Satsningar för att öka lönsamheten inom livsmedelsbranschen
Årets lantbruksbarometer visar en positiv förändring av lönsamheten jämfört med för ett år sedan. Fler lantbrukare- dock bara fyra av tio- upplever att deras lönsamhet är god. Allra bäst förbättring upplever våra egna lantbrukare i Västerbotten.
I år upplever totalt 42 procent att lönsamheten är ganska eller mycket god. Det är en förbättring med 14 procentenheter jämfört med våren 2016 och 5 procentenheter jämfört med mätningen hösten 2016. Dock anser fortfarande 57 procent att deras lönsamhet är ganska eller mycket dålig.
Bäst lönsamhet upplever gris- och nötköttsproducenterna, de enda med positivt lönsamhetsindex. En högre efterfrågan av svenska produkter hos konsumenterna har bidraget till detta. Växtodlingsproducenterna upplever den svagaste lönsamheten, där endast 28 procent svarat att de har god lönsamhet. Det beror till stor del på det globala överskottet.
Även om lantbruksbarometern i år visar på en positiv förändring är det uppenbart att det krävs insatser för att trygga den inhemska matproduktionen. Det är därför glädjande att regeringen tar frågan på stort allvar. Tidigare i veckan presenterades ytterligare åtgärder inom den så kallade ” Livsmedelsstartegin”.
Detta är åtgärdspaket nr två och innehåller ytterligare 13 insatser för att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft och öka livsmedelsproduktionen. Alla satsningar inom detta åtgärdspaket syftar till att på olika sätt öka lönsamheten inom den svenska livsmedelsbranschen. I paketet finns allt ifrån satsningar på växtskydd, växtförädling och vattenbruk till insatser som syftar till att öka den svenska livsmedelsexporten. Livsmedelsstrategin handlar om jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Totalt satsar regeringen en miljard på att öka matproduktionen.