Kategori: Hållbar utveckling

Flygstopp är inte rätt väg att gå

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag ägde så det sista kommunfullmäktige innan sommaruppehållet rum. Med anledning av coronapandemin sammanträdde vi återigen med reducerat antal ledamöter och minskat tidsomfång. Detta var dock i dag inget hinder för livlig debatt om ett flertal frågor. En punkt på dagordningen väckte särskild uppmärksamhet, nämligen Vänsterpartiets motion om flygstopp för inrikes- och Europaresor för anställda vid Umeå kommun. 

Motionen kom att avslås i enlighet med kommunstyrelsens förslag som också var det förslag jag och mina partikamrater biträdde. Vi tror inte att ett totalt flygstopp är rätt väg att gå. Umeå är beläget långt ifrån resten av Sverige och Europa. För att vi ska kunna vara delaktiga i olika demokratiska fora för att hävda våra intressen, utbyta kunskap och knyta kontakter med omvärlden krävs ibland resor med flyg.

Men givetvis ska vi bara ta flyget om det är absolut nödvändigt.

Gällande riktlinjer för tjänsteresor föreskriver att resfria alternativ, som videonärvaro, ska väljas i första hand. Om detta inte är möjligt görs en sammanvägniung av kostnader, miljöhänsyn, tidsåtgång och säkerhet vid val av transportslag. I första hand ska kollektivtrafik väljas och om det inte är möjligt ett fordon som tillhandahålls av Umeå kommun. Flyg kan väljas för resor längre än 50 mil om tåg eller buss inte är ett realistiskt alternativ.

I kommunens uppföljning av resandet av kommunens personal framgår att tåg ökar som val för tjänsteresor medan flygresandet minskat. Den nya tekniken erbjuder också tidigare oöverträffade möjligheter att närvara i olika sammanhang på ett för både politiker och tjänstepersoner bekvämt, tidseffektivt och ekonomiskt fördelaktigt sätt. Men vi kommer inte ifrån att flygresor ibland behövs.

Därför är det såklart av yttersta vikt att vi understödjer ett på rikt mer hållbart flyg. Elflyg, nya flygbränslen och andra åtgärder för att minska flygets klimatpåverkan är på gång. Men utöver att minska och ställa om resandet finns ett stort antal andra åtgärder med stor utsläppsminskande effekt.

Hållbarhetsutskottet behövs för att accelerera hållbarhetsarbetet i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 5

På sin privata facebooksida går byggnadsnämndens vice ordförande Ulrik Berg (M) till hårt angrepp mot Umeå kommuns hållbarhetsutskott. Eftersom inlägget erhållit viss spridning och på grund av Bergs (M) politiska ställning finns det anledning för mig att kommentera det han framför i detta inlägg. Sammanfattningsvis verkar Berg (M) mena att hållbarhetsutskottet är överflödigt och att det bara instiftats som ett smörjmedel för samverkan mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna. 

Denna tirad av negativa värdeomdömen om hållbarhetsutskottet har, enligt Bergs egen utsago, utlösts av att han och byggnadsnämndens presidium kallats till ett dialogmöte med hållbarhetsutskottet av den miljöpartistiska ordföranden, Nils Seye Larsen. Att ett dialogmöte med ett för Umeå kommuns hållbarhetsarbete samordnande organ ska behöva utlösa moderat ursinne förefaller märkligt.

Till att börja med verkar Ulrik Berg (M) glömma att inrättandet av hållbarhetsutskottet är en del av den valtekniska uppgörelse som säkerställer att han och andra moderater har den grad av inflytande över kommunpolitiken som de faktiskt har, trots att de befinner sig i opposition. Att Moderaterna inte hedrar denna uppgörelse är beklagligt. Vill de göra politik av en uppgörelse som gynnat dem själva står det dem fritt. Men ska de i en sådan situation vara principfasta borde de inte begära det inflytande de tillskansat sig genom uppgörelsen.

Men det är sekundärt. Det viktigaste är att poängtera är att hållbarhetsutskottet har inrättats för att fylla en viktig funktion i den kommunala apparaten.

Världen står inför flera stora utmaningar och strängt taget samtliga nationer är eniga om att klimatfrågan och den hållbara utvecklingen är centrala för mänsklighetens fortlevnad på den här planeten.

Från socialdemokraternas sida i Umeå kommun har vi varit tydliga med att vi vill att Umeå ska ta täten för den hållbara omställningen. Då kan vi föregå med gott exempel, få externt stöd för den omställning som alla ändå behöver göra och dessutom tidigare dra nytta av den hållbara omställningens fördelar.

Det genomgående temat i Moderaternas politik i Umeå är däremot något helt annat. Nämligen att de säger en sak, men gör något diametralt annorlunda.

Moderaterna säger sig, nu senast i Ulrik Bergs (M) inlägg, förorda en effektiv klimatpolitik. Men de är samtidigt så gott som alltid motståndare till alla större åtgärder för att värna klimatet och den hållbara utvecklingen.

De motsatte sig viktiga delar av förslaget till Umeå kommuns nya klimat- och miljömål och de motsatte sig även Umeå kommuns medverkan som föregångsstad i Viable Cities.

För att inte nämna de gånger de försökt plocka politiska poäng i gränslandet till klimatförnekelse genom att angripa enskilda verksamheter på grund av alltifrån vegetariskt på skolmatsedeln till redovisningar av skolarbeten om hållbar utveckling.

Hållbarhetsutskottet har en viktig funktion för att diskutera målkonflikter mellan olika horisontella perspektiv i Umeå kommuns klimatarbete. Utskottet kan liknas vid jämställdhetsutskottet som i decennier drivit på och samordnat Umeå kommuns jämställdhetsarbete. Att Umeå kommit långt när det gäller arbetet med jämställdhet mellan könen är ingen slump. Det är en konsekvens av strategiska beslut såsom att bland annat inrätta ett särskilt utskott för denna viktiga och samhällsövergripande fråga.

Hållbarhetsutskottet inrättades efter valet 2018 och har därför knappt hunnit påbörja sitt arbete. Att utskottet orienterar sig i sin uppgift för att hitta fungerande och effektiva arbetsformer är naturligt. Men utskottet har ett tydligt ändamål och är en avgörande faktor för att växla upp Umeå kommuns klimat- och hållbarhetsarbete.

Luftkvaliteten i centrala Umeå stadigt bättre – åtgärderna ger resultat

Av , , Bli först att kommentera 6

Att förbättra luftkvalitén i centrala Umeå har sedan länge varit en viktig uppgift för Umeå kommun. Till följd av den högt trafikerade Västra Esplanaden har luften haft alltför höga halter av bl.a. kvävedioxid och skadliga partiklar. Till följd av detta har vi från Umeå kommuns sida sjösatt ett åtgärdsprogram som över tid gett resultat. Enligt färska siffror framgår att vi förra året hade de lägsta halterna av kvävedioxid sedan mätningarna inleddes.

Luften i centrala Umeå ska bli renare. Ingen ska riskera sjukdom eller ohälsa av att bo eller vistas i vår stad. Därför har vi sedan flera år tillbaka vidtagit en rad åtgärder för att minska halterna av skadliga gaser och partiklar i luften kring Västra Esplanaden.

Mätningarna av luftkvaliteten på Västra Esplanaden under 2019 uppvisade de lägsta värdena sedan luftmätningarna påbörjades. Åtgärderna ger resultat.

För åttonde året i rad klarar vi EU-gränsvärdet för kvävedioxid och miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet.

Halterna av partiklar i luften har också varit låga och överskrider varken miljökvalitetsnormen eller miljömålsnormerna. Våra trafikmötningar visar att trafikmängderna på Västra Esplanaden till och med är stabilt lägre än innan IKEA och Avion etablerades. Detta trots att kommunens fordonspark har ökat årligen. Det indikerar att åtgärderna i enlighet med åtgärdsprogrammet fortsätter ge resultat med förbättrad luft i Umeå.

Det finns dock mycket kvar att göra. De svenska normerna för kvävedioxid gällande tims- och dygnsmedelvärde klaras fortfarande inte.

Förbättringarna är en följd av Umeå kommuns åtgärdsprogram men också de andra åtgärder vi vidtar för hållbar utveckling.

Vi har genomfört en kraftig utökning av antalet elbussar och dessa står nu för majoriteten av alla resor med lokaltrafiken. Det tillkom 25 nya elbussar under 2019 och nu har vi totalt 35 elbussar i drift. Antalet resor med kollektivtrafiken har ökat rejält det senaste decenniet, totalt sett 130 procent sedan 2005 vilket är avsevärt mer än befolkningsutvecklingen under samma tid.

För tillfället går resandet med kollektivtrafiken ned av förklarliga skäl och kollektivtrafiken har fått anpassa sig efter den rådande situationen med spridning av det nya coronaviruset. Men den långsiktiga trenden är att umeborna väljer att resa hållbart, vilket är bra för såväl närmiljön som klimatet.

De närmaste åren tas viktiga steg för en bättre luft i centrala Umeå. Den sista etappen för ringleden runt Umeå, alltså Västra länken, har nu börjat byggas. När den är färdig år 2021 påbörjas en ombyggnad av Västra Esplanaden och vi kan förvänta oss att genomfartstrafiken då kommer att begränsas.

Detta kommer förbättra luftkvaliteten ytterligare, minska buller och göra miljöerna i centrala Umeå trevligare.

Vi valde ny färja istället för väntan i tusentals år

Av , , Bli först att kommentera 7

Vi tänker inte vänta i de tusentals år som återstår innan landhöjningen leder till att Vasa och Umeå, Västerbotten och Österbotten, växer ihop. Vi behöver gränsöverskridande samarbete och utbyte i dag. Därför var dagens aktiviteter väldigt glädjande. De markerar en historisk dag för vårt långvariga arbete med att knyta samman Umeå och Vasa.

I dag genomfördes alltså kölsträckningsceremonin för den nya färjan Aurora Botnia som Umeå, via kommunkoncernen, tillsammans med Vasa beställt. Jag var på plats med bl.a. Vasa stadsfullmäktiges ordförande Joakim Strand för att titta på färjebygget.

Kölsträckning är ett byggskede som innebär att kölen läggs på stapelbädden. Den har en ceremoniell betydelse och enligt tradition fick jag och Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa, lägga ner varsin lyckoslant från Umeå och Vasa under kölen på den nya färjan.

Färjan ska vara klar i april 2021 och kommer att långsiktigt garantera den viktiga förbindelsen över Kvarken. Den kommer att ytterligare knyta samman Vasa och Umeå, Österbotten och Västerbotten. 

Den nya färjan – som tack vare avancerad teknik kommer att vara den mest klimatsmarta i sitt slag i världen – är viktig för jobben, företagen och utvecklingen av våra regioner.

Den stärker och knyter samman våra arbetsmarknadsregioner, förbättrar förutsättningarna för samverkan vad gäller högre utbildning, sjukvård och besöksnäring. Den innebär att våra industrier och företag får den infrastruktur de behöver för att expandera och på så sätt säkra befintliga jobb och nya jobb i såväl Umeå som Vasa.

Men inte minst; den ökar förutsättningarna för mellanmänskliga förbindelserna mellan oss och våra finska grannar. Det är verkligen inte att förringa i tider när världen polariseras. Vi måste möta tendenser till isolation med mer av samarbete, gemenskap och ömsesidig utveckling.

Läs mer om den nya färjan i mina tidigare texter här, här , här och här

Umeå rustas för hållbara transporter

Av , , Bli först att kommentera 2

Vår målsättning är att Umeå ska ligga i framkant i klimatomställningen. Då är det många pusselbitar som ska falla på plats. En viktig sådan pusselbit är att se till att såväl logistik som persontransporter körs med förnybart i tanken.

Det är många spännande teknologier under utveckling och batteridrivna fordon är är på frammarsch. Men klimatförändringarna väntar inte på teknikutvecklingen, vi måste agera här och nu.

Därför är det viktigt att vi börjar använda den teknologi som redan finns för att ställa om till hållbara transportmedel. Användning av biogas är en av många lösningar som kommer att behövas.

I dag deltog jag därför vid invigningen av Gasums nya tankstation för biogas som är förlagd på Ersboda i Umeå. Här kommer såväl personbilar som lastbilar att kunna tanka förnybart.

Detta är ett viktigt steg för omställningen till klimatneutrala och hållbara transporter.

Vi har arbetat med att få till stånd biogasinfrastruktur via Biofuel Region sedan 2010. Den nya tankstationen i Umeå finansieras också till ungefär hälften med stöd av från det av regeringen instiftade Klimatklivet.

Det är ett lysande exempel på hur politiken kan samverka med och stimulera näringslivet för att åstadkomma resultat i hållbarhetsarbetet!

Gasum har ett nära samarbete med Volvo lastvagnar, Scania och logistikföretag för att åstadkomma klimatneutrala transporter i hela logistikkedjan.

Förutom att användningen av gas är hållbar och bygger på cirkulär användning av resurser – avfall återanvänds för att producera drivmedel – så bidrar den till lägre kostnader och högre effektivitet för de som väljer att ställa om.

Jag ser fram emot att följa och så långt det går bidra till den fortsatta utvecklingen av biogasinfrastruktur längs våra Norrländska transportstråk.

Fördubbling av det kollektiva resandet på 10 år

Av , , Bli först att kommentera 3

Jag har vid många tillfällen skrivit om den goda utvecklingen för kollektivtrafiken i Umeå. Långsiktiga satsningar i kombination med umebornas starka engagemang för att resa hållbart har gett väldigt goda resultat.

Sätter man in den utveckling jag tidigare talat om i en längre tidsaxel så framträder en minst sagt fantastisk bild. 

År 2009 genomfördes 5 057 103 resor med lokaltrafiken i Umeå. 2019 uppgick antalet resor till 9 684 976 resor. Det är närapå en fördubbling av antalet resor inom loppet av tio år!

Det bådar gott för fortsatt expansion av de hållbara, kollektiva färdmedlen. 

Det ska byggas mer i trä i Umeå!

Av , , Bli först att kommentera 6

Kommunfullmäktige antog i går en strategi för ökad användning av trä i byggnationer. Det är bra ur såväl miljömässigt som samhällsekonomiskt hänseende.

Det här är ett bra beslut av flera skäl. Att använda trä som råvara är bra för miljön ur flera hänseenden. Bland annat binder skogen koldioxid medan den växter vilket innebär att skogsbruket gör klimatnytta under tillväxtfasen. När skogen förmultnar släpper den dock ut koldioxid som tidigare absorberats. För att uppnå klimatnytta måste den därför avverkas i tid och komma till användning.

Ökad användning av trä som byggnadsmaterial är därför en viktig del i att bygga den hållbara kommunen. Trä är dessutom tack vare sina egenskaper ett konkurrenskraftigt byggmaterial och en ökad användning kan ge det lokala näringslivet ökade möjligheter till teknikutveckling.

Att trä är ett väldigt vackert byggnadsmaterial är dessutom ett plus! 

Vi står givetvis bakom Parisavtalet

Av , , Bli först att kommentera 4

Klimathotet är mänsklighetens största utmaning just nu. Det mesta annat bleknar i jämförelse. Vi måste klara en hållbar utveckling och att bromsa skadeverkningarna av ökade koldioxidnivåer i atmosfären.

I denna sak är jag och mitt parti djupt engagerade. Umeå är en i ett globalt perspektiv liten ort i norra Europa men vi har stakat ut en färdriktning som innebär att vi vill ta en aktiv föregångsroll i hållbarhetsarbetet. I enlighet med vad som slogs fast redan i Brundtlandrapporten så kan en hållbar utveckling endast uppnås om vi ser till att verka för såväl social, ekonomisk som ekologisk hållbarhet. Det är på denna grund vi bedriver hållbarhetsarbetet i Umeå kommun.

I slutet av förra veckan ägde en klimatmanifestation rum utan för stadshuset i Umeå. Den arrangerades av nätverket Fridays for Future. Inför manifestationen hade en enkät gått ut till förtroendevalda i Umeå kommun med två frågor som man enbart kunde svara ja och nej på.

Eftersom vi gav ett mer utvecklat svar på den andra frågan gjordes det gällande från vissa håll att (S) i Umeå motsätter sig Parisavtalet. Detta stämmer inte.

De frågor som ställdes löd:

1. Umeå kommuns klimatmål skall överensstämma med Parisavtalets mål om en global uppvärmning väl under 2 grader.

2. Ramarna för Umeås framtida utsläpp skall bestämmas av en vetenskapligt förankrad koldioxidbudget som tar hänsyn till de globala rättviseaspekterna i Parisavtalet och som inte förutsätter framtida tekniska system för koldioxidinfångning. Klimatmålen behöver därför referera till en aktuell koldioxidbudget och tillåta revideringar av budgeten när det bedöms finnas skäl för detta.

Från Socialdemokraternas sida svarade vi JA på den första frågan. I den budget vi lade i juni i år framgår att vi ska verka för utsläppsminskningar i enlighet med Parisavtalet. Vi har som målsättning att arbeta fram ett lokalt ”Paris-avtal” som innehåller en färdplan för att Umeå ska bli klimatneutralt år 2030.

Vad gäller den andra frågan valde vi att utveckla vårt svar eftersom vi befinner oss i en process med att ta fram lokala miljömål och för att vi inte vill låsa oss vid en specifik modell.

Koldioxidbudgetar kan räknas fram på olika sätt och den koldioxidbudget som refererades till i frågan från Fridays for future innehåller inte alla utsläpp.

Kommunens egna mätningar indikerar att kommunen totalt sett har högre utsläpp än vad som finns i utpekad koldioxidbudget. I detta kommer vi följa den vägledning vi får från kommunens tjänstepersoner.

Vi vill att Umeå ska vara en av Europas första koldioxidneutrala städer. För att åstadkomma det behövs det byggas ny kunskap i vår egen kommun, samtidigt som vi kan dra lärdomar av andra aktörer och städer. Vissa saker har kommunen rådighet att påverka själv och för andra saker behöver vi samverka med andra så att vi alla kan hjälpas åt att minska kommunens klimatavtryck.

Kommunfullmäktige kommer att besluta om kommunens nya miljö- och klimatmål och utifrån dem tas sedan åtgärdsplaner fram, samt vilka aktiviteter som ska genomföras. Då kommer också frågan avgöras om/eller vilken typ av koldioxidbudget som ska användas.

I den färdplan som arbetas fram för ett klimatneutralt Umeå kommer en preciserad målbild för koldioxidneutralitet för olika sektorer i samhället tas fram.

Målet är också att ta fram en sektorsöverskridande handlingsplan där parter förbinder sig till en överenskommen minskning av koldioxidutsläpp.

Planen ska tydliggöra steg på såväl kort som lång sikt. För att nå dessa mål ska också minst fem identifierade och genomförbara åtgärder inom samtliga sektorer som bl.a. ska möjliggöra en mer koldioxidneutral stadsplanering, samt skapa förutsättningar för ökat användande och attraktivitet för hållbara färdsätt, boende och konsumtion. Bl.a. ska digitalisering och medborgarengagemang användas för driva på detta arbete.

Jag tycker att det är tråkigt att man väljer att medvetet missförstå detta svar. Klimatfrågan är för viktig för att göras till föremål för käbbel, när man i sak strävar mot samma mål. Av vårt svar till nätverket framgår tydligt att vi vill verka för att Umeå ska vara en föregångskommun i klimatarbetet och att vi ansluter oss till Parisavtalets ambitioner. 

Åtgärdsprogram för renare luft ger resultat!

Av , , Bli först att kommentera 1

Under dagens sammanträde med kommunstyrelsens planeringsutskott fick vi en återrapportering om det åtgärdsprogram för renare luft i Umeå som arbetas med sedan flera år tillbaka.

Av uppföljningsrapporten framgår att antalet dygn som ett dygnsmedelvärde på 60 mikrogram kvävedioxid / kubikmeter luft överskrids har minskat från mer än 60 dygn per år 2007 till cirka 20 dygn per år. Detta framgår av de mätningar kommunen utför på Västra Esplanaden (se diagrammet i bilden ovan).

Detta är goda nyheter. Vi har genom en aktiv åtgärdsplan kunnat minska luftföroreningarna i centrala Umeå samtidigt som Umeå har vuxit med omkring 17 000 invånare sedan 2007, varav 6 300 personer bara de senaste tre åren.

Det är givetvis oacceptabelt om luften inte är tillräckligt ren. Luften i centrala Umeå måste ha en sådan kvalitet att ingen riskerar att bli sjuk av den!

Därför är det väldigt bra att umeborna väljer cykeln och bussen i högre utsträckning nu. Det är en viktig del i arbetet för en bättre miljö och bättre luft!

Nu fortsätter arbetet med att förbättra luftkvaliteten. Vi jobbar fortsatt med elbussar, utredning och utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon, forskning om luftkvalitet och hälsa, genomförande av parkeringsprogram, att utöka andelen hållbara resor inom kommunen och kommunkoncernen, översyn av snöhanteringen med mera.

När Västra länken färdigställs och ringleden runt Umeå blir komplett kommer trafik att kunna omdirigeras bort från centrala Umeå. Trafikleder innanför ringleden kommer att omvandlas för att minska trafiken, skapa trevligare livsmiljöer och främja hållbara transportmedel.

OECD presenterar studie om cirkulär ekonomi i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag ägde ett seminarium rum i Umeå med den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD. Seminariet handlade om den granskning OECD har gjort av arbetet med cirkulär ekonomi i Umeå.

Cirkulär ekonomi handlar om att skapa hållbara produktions- och konsumtionsmönster där resurser i högre grad återanvänds och nyttjas i ett kretslopp. Det förväntas också ha en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten. Städer och regioner kan använda sig av cirkulär ekonomi för att växa smart och hållbart, samtidigt som man bidrar till minskad negativ miljöpåverkan. Detta är något vi jobbar med i Umeå, som ett led i att bygga den hållbara staden.

Umeå är den enda kommun i Sverige som ingår i det aktuella OECD-programmet för cirkulär ekonomi och vi kommer därför att kunna bidra med unika erfarenheter som andra svenska kommuner kan dra nytta av i sitt arbete med att utveckla cirkulär ekonomi.

Jag hade förmånen att hålla ett öppningsanförande vid seminariet.

I mitt tal lyfte jag att Umeå kommun har som målsättning att vara en ledande kommun/stad vad gäller cirkulär ekonomi. Detta bottnar i att vi är en snabbt växande kommun och att vi politiskt har som ambition att Umeås tillväxt ska ske hållbart. Om drygt 30 år beräknas vi vara 70 000 fler umebor än i dag och vi är för tillfället en av Europas snabbast växande städer. Då gäller det att tänka smart och långsiktigt för att åstadkomma en hållbar tillväxt.

Att växa hållbart, ur såväl ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hänseende, är avgörande för att klara framtidens utmaningar och för att bygga en god kommun för dagens och framtidens umebor att leva i. 

I mitt tal gav jag tre exempel på hur vi jobbar med cirkulär ekonomi i Umeå:

  • Umeå Energi är ett av de första nordiska företag som hyr ut solpaneler. Detta möjliggör hållbar energiproduktion även för dem som inte har ekonomiska förutsättningar att investera i solpaneler. Kunderna kan dessutom sälja tillbaka den energi de själva inte använder tillbaka till Umeå Energi.
  • Komatsu Forest bygger för tillfället en helt ny, klimatneutral fabrik i Umeå. Från kommunens sida samarbetar vi nära med Komatsu. Inte bara vad gäller byggprocessen; Komatsu kommer även att ha en av Sveriges största solpaneler installerad på taket på fabriken.
  • I Umeå har vi också Fritidsbanken som drivs av en icke-vinstdrivande förening. Fritidsbanken lånar ut fritids- och sportutrustning kostnadsfritt, så att fler kan ha en meningsfull fritid och inte behöver köpa nya saker. Det är ett gott exempel på hur cirkulär ekonomi kan skapa mervärde i vardagen för medborgarna.

Jag ser med tillförsikt fram emot vårt fortsatta arbete med cirkulär ekonomi. OECD:s studie av arbetet i Umeå och förslag på vägar framåt kommer att vara av stort värde i vårt fortsatta arbete!