Kategori: Ekonomi

Positivt resultat i delårsrapporten för Umeå kommun

Av , , Bli först att kommentera 2

Under dagens sammanträde med kommunfullmäktige redovisades och godkändes delårsrapporten för Umeå kommun. Enligt delårsrapporten är vi på väg mot ett positivt årsresultat på 92 miljoner kronor. Det innebär 19 miljoner kronor mer i överskott jämfört med det krav vi ställt upp för resultatet för i år.

Nämndernas underskott ser ut att bli mindre än vad som prognosticerats tidigare i år samtidigt som våra inkomster från elproduktionen och skatteintäkterna är högre än förväntat.

Att vi har ett positivt resultat är viktigt. Umeå kommun, tillsammans med grovt taget hela kommun-Sverige, står inför stora utmaningar med välfärdens finansiering. Som tillväxtkommun har vi både fördelar och utmaningar att hantera. Vi måste dels kunna utveckla och trygga välfärden, dels ha en budget i balans.  Detta har jag avhandlat mer utförligt i en debattartikel i Västerbottens-Kuriren i slutet av september, ”Umeå höjer beredskapen för kärvare tider”.

Det positiva resultatet ger oss rådrum och möjlighet till fortsatta analyser och åtgärder för att se till att vi använder varje skattekrona på bästa sätt. Som ett led i detta arbete genomför vi för närvarande jämförelser med jämförbara tillväxtkommuner, bland annat Uppsala och Helsingborg.

Jag kan konstatera att det är tur att Moderaterna i Umeås budget inte gick igenom varken förra året eller i år. Det hade inneburit en skattesänkning som försatt oss i ett avsevärt svårare läge där de underskott vissa välfärdsnämnder går med hade fördjupats. I det rådande läget behöver vi varenda skattekrona och vi ska vinnlägga oss om att varje skattekrona används effektivt för att tillgodose medborgarnas behov.

Mot framtiden tillsammans med Ö-vik!

Av , , Bli först att kommentera 4

I dag har jag, tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Anders Ågren, träffat Per Nylén (S) och Anna-Britta Åkerlind (C), kommunstyrelsens ordförande respektive 2:e vice ordförande vid Örnsköldsviks kommun. Dagordningen för vårt möte var att diskutera hur vi tillsammans kan stärka vår regions utveckling.

Antalet arbetstillfällen i vår arbetsmarknadsregion har på kort tid vuxit från 100 000 till 110 000. Vi har en positiv utveckling men vi har högre ambitioner som kräver att vi samordnar vårt arbete ytterligare.

Vi ska tillsammans med respektive kommuns näringslivschefer spalta upp vad Umeå och Ö-vik behöver göra för att bibehålla och stärka den goda utvecklingen. Vi kommer framöver att konkretisera vårt arbete ytterligare och hålla gemensamma näringslivsträffar och utarbeta gemensamma strategier för att möta utmaningen med kompetensförsörjningen.

Som företrädare för kommuner i norra Sverige måste vi ständigt försöka tänka nytt och offensivt. En god utveckling mot framtiden kommer inte av sig själv. Vi vet också från den regionalekonomiska forskningen att Norrland behöver starka städer för att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft och sitt inflytande. Då måste vi ständigt vara på bollen och ha ambitiösa mål för att bygga ett samhälle präglat av utveckling, optimism och framtidstro.

Jag ser fram emot fortsatta konstruktiva samtal i samma anda! 

OECD presenterar studie om cirkulär ekonomi i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag ägde ett seminarium rum i Umeå med den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD. Seminariet handlade om den granskning OECD har gjort av arbetet med cirkulär ekonomi i Umeå.

Cirkulär ekonomi handlar om att skapa hållbara produktions- och konsumtionsmönster där resurser i högre grad återanvänds och nyttjas i ett kretslopp. Det förväntas också ha en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten. Städer och regioner kan använda sig av cirkulär ekonomi för att växa smart och hållbart, samtidigt som man bidrar till minskad negativ miljöpåverkan. Detta är något vi jobbar med i Umeå, som ett led i att bygga den hållbara staden.

Umeå är den enda kommun i Sverige som ingår i det aktuella OECD-programmet för cirkulär ekonomi och vi kommer därför att kunna bidra med unika erfarenheter som andra svenska kommuner kan dra nytta av i sitt arbete med att utveckla cirkulär ekonomi.

Jag hade förmånen att hålla ett öppningsanförande vid seminariet.

I mitt tal lyfte jag att Umeå kommun har som målsättning att vara en ledande kommun/stad vad gäller cirkulär ekonomi. Detta bottnar i att vi är en snabbt växande kommun och att vi politiskt har som ambition att Umeås tillväxt ska ske hållbart. Om drygt 30 år beräknas vi vara 70 000 fler umebor än i dag och vi är för tillfället en av Europas snabbast växande städer. Då gäller det att tänka smart och långsiktigt för att åstadkomma en hållbar tillväxt.

Att växa hållbart, ur såväl ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hänseende, är avgörande för att klara framtidens utmaningar och för att bygga en god kommun för dagens och framtidens umebor att leva i. 

I mitt tal gav jag tre exempel på hur vi jobbar med cirkulär ekonomi i Umeå:

  • Umeå Energi är ett av de första nordiska företag som hyr ut solpaneler. Detta möjliggör hållbar energiproduktion även för dem som inte har ekonomiska förutsättningar att investera i solpaneler. Kunderna kan dessutom sälja tillbaka den energi de själva inte använder tillbaka till Umeå Energi.
  • Komatsu Forest bygger för tillfället en helt ny, klimatneutral fabrik i Umeå. Från kommunens sida samarbetar vi nära med Komatsu. Inte bara vad gäller byggprocessen; Komatsu kommer även att ha en av Sveriges största solpaneler installerad på taket på fabriken.
  • I Umeå har vi också Fritidsbanken som drivs av en icke-vinstdrivande förening. Fritidsbanken lånar ut fritids- och sportutrustning kostnadsfritt, så att fler kan ha en meningsfull fritid och inte behöver köpa nya saker. Det är ett gott exempel på hur cirkulär ekonomi kan skapa mervärde i vardagen för medborgarna.

Jag ser med tillförsikt fram emot vårt fortsatta arbete med cirkulär ekonomi. OECD:s studie av arbetet i Umeå och förslag på vägar framåt kommer att vara av stort värde i vårt fortsatta arbete!

Ulrika Edman (V) sviker Kommunals medlemmar

Av , , Bli först att kommentera 3

Umeå kommun svarade tidigare i år på remissen för förslaget på nytt kostnadsutjämningssystem i skarpa ordalag.

Enligt liggande förslag riskerar Umeå kommun att behöva betala drygt 60 miljoner kronor mer till kostnadsutjämningen, vilket kommer att leda till att Västerbotten som helhet kommer att förlora ännu mer resurser som slussas vidare till kommuner i Stockholmsområdet.

Betalar vi mer till kostnadsutjämningen, där vi redan i dag är nettobetalare, så innebär det att vi inte kommer att kunna utveckla skola, vård och omsorg på det sätt som behövs och kanske dessutom måste överväga en skattehöjning som kommer att ätas upp av den ökade kostnaden.

Dessa resurser hade istället kunnat gå till fler händer inom äldreomsorg, hemtjänst, assistans och skola. 

Ulrika Edman, Vänsterpartiets gruppledare i Umeå, har dock gått ut i en debattartikel och meddelat att hon inte är beredd att ställa upp på kritiken av förslaget till ny kostnadsutjämning. Hon vill inte ta armkrok med oss för att driva fram ett system som behandlar Umeå och Västerbotten som helhet mer rättvist!

Vänsterpartiet ger inget svar på hur de har tänkt lösa välfärdens finansiering i Umeå om den skattehöjning som de själva länge drivit skulle ätas upp av ökade inbetalningar till kostnadsutjämningen.

Genom att inte ta strid i denna fråga sviker Vänsterpartiet i Umeå alla de som arbetar inom välfärden, inte minst Kommunals medlemmar. 

Min hållning är att vi inte ska skapa konflikter i Norrlandslänen. Norrlands större kommuner är beroende av de mindre och vice versa. Det är bra att de små kommunerna föreslås få större kompensation, men det ska inte ske samtidigt som man hämmar stadskommunernas utveckling. För det drabbar i förlängningen hela länet och välfärden.

Vi vet att Norrlands utveckling, såväl socialt som ekonomiskt, är beroende av att det finns stadskommuner som står sig i konkurrensen med städer i resten av landet. Annars kommer Norrlandslänen på sikt att drabbas av en vikande befolkningsutveckling och ännu större problem med kompetensförsörjning och ekonomisk utveckling.

Staten måste ta ett större ansvar för välfärdens finansiering och att göra Umeå, som redan i dag står inför stora utmaningar, till en ännu större nettobetalare kommer att innebära stora problem för välfärdens finansiering.

Dessutom blir det så att Västerbotten, med liggande förslag, blir en ännu större nettobetalare medan kommunerna i Stockholmsregionen blir nettobidragstagare. Om detta har jag skrivit i en tidigare blogg.

När Ulrika Edman (V) inte är beredd att ta strid för ett rättvist kostnadsutjämningssystem så sviker hon Kommunals medlemmar och alla andra som jobbar inom välfärden i Umeå. 

Vi behöver ett rättvist kostnadsutjämningssystem som ger de små kommunerna i Norrland bättre kompensation och som samtidigt inte dränerar välfärden i Norrlandslänen och hämmar de större kommunernas utveckling!

Umeå höjer beredskapen!

Av , , Bli först att kommentera 2

Umeå höjer beredskapen för kärvare tider. Under den rubriken skriver jag i dagens Västerbottens-Kuriren och konkluderar:

Det råder ingen tvekan om att Umeå har goda förutsättningar och en bra position inför framtiden. Men vi måste vara ödmjuka inför de ekonomiska utmaningar vi just nu står inför. Att vintern kommer är inget unikt för oss i Umeå.

Vi är vana och vi kommer vara väl förberedda. Det är därför vi börjar omställningen nu.

Att Umeå växer och utvecklas försätter oss i en position där vi har större resistenskraft mot vikande konjunkturer och där vi på sikt kommer att kunna klara välfärdens finansiering bättre. Att Umeå, och övriga stadskommuner i Norrland, växer är också en förutsättning för att hela Norrland ska stå sig starkt i konkurrensen mot resten av riket och – i en globaliserad ekonomi – resten av världen.

På nationell nivå kommer vi under de närmaste åren med stor sannolikhet att få se en inbromsning i ekonomin och att skatteunderlaget viker med konjunkturen. Detta minskar statens möjligheter att stötta landets kommuner ekonomiskt i någon större omfattning.

Samtidigt som kommunernas intäkter inte växer i samma omfattning så står Umeå, liksom riket i helhet, inför en demografisk utmaning. Andelen äldre och yngre i befolkningen ökar samtidigt som andelen i arbetsför ålder inte ökar i samma takt.

Den här utvecklingen är inte på något sätt unik för Umeå. Att befolkningen åldras ser vi i stort sett i alla kommuner i Sverige, och i hela den industrialiserade världen.

Vi måste därför jobba med att säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering av välfärden och vara proaktiva. Vi börjar detta arbete i god tid för att klara framtiden. Vi höjer beredskapen.

Som ett led i detta har vi just nu ett erfarenhetsutbyte med andra kommuner för att göra jämförelser, lära oss av goda exempel och bidra med egna goda exempel. Detta inleddes med en träff med Helsingborgs kommun och i dag ägde den andra träffen, med Uppsala kommun, rum. Uppsala är en snabbt växande universitetsstad likt Umeå och det var intressant att se att de, precis som vi, arbetar med att åstadkomma mer transparens i budgetprocessen och en effektivare dialog mellan olika nämnder och verksamheter.

Det var ett bra möte och jag blir stärkt i min övertygelse om att den resa vi påbörjat i Umeå med en ny budgetprocess kommer att vara av godo.

Jämförelser med andra kommuner bidrar med viktiga perspektiv men åskådliggör också likheter. Vi står inför liknande utmaningar, främst finansieringen av välfärden, och kan lära mycket av varandra.

På bilden ovan syns jag tillsammans med Eva och Maria som företrädde Uppsala kommun vid dagens seminarium. 

Besöksnäringen står sig stark i Umeå!

Av , , Bli först att kommentera 0

För några veckor sedan fick vi den senaste mätningen för den turismekonomiska omsättningen för besöksnäringen inom Umeå kommun för 2018 och det var glädjande siffror!

Umeås turismekonomiska omsättning för 2018 är stabil och slutar på cirka 1,3 miljarder kronor. Den största procentuella tillväxten för förra året stod den näst största näringen, restaurangbranschen, för. Inresta besökares utlägg ökade med 6 procent jämfört med 2017.

Vad innebar detta konkret för Umeås ekonomiska förutsättningar?

Företagen inom besöksnäringen genererade 918 årssysselsatta (främst inom restaurang och logi), 87 miljoner kronor i skatteintäker till Umeå kommun och 43 miljoner kronor i skatteintäkter till regionen.

Hotellgästerna, som är den enskilt största kategorin, spenderade sammantaget 763 miljoner kronor på boende, transport, restaurangbesök och så vidare.

Tidigare år har den turismekonomiska omsättning förändrats med +3% 2016 till 2017, +9% 2015 till 2016, +1% 2014 till 2015 och +21% 2013 till 2014.

Besöksnäringen bidrar till en god ekonomi i Umeå och därför är det glädjande att vi bl.a. har fler hotelletableringar på gång.

Utvecklingen går framåt i Umeå och det banar väg för att bygga en ännu bättre, mer levande och starkare kommun!

Kommentar till dagens budgetproposition

Av , , Bli först att kommentera 0

I dag presenterades regeringens budgetförslag för 2020. Det är en budget med stark socialdemokratisk prägel, men den bär också en prägel av de kompromisser som varit nödvändiga för att styra landet i en svår parlamentarisk situation.

Det är bra att regeringen satsar på landsbygden, på pensionärerna, trygghet och rättsväsende och höjer ambitionerna för arbetet med en hållbar utveckling. Det är viktiga strategiska frågor för att bygga Sverige starkt inför framtiden.

Satsningarna på våra äldre innehåller sänkt skatt, höjd garantipension och bostadstillägg för pensionärer. Utöver detta ingår satsningar för att stärka äldreomsorgen.

För en ensamboende kvinna med både inkomstpension och garantipension på sammanlagt 11 013 kr ger reformen 1 474 kr mer varje månad. För den ensamboende kvinnan med en inkomst på 18 000 kr i månaden ger reformen 1 127 kr mer varje månad. Regeringen satsar därutöver 950 miljoner på insatser för äldre. Medlen riktas mot kommunerna med ett brett mandat för att ge dem möjligheten att genomföra en bättre vård och omsorg.

Tryggheten måste öka och kriminaliteten tryckas tillbaka. Därför är det glädjande att se att regeringen i budgeten satsar 700 miljoner kronor under 2020 på de rättsvårdande myndigheterna. Från och med 2022 beräknas satsningen uppgå till drygt 1,4 miljarder kronor årligen.

Redan under förra mandatperioden tillförde den S-ledda regeringen en historisk satsning till Polismyndigheten med målet om 10 000 fler polisanställda fram till 2024. Från ingången av 2016 fram till sista juli 2019 har antalet anställda ökat med drygt 3 200 personer. Det visar på att regeringens satsningar börjar ge resultat, men mer måste naturligtvis göras framgent för att öka tryggheten.

Satsningarna i sin helhet går att ta del av här.

Jag hade såklart önskat att vi kunnat få igenom mer av socialdemokratisk politik. Men det parlamentariska läget innebär att kompromisser är nödvändiga. Hade jag fått välja hade de sex miljarder som nu läggs på att avskaffa värnskatten hellre fått läggas på att stärka upp skola, vård och omsorg. Kommunerna blöder och på sikt kommer vi få stora problem att leverera den välfärd medborgarna behöver och vill ha.

Centerpartiet och Liberalerna måste komma till insikt om detta och förstå att välfärdens utmaningar inte kan lösas genom skattesänkningar för välbeställda.

Trafikverket har en bakläxa att göra!

Av , , Bli först att kommentera 2

Som jag skrev om på bloggen häromdagen har Trafikverket en bakläxa att göra angående de föreskriftsförändringar myndigheten föreslår. Trafikverket föreslår hastighetssänkningar på flera av Västerbottens viktigaste vägar. Det är dock anmärkningsvärt att myndigheten inte har analyserat de samhällsekonomiska effekterna av sitt förslag – eller presenterat alternativ. 

Under gårdagskvällen träffade jag därför företrädare för Trafikverket tillsammans med andra politiker från regionen och kommunerna i Västerbotten. Jag närvarade bl.a. tillsammans med Mikael Lindfors, kommunstyrelsens ordförande i Norsjö, Rikard Carlstedt från Region Västerbotten och Mattias Haglund, kommunstyrelsens ordförande i Vindeln.

Vi framförde vår kritik mot förslaget på sänkta hastigheter på flera av Västerbottens viktigaste färdstråk. Det riskerar att ha stora samhällsekonomiska konsekvenser och det går att ifrågasätta om trafiksäkerheten alls kommer att öka.

Trafikverkets förslag skulle drabba kollektivtrafiken, transportnäringen och arbetspendlare i Västerbotten negativt. Förslaget innebär samhällsekonomiska konsekvenser som inte har analyserats ordentligt av myndigheten.

Min inställning är att dessa hastighetssänkningar inte borde bli aktuella. Myndigheten borde istället se över hur man kan bredda vägar vid behov och arbeta med andra säkerhetshöjande och olycksrisksänkande åtgärder.

För att ta ett exempel: Holmsundsvägen och Obbolavägen, som hör till de vägar som skulle omfattas av hastighetssänkningen, är redan i dag breda och har dessutom fartkameror utplacerade. Att slentrianmässigt sänka hastigheten på dessa vägar är fel väg att gå och det får konsekvenser för människors liv och samhällsekonomin som myndigheten inte beaktat.

Det blev ett bra samtal med Trafikverket som jag hoppas ska leda till att man gör omtag. Myndigheten har en bakläxa att göra!

Centerpartiets skattesänkning för glesbygden är ogenomtänkt

Av , , Bli först att kommentera 6

Vid årsskiftet genomförs en skattesänkning för människor som bor i ”glesbygd”. Den omfattar omkring 830 000 personer i norra och västra Sverige och kommer att innebära en sänkt skatt på maximalt 137 kr per månad.

Kommunalrådet Jörgen Persson (S) i Bräcke kommun i Jämtland konstaterade att en sådan skattesänkning räcker till en pizza – vilket kanske hade varit trevligt om det fanns någon pizzeria att gå till i hans kommun.

Kommunerna blöder med ökade behov. Det förslag från Centerpartiet som nu blir verklighet är inte vad vi behöver för tillfället.

När det gäller glesbygden i Norrlands inland – och Norrland överlag för den delen – så är det svårt att se att denna reform kommer att utgöra något märkbart lyft. Det är nog många i glesbygden som hade föredragit höjningar av de generella statsbidragen så att man kan få bl.a. vård och omsorg på samma villkor som sina vänner i de mer tätbefolkade delarna av landet i södra Sverige.

Ska man genomföra en sådan här skattesänkning tycker jag dock att den måste vara rättvis. I alla kommuner i norra Sverige har vi glesbygd och landsbygd. Trots detta är Umeå undantaget från skattesänkningen. Det är oförskämt mot exempelvis våra kommunmedborgare som bor i Botsmark, dvs. på landsbygden med de förutsättningar som det innebär.

Det är under alla omständigheter bekymmersamt att en sådan här skattesänkning ges företräde framför höjningar av de generella statsbidragen. Centerpartiet har visat att de helt saknar förståelse för kommunernas förutsättningar. Tyvärr är detta resultatet av förhandlingar, men jag hade önskat att det hade funnits ett större stöd för den socialdemokratiska politik som hade prioriterat att stärka upp kommunernas ekonomi framför tandlösa skattesänkningar. Kommunernas utmaningar är skriande och välfärden måste sättas först!

Dagens budgetfullmäktige står inför ett viktigt beslut

Av , , Bli först att kommentera 0

Dagens budgetsammanträde vid kommunfullmäktige i Umeå har stor betydelse. Vi står, i likhet med övriga kommuner i Sverige, inför stora utmaningar. Det är därför viktigt att vi sätter en budget som utgår från de ekonomiska förutsättningar som råder och som tar ett grepp om välfärdens långsiktiga finansiering.

Välfärden måste sättas först. Vi måste också våga vara offensiva och bejaka ekonomisk tillväxt, kultur, fritid och fortsätta omställningen till ett mer hållbart Umeå. För att vi ska klara välfärden över tid måste Umeå växa och vara en fortsatt trivsam och trygg kommun att bo och verka i.

Många budgetförslag står emot varandra och meningsskiljaktigheterna är många. Det är dock ett bra tecken att många av partierna är eniga med oss socialdemokrater på ett antal viktiga punkter. Välfärden står inför stora finansieringsproblem på sikt. Detta är något som gäller hela kommunsverige. SKL:s prognoser talar sitt tydliga språk, kommunsektorn blöder och kostnaderna ökar snabbare än intäkterna.

Jag upplever att flera av de övriga partierna ser positivt på vårt och Miljöpartiets initiativ att bromsa investeringarna och prioritera investeringsmedlen till välfärdens behov. Jag upplever också att många ser positivt på våra initiativ till mer långsiktiga prognoser av kommunens finansiella förutsättningar och mer djupgående analyser av kostnadsavvikelser och investeringsbehov över tid.

Trots skillnader är det viktigt att vi har en samsyn kring de tuffa förutsättningar som råder. Det skapar en grund för att i det fortlöpande arbetet i styrelser och nämnder, efter att budgeten är beslutad, lyckas möta de problem och utmaningar vi står inför.

Det budgetförslag vi socialdemokrater lägger i dag tillsammans med Miljöpartiet handlar om att säkra en god ekonomisk hushållning över tid. Vi prioriterar de resurser som står till buds utifrån ambitionen att säkra välfärden och en hållbar utveckling för Umeå kommun. Vi bejakar Umeås tillväxt för att vi vet att den är nödvändig för att vi tillsammans ska klara framtida utmaningar.

Jag har kommenterat Moderaternas och Vänsterpartiets budgetförslag tidigare i dag. Givetvis är dessa såklart inte de enda som står mot vårt.

När det gäller Sverigedemokraterna finns det dock inte mycket att säga, eftersom partiet helt har underlåtit att lägga en egen budget. Det är högst anmärkningsvärt. Det är genom att lägga en budget som man konkretiserar hur man ska genomföra de löften man gett till väljarna. Istället väljer Sverigedemokraterna att ställa sig bakom Arbetarpartiets budgetförslag.

Det är värt för den som röstade på SD att notera att det man i praktiken fick var en röst på Arbetarpartiet. 

Sverigedemokratena har samma tillgång till kommunens resurser som alla andra partier för att faktiskt kunna lägga en egen budget. Vi socialdemokrater lade, tillsammans med Miljöpartiet, dessutom vårt budgetförslag innan övriga partier behövde presentera sina förslag. Det fanns alltså i sedvanlig ordning en budget att utgå från och omgestalta.

Mot den bakgrunden är det väldigt illa att Sverigedemokraterna inte lyft ett finger för att presentera en egen politik. 

Centerpartiet och Kristdemokraterna föreslår i sina budgetar ett överskottsmål för Umeå kommun på 2 procent. Även om jag kan sympatisera med intentionerna bakom detta så är det helt enkelt inte realistiskt eller nödvändigt att ha ett så högt satt överskottsmål.

För att klara av detta mål måste man skära alltför mycket i nämnderna. Finansieringen av detta överskottsmål är dessutom tvivelaktig. Pengar tas från för- och grundskolenämnden och man lägger en stor effektivisering på 10 procent på kulturnämnden.

KD vill vidare helt slopa Kvinnohistoriska muséet, det enda i sitt slag i Sverige.

Jag tror detta bottnar i olika syn på vad välfärd innebär. För oss socialdemokrater är kulturen en viktig del av välfärden. Människor behöver god tillgång till kultur för att utvecklas och trivas. Att vi över tid satsat på kulturen i Umeå är en viktig orsak till vår attraktivitet.

Sammanfattningsvis så vill jag tacka för goda diskussioner (som fortfarande pågår) under dagen. Det är glädjande att budgetförhandlingarna uppbådar ett stort engagemang i fullmäktige!