1500 nya studentbostäder klara 2016-2018

Av , , Bli först att kommentera 6

I dag deltag jag, tillsammans med bl a bostadsminister Mehmet Kaplan, i en bostadspolitisk diskussion på Universitetet. Mycket av diskussionen handlade naturligtvis om kommunens tillgång till studentbostäder. Vi har de senaste åren haft problem med att tillgodose behovet av boende i Umeå. Vi satsar nu därför rejält på bostadsbyggandet så även på studentbostäder.

Under 2016 kommer 280 studentbostäder bli klara på campus och 400 studentbostäder påbörjas på Tvistevägen genom Baltic (klara 2017), 180 studentbostäder påbörjas på Tomtebo genom DAP (klara 2017).

Under 2017 planeras 400 studentbostäder att påbörjas på Tvistevägen en fortsättning av Baltic (klara 2018) och 250 studentbostäder planeras på Campus där Akademiska hus fördelar. Sammantaget finns alltså 1 500 studentbostäder i röret de kommande 2 -3 åren. Utöver dessa satsningar på studentbostäder byggs även en stor andel smålägenheter.

När man studerar är det inte bara studierna som ska fungera bra. Boende och fritid är också viktigt. Nu gör vi en rejäl satsning för att Umeås studenter ska ha ett bra boende under sin studietid!

debattbild

 

 

 

Bli först att kommentera

Halvera barnfattigdomen

Av , , Bli först att kommentera 2

S  i Umeå: Halvera barnfattigdomen

Rädda Barnen har sedan 2002 försett oss med rapporter om hur barnfattigdomen i vårt land ser ut. I december 2015 rapporterades att 234 000 barn lever i ekonomisk utsatthet i Sverige.  Värst är situationen bland barn som lever med ensamstående föräldrar och barn i familjer med utländsk bakgrund. Barnfattigdom i Sverige handlar sällan om att barn får gå hungriga och frysa för att deras föräldrar inte har råd att köpa mat och kläder. Ofta handlar det i stället om att barn i familjer med dålig ekonomi hamnar i utanförskap och att de saknar de möjligheter de borde ha

Sverige har ingen officiell definition av fattigdom.  Vi ansluter oss till Rädda barnens definition, denna definition har Rädda barnen utarbetat tillsammans med Tapio Salonen, professor i socialt arbete. De barn som vi räknar som fattiga lever i en familj som antingen har låg inkomststandard – alltså så låg inkomst att pengarna inte täcker nödvändiga kostnader – eller får försörjningsstöd, det som tidigare kallades socialbidrag.

I vårt Socialdemokratiska kommunpolitiska handlingsprogram slår vi fast att vi ska bekämpa barnfattigdomen.  Delmålet är att fram till 2020 ha halverat andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet.

För att hitta verktygen så vi kan uppnå detta mål genomfördes under 2014 en inventering av hur de kommunala nämnderna respektive bolagen i Umeå kommun arbetar för att minska barnfattigdom, vilka aktiviteter som planerades och vilka insatser som ytterligare skulle kunna göras för att reducera barnfattigdom. I rapporten ”Redovisning av Umeå kommuns samlade åtgärder mot barnfattigdom” som publicerades i september 2014 finns resultaten av denna inventering.

I Umeå kommun finns knappt ett par tusen barn som lever under ekonomiskt knappa förhållanden enligt Rädda barnens fattigdomsindex. För att stävja barnfattigdom vidtar kommunen i huvudsak reaktiva åtgärder såsom avgiftsfria och subventionerade aktiviteter av olika slag och beviljar försörjningsstöd för de mest behövande. Förebyggande åtgärder vidtas också genom att ge tidiga insatser till barn och elever för att nå skolframgång, öppen förskola med inriktning mot föräldrastöd, jobbskapande aktiviteter och konsumentrådgivning. Övriga insatser som kommunen vidtar och som står i överensstämmelse med indikation på framgångsrika handlingsstrategier mot barnfattigdom är förskola på obekväm arbetstid, nollvision för vräkning av barn samt barnkonsekvensanalys vid kommunala beslut.

Nu är det dags att ta nästa steg, vi socialdemokrater kommer vid kommunstyrelsens arbetsutskott på tisdag att lägga förslag om att Umeå kommun fastställer Rädda barnens definition av barnfattigdom. Vi kommer även föreslå att tjänstemännen ska arbeta fram ett brett förslag till handlingsplan – med inventeringen som grund- för att vi ska kunna nå målet om att halvera antalet ekonomiskt utsatta barn fram till 2020.

Alla barn i Umeå har samma rättigheter oavsett uppväxtmiljö och bakgrund. Att leva i en familj vars inkomster inte täcker det nödvändigaste påverkar barnets hela liv och vardag. Vi vill därför samla kommunens åtgärder mot barnfattigdomen i en kraftfull handlingsplan.

 

Hans Lindberg (S) kommunstyrelsens ordförande

Margareta Rönngren (S) kommunstyrelsens andra vice ordförande

Andreas Lundgren (S) Ordförande individ- och familjenämnden

 

 

 

Bli först att kommentera