonvaljer och dels vinstockar slingra sig runt uppspända trådar och nästan bilda en häck.

Liljekonvaljerna kan vi njuta av, men vindruvorna mognar när åter befinner oss i Brån. Där finns björkar i överflöd och även liljekonvaljer, som förstås inte blommar än.

En bild från den irländska sessionen i Grand Rapid. Hela 20-taler musiker deltog.

Denna bukett med liljekonvaljer överlämnar jag härmed till alla mina vänner bland bloggläsarna. Det är svårt att rätt definiera begreppet vänner. Jag tänker nu i första hand på dem som inte bara jag ser som vänner utan av dem blir sedd som vän.

Där ligger som en trofé, besegrad av makarna Sjöström

Puh… nu har vi jobbat hårt bortåt en timme i +30 för att ta bort en stubbe från "a weed tree", som Peggy kallar det.

När alla nästan armledstjocka rötter runt om var forcerade, upptäckte vi till sist en lika tjock som gick rakt i marken. Den krävde extra mycket energi för att kapa.

Hålla på med sådant på en söndag…? Man kan ha all anledning att fråga sig det. Vi tyckte dock att vi kunde fortsätta att svettas en stund efter cykelturen och före duschen.

Nu väntar eftermiddagsfika utomhus. I skuggan blir det, om jag får bestämma och det får jag..

Det fanns en 7- 8 sådana här beställningspunkter utanför matstället

Under vår 1½ timme långa och svettiga cykeltur i dag i + 29, stannade vi på ett ställe för att släcka törsten. Det visade sig vara ett ställe för törstiga eller hungriga och bekväma bilister.

Det var alltså ett drive in ställe, där man kunde beställa, betala och få det man ville ha framburet och upphängt på den delvis nedvevade bilrutan.

Vi stannade där mest för att läsa, vad som fanns att beställa. Genast kom en ung flicka framåkande på ett slags rullskridskor. Vi gjorde då vår beställning, men valde att avstå från att inta det vi beställde sittande på cyklarna. Det fanns bord tillgängliga också.

Peggy beställde två Root Beer Floats och jag nickade instämmande utan att veta vad det egentligen var. Nu vet jag… Root Beer är en slags dryck och på den flöt en rejäl klump glass. Mmmmmmmmm!