Replik på Isak Froms (S), riksdagsledamot och distriktsordförande för Socialdemokraterna i Västerbotten, replik ”Vi västerbottningar kan tänka själva”, publicerad på norran.se onsdagen den 19 juni 2019.
Vi västerbottningar kan tänka själva, skriver Isak From i ett svar på min debattartikel ”Hellre bra vägar i norr än höghastighetståg” (Norran 9/6 2019), där jag ifrågasätter ärligheten i Socialdemokraternas retorik.
Isak From gör sig lustig på min bekostnad, vilket jag tycker är trist. Jag har aldrig ifrågasatt västerbottningarnas förmåga att tänka själva.
Isak From fortsätter med sin oärliga retorik när han påstår att det är den M/KD-budget, som vann riksdagens förtroende, som bär ansvar för de förändringar som nu sker på exempelvis Arbetsförmedlingen.
Vår budget innebar en minskning av förvaltningsanslaget med 400 miljoner kronor, vilket motsvarar en besparing på cirka 700 helårsarbeten. Den rödgröna regeringen har i sin vårproposition inte skjutit till mer resurser till Arbetsförmedlingen, vilket innebär att de är nöjda med den budget som M/KD lade.
Den retorik som Isak From använder är typisk för hans parti. Det är lätt att skylla ifrån sig på andra i stället för att ta ansvar för sin egen budget och de konsekvenser som den innebär.
Jag måste påminna Isak From om att det är hans rödgröna regering som i snart fem år styrt Sverige. Ändå skyller han sina egna misslyckande på Alliansregeringen.
Jag håller med Isak From om att det råder en stor ojämlikhet mellan stad och land. Men det är hans eget parti som till stor del är ansvarig för detta. Det är hans rödgröna regering som straffbeskattar oss som väljer att bo utanför storstäderna. Det är hans rödgröna regering som höjer skatten på drivmedel, inför vägtrafikskatt och flygskatt.
Isak From borde förstå att vi västerbottningar är beroende av bil och möjlighet att flyga.
Vi västerbottningar kan tänka själva och vi förstår att den rödgröna regeringen för en landsbygdsfientlig politik.
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), riksdagsledamot från Västerbottens län

Det är många politiska partier som bär ansvar för en lång tid av ohållbar migration och ett stort integrationsmisslyckande. Men vi moderater är beredda att ta ansvar.
Nu är dags att ta ansvar för dem som har kommit hit för att stanna. En förutsättning för att vi ska lyckas med det, är att vi under lång tid framöver har en stram invandringspolitik. Vi måste en gång för alla ta ett helhetsgrepp om migrationen, och sluta lappa och laga.
Socialdemokraterna driver nu igenom en migrationspolitik som går stick i stäv med de besked som de lämnade före valet. I stället tycks det vara Miljöpartiets och Centerpartiets migrationspolitik som vunnit i de interna förhandlingarna. Nu får vi en mer omfattande anhöriginvandring, förlängning av gymnasielagen och fler asylsökande.
Invandringen till Sverige har i flera decennier varit för stor i förhållande till vår förmåga att integrera. Kommer det få så krävs lite, kommer det många krävs det mycket. Vi har kombinerat stor invandring och lite integration. Det är inte hållbart.
Regeringen vill utreda hur invandringen till Sverige ska kunna bli mer omfattande. Det meddelade Morgan Johansson på en pressträff i fredags. Inte en enda gång under den pressträffen nämnde migrationsministern ordet integration. Det är talande. Ser man inte Sveriges totala integrationsmisslyckande, ja, då kan man kanske kosta på sig att fortsätta med en oansvarig invandring.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Svensk hälso- och sjukvård utgår från offentliga vårdgivare i regioner och kommuner. En del av vården är beroende av resurser som andra, privata, vårdgivare, tillhandahåller. Det finns många mindre privata företag eller ensamföretag, som anlitas av större vårdgivare, både av kommuner och regioner och av större privata vårdgivare. Det är ett bra system som tjänar svensk hälso- och sjukvård väl. I juni 2018 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att om ett bemanningsföretag hyr ut egen anställd personal till en vårdgivare, så ska ersättningen beläggas med moms. Det blir en skatt på vårdtjänster. Domstolen ansåg att det inte handlade om det, utan att det var fråga om en momspliktig tjänst: uthyrning av personal. Och därmed att det inte var relevant om det handlade om vårdtjänster eller inte. Detta innebär att vår välfärdssektor får betala 25% i moms på inhyrd personal, dessa pengar ska tas från en redan ansträngd budget i de flesta kommuner och regioner. Regionerna kommer dessutom att kompensera den egna verksamheten för momshöjning medan övriga driftsformer får stå den stora kostnadsökningen själv. Detta är helt orimligt!

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Alldeles för mycket är
konstigt, Strandhäll
Det finns alldeles för mycket konstigt kring förflyttningen av tidigare generaldirektören på Försäkringskassan, AnnMarie Begler. Det verkar uppenbart att hon ”sparkades” som generaldirektör av politiska skäl före valet för att regeringen skulle få en syndabock i sjukförsäkringsfrågan. Ansvarig minister Annika Strandhäll har för bland annat konstitutionsutskottet angett att Begler fick lämna sin tjänst på grund av bristande samverkan. Samtidigt har Försäkringskassans dåvarande styrelseordförande Birgitta Böhlin framfört i media att hon inte kan påminna sig att brister i myndighetens samverkan varit uppe till diskussion med departementets ledning. Dessutom uttryckte Strandhäll själv vid en pressträff i anslutning till beslutet att ”Det uppdrag Ann-Marie fick för tre år sedan har hon utfört väl och hon har hanterat de utmaningar som ha mött henne”. Allt detta kan ju inte vara sant samtidigt. Strandhäll har dessutom för bland annat konstitutionsutskottet angett att det fanns en ”samsyn” om att Begler skulle lämna sin tjänst hos Försäkringskassan. Detta har dementerats av Begler
som säger att förflyttningen skedde mot hennes vilja. Även generaldirektörer åtnjuter arbetsrättsligt skydd. Regeringen kan inte flytta på generaldirektörer utan saklig grund och om förflyttning ska verkställas omedelbart krävs synnerliga skäl. Det finns ingen dokumentation om några sådana skäl. Dessutom borde Försäkringskassans styrelse först ha informerats, vilket inte heller gjordes. Utöver detta finns det tydliga uppgifter om att socialdepartementet försökt påverka Försäkringskassan att inte lämna ut känsliga men officiella handlingar. Den tf generaldirektören vid Försäkringskassan, Maria Hemström, uppger att hon blivit varnad för ”allvarliga konsekvenser” om Försäkringskassan i framtiden lämnar ut handlingar och mötesanteckningar som journalister begär ut. Det lät socialdepartementet hälsa, enligt ett mejl från maj 2018 som Dagens Nyheter tagit del av. Försäkringskassans tf generaldirektör skrev mejlet till fem
högt uppsatta medarbetare efter att ha mottagit ”upprörda samtal” från regeringskansliet. Statsrådet Strandhäll har i media framfört att hon är säker på att det inte förekommit några påtryckningar mot Försäkringskassan från regeringskansliet. Samtidigt säger hon att hon inte har kännedom om huruvida de omtalade kontakterna mellan regeringskansliet och Försäkringskassan ägt rum. Hur kan hon vara säker på att det inte förekommit några påtryckningar samtidigt som hon inte har kännedom om några kontakter förekommit överhuvudtaget? Man undrar ju också vilka offentliga uppgifter Strandhäll och hennes departement är så oroliga att media ska få ta del av och hur ofta regeringskansliet försöker använda påtryckningar mot myndigheter för att stoppa utlämnande av allmänna handlingar till media? Respekten för grundlagen borde vara central för regeringen och regeringskansliet. Kan vi lita
på att regeringskansliet efterlever grundlagens regler om offentlighetsprincip och utlämnande av allmänna handlingar? Och kan vi lita på att Försäkringskassan (och andra myndigheter) i framtiden lämnar ut allmänna handlingar i enlighet med offentlighetsprincipen och att de anställda slipper påtryckningar när de försöker följa grundlagens regler? Det finns många skäl till att vi moderater saknar förtroende för Annika Strandhäll. Vi har ställt tio interpellationer kring det som har hänt. Dessa får hon en utmärkt möjlighet att besvara när hon möter oss i en rad interpellationsdebatter i riksdagen i dag. TIO MODERATA RIKSDAGSLEDAMØTER: JAN ERICSON LARS BECKMAN ELISABETH BJØRNSDOTTER RAHM ANN-SOFIE ALM ARIN KARAPET ˚SA COENRADS MATTIAS KARLSSON LARS PÜSS STEN BERGHEDEN DAVID JOSEFSSON

Debatt. Till skillnad från Socialdemokraterna så satsar Moderaterna på landsbygden. Vägarna är viktigare än en satsning på 300 miljarder kronor på höghastighetståg, som regeringen förespråkar. Det är en ofantligt dyr satsning som gör det lite snabbare för Stockholmarna att ta sig till Malmö eller Göteborg.

Varför är Socialdemokraterna inte ärliga i sin retorik kring de besparingar som nu ska göras på Arbetsförmedlingen?

Oavsett politisk nivå så missar inte S-företrädare ett enda tillfälle att berätta att det är M/KD-budgeten som bär ansvaret för att Arbetsförmedlingen gör neddragningar.

Men den ”servettskiss” som statsminister Stefan Löfven (S) raljerar över är i verkligheten en budget som tar ansvar för Sverige.

Vår budget innebär en minskning av förvaltningsanslaget med 400 miljoner kronor. Det motsvarar en besparing på 700 helårsarbetare på Arbetsförmedlingen. Myndigheten hamnar därmed på samma nivå som den hade 2015/16. Med andra ord är det en rimlig besparing i en högkonjunktur.

Regeringen har tillsammans med sina både stödpartier Centerpartiet och Liberalerna varit tydliga med att Arbetsförmedlingen ska reformeras. De har inte skjutit till mer resurser till myndigheten. Det kom inga nya i vårpropositionen. Det talar sitt tydliga språk.

Det är lätt att skylla ifrån sig på en M/KD-budget man blundar för egna beslut och inte tar ansvar för sina överenskommelser.

Till skillnad från Socialdemokraterna så satsar Moderaterna på landsbygden. Vi vill öka konkurrenskraften för svenskt jordbruk, skogen ska brukas och äganderätten respekteras.

Vägarna är viktigare än en satsning på 300 miljarder kronor på höghastighetståg, som regeringen förespråkar. Det är en ofantligt dyr satsning som gör det lite snabbare för Stockholmarna att ta sig till Malmö eller Göteborg. Vi gör det lättare att bygga strandnära på landet. Bilen är en förutsättning för att landsbygden ska leva och ska inte straffbeskattas.

Sverige och resten av världen är på väg in i en lågkonjunktur. Då behöver vi satsa på att få fler i arbete för att klara vår välfärd.

Vi behöver en stark regering som står redo att möta de utmaningar som kommer, som tar ansvar och inte sprider fagra ord utan innehåll.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), riksdagsledamot från Västerbottens län

Varför kan inte Annika Strandhäll vara kvar som minister?

Ann-Marie Begler tillsattes som generaldirektör för Försäkringskassan september 2015 av Socialdemokraterna. Hon fick uttryckliga order att sänka kostnaderna för Försäkringskassan, vilket hon gjorde till punkt och pricka men när valet 2018 närmade sig, stämde inte den verkligheten överens med socialdemokratins självbild. Därför bestämde man sig för en valpolitisk åtgärd och gav generaldirektören sparken. Socialdemokraterna ville helt enkelt inte bli förknippade med att spara pengar på sjuka och utsatta.

Man skulle kunna tro att deras mål var att hon lugnt och städat skulle ta erbjudandet som generaldirektör på Pensionsmyndigheten vilket erbjöds henne. Alternativet var att hängas ut och förnedras i pressen genom att hon fick sparken. Sedan gick det väl inte riktigt som man hade tänkt sig, då Begler valde att kämpa för sitt jobb och sin integritet. Taktikerna inom socialdemokratin hade nog inte föreställt sig att det skulle gå så långt och hade helt uppenbart ingen färdig plan för det. Därav stod Strandhäll i en situation där hon tvingades till efterkonstruktion och rena lögner:
– Att Begler skulle ha avgått i samförstånd
– Att hon helt plötsligt utmålades som en person med grava samarbetsproblem
Detta i sig var inte trovärdigt då Ann-Marie Begler uppenbarligen ville sitta kvar på positionen som generaldirektör på Försäkringskassan samt att regeringen erbjöd henne en tjänst för en annan tung myndighet. Bortsett från att detta pekar på en oärlighet från regeringen och socialdemokraternas sida (vilket skapar politikerförakt) har vi nästa allvarliga del; detta agerande politiserar i hög grad tjänstemannaskapet.
Det gör de genom att öppet visa att de sparkar en tjänsteman baserat på efterkonstruktioner och fabrikationer för att hon inte passar in i en politisk mall. Med andra ord; Dansar du inte efter socialismens pipa så åker du ut! Ett beteende som Sveriges regering gärna, snabbt och kraftigt fördömer när det sker i andra länder.
När lögnernas fasad börjar spricka och man inser att argumenten tryter försöker man flytta fokus mot att detta skulle vara någon form av könskamp eller att oppositionen skulle låta sig styras av någon hatsvans, vilket bara är patetiskt.
Misstroendeförklaringen mot Annika Strandhäll är vare sig en könsfråga eller hatkampanj som statsministern försöker påskina. Det här handlar om vad som är RÄTT eller FEL. I Strandhälls fall har hon agerat FEL i sin roll som minister, upprepade gånger. Det ska inte överskuggas av dåliga ursäkter.

Förtroendekapital är det viktigaste vi politiker har. Det har Strandhäll förbrukat gång på gång. Därför ska hennes roll som statsråd ifrågasättas.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)