Vad är det som händer?

Frågorna är många om vad som händer i vårt demokratiska samhälle. Har riksdagen stängt ned allt arbete? Vad händer med vår demokrati? Är den i fara? Det som händer i vårt samhälle är något som vi som inte är födda före 1957 upplevt då den så kallade Asiaten härjade i Sverige och resten av världen. Under Asiaten dog 5 miljoner människor, företrädesvis yngre personer. Det vi nu ser framför oss har vi inte så stor aning om även om vi tittar på andra länder om hur spridning och hantering av Covid-19 har varit. Jag försöker att vara verklighetsnära och se till det jag kan påverka och även hur vi i vårt land kan göra det bästa av situationen. Jag sitter just nu verkligen med fingrarna i två Coronaburkar. Dels via mitt uppdrag som riksdagsledamot dels via mitt civila uppdrag
som verksamhetschef för en vårdcentral som ska hantera alla dessa smittade patienter. Det är två verkligheter som ska försöka mötas på något sätt. Den lagstiftande arbetsuppgiften och den mer vårdnära uppgiften på vårdcentralen. Det stiftas nya lagar, förordningar, stödprogram och andra initiativ just nu för att försöka mildra den stora påverkan Covid-19 kommer att få på hela vårt samhälle under lång tid. I riksdagen är det ett märkligt tillstånd. I veckan tog vi beslut om att alla partier skulle rösta in alla ledamöter som extra suppleanter i alla riksdagens utskott. Det innebar att 4600 personval skulle förrättas. Det får till följd att jag nu får tjänstgöra i riksdagens alla utskott om så behövs. Alla gruppledare har tillsammans med talmannen beslutat om att endast 55 ledamöter ska vara närvarande vid varje omröstning i kammaren och det är nu procentuellt uträknar hur många från varje parti som ska vara närvarande. För vårt parti Moderaterna så krävs det att 11 ledamöter är närvarande. för Socialdemokraterna krävs 16 ledamöter. Varje vecka så kommer vår gruppledning att skicka ut mail till alla och fråga vilka ledamöter som har möjlighet att tjänstgöra. Dessa ledamöter ska även vara tillgängliga att tjänstgöra i alla de utskott som ska justera betänkande eller fatta beslut i en fråga, detta ställer höga krav på mig som ansvarig för mitt område inom sjukförsäkringen att förmedla vad vi tycker om jag inte blir utvald att vara en av de 55 stycken som ska närvara i riksdagen den veckan. Det är en overklig känsla. Alla möten sker via telefon, Skype eller andra digitala mötesformer. Corovid-19 har verkligen fått hela Sverige att stanna upp och kommer att få förödande konsekvenser om vi inte tar detta på allvar och hanterar det på rätt sätt så att smittan kan hanteras och passera så smärtfritt och hanterbart som möjligt. Men den viktigaste frågan kvarstår, vad ska alla människor göra med allt toalettpapper som de har hamstrat? .

 

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Bli först att kommentera

Vi behöver regionala flygplatser

Runt om i Sverige har vi 34 regionala flygplatser, varav 27 har reguljär passagerartrafik. Alla de regionala flygplatserna finns på mindre orter med mindre passagerarkapacitet. De är dock nödvändiga för att säkerställa en tillgänglighet i hela landet så hela Sverige kan leva och växa, inte minst här i Lycksele. Flygplatserna är också nödvändiga ur ett beredskapsperspektiv. Det visades inte minst 2018 då de användes vid 4 992 brandflygningar. Några av flygplatserna har ambulansflyg, och exempelvis polis och kustbevakning använder sig också av de regionala flygplatserna.
De regionala flygplatserna ägs och drivs nästan uteslutande av enskilda kommuner och saknar därför en gemensam huvudman. I fredstid har detta hittills inte varit någon större fråga, men i planeringen för ett stärkt civilt försvar blir frågan om ansvar och ledning viktig. Det skapar naturligtvis också en osäkerhet i hela totalförsvarsplaneringen. Detta handlar nämligen inte bara om civilt försvar utan om hela totalförsvaret, då de regionala flygplatserna ligger till grund för försvarets förmåga till snabb omgruppering och spridning av luftstridskrafter.
Det behöver klarläggas några delar från regeringen, hur ser de på de regionala flygplatsernas betydelse för totalförsvarsplaneringen och kommer vi få se ett tydliggörande av lednings- och ansvarsförhållandena för de regionala flygplatserna i den kommande totalförsvarspropositionen?
För oss Moderater är de regionala flygplatserna viktiga och vi vill att lednings och ansvarsförhållanden tydliggörs i kommande totalförsvarsplanering. Vi behöver också utreda hur det kan säkerställas ett långsiktigt och nödvändigt stöd för flygplatsernas drift och underhåll. En del i det arbetet är att undersöka hur det statliga Swedavia kan ta ett större ansvar för de regionala flygplatserna.

 

Elisabeth Björnsdotter Rahm och Alexandra Anstrell (M)

Bli först att kommentera

Jag ställer ministern till svars för ojämlik sjukskrivning!

Riksrevisionen har granskat hur jämlik sjukskrivningsprocessen är. I rapporten framkommer det tydligt att det inom sjukskrivningsprocessen gällande psykisk ohälsa råder stor ojämlikhet.
Uträkningar som är gjorda på samhällsförlusten av sjukskrivningar visar att 2018 låg den kostnaden på 64 miljarder kronor. I den kostnaden inkluderas inte själva kostnaden för vård, utbetalning av sjukpenning och rehabiliteringskostnad. Det samhällsekonomiska värdet som man lyfter fram baseras på förlust av arbetskraft på arbetsmarknaden. År 2015 var kostnaden 59 miljarder, och 2018 är den alltså 64 miljarder. Det är stora summor som går förlorade i vårt samhälle på grund av sjukskrivningar som vi kanske hade kunnat förhindra om vi hade hanterat processen och sett signaler tidigare. Kvinnor är enligt Riksrevisionen sjukskrivna i nästan dubbelt så hög utsträckning som män. Att fastställa arbetsförmåga är oerhört komplext, speciellt när en person lider av psykiatriska diagnoser. Moderaterna har i tidigare förslag sagt att det behövs en särskild rehabkedja för psykiatriska diagnoser eftersom det inte går att bedöma en persons möjligheter till återgång i arbete vid en psykiatrisk diagnos på samma sätt som om personen hade brutit foten.
Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi är:

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att vi ska uppnå en större jämlikhet i sjukskrivningsprocessen?

 

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Bli först att kommentera

LOV i Lycksele!

Av , , 4 kommentarer 3

I går kväll hade pensionärsföreningarna i Lycksele bjudit in till debatt om Lagen om valfrihet (LOV). Det var många som slutit upp och det blev stundtals en het debatt. (S) har under en längre tid annonserat i det lokala annonsbladet och det har varit ren och skär skräckpropaganda som de använt. Jag tycker det är otroligt trist när man låter ideologi gå före fakta och det innebär att många (S) och (V) företrädare fortfarande målar upp en bild att alla små företag som etablerar sig i Lycksele och blir godkända att starta ett företag inom LOV kommer att göra enorma vinster som de stoppar i egen ficka. Inget kan vara mer fel. Vi har alla ett ansvar att vara varsamma om våra skattepengar och det gäller även kommunens egen verksamhet. Tyvärr är det inte så, här går man med stora underskott år efter år och det kallar jag inte att vara varsam med våra skattepengar. Ska vi höja skatten för att vissa verksamheter inte klarar av att hålla sin budget. Ett LOV företag får sin ersättning och måste förhålla sig till den ekonomi som de har, de kan inte visa upp underskott och förvänta sig att någon annan ska betala.
Jag har svårt att se den enorma rädsla som finns inom den röda politiken att öppna upp för konkurrensutsättning, att se fler företag på marknaden, att ge människor en valfrihet, att få välja vem som ska komma hem till mig och utföra biståndsbedömda tjänster.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

4 kommentarer

Den feministiska regeringen blundar inför fakta!

Idag så har vi en otroligt ojämlikhet inom vår sjukfrånvaro. Kvinnor är i dubbelt så stor omfattning sjukskriven än män och när det kommer till psykisk ohälsa så är kvinnor 30% mer sjukskrivna än män med samma diagnos. ag ställer mig frågande till varför så uppenbara och tydliga fakta som presenteras i riksrevisionens rapport går regeringspartierna förbi. Hur kan man inte se det uppenbara att det krävs åtgärder nu, vi kan inte vänta på att den redan stora ojämlikhet vi ser i sjukskrivningsprocessen gällande psykisk ohälsa fortsätter att öka. Vi kan inte stå passiva och se på hur allt fler kvinnor sjukskrivs med diagnosen psykisk ohälsa. Den socialdemokratiska regeringen säger att man är ett feministiskt parti som driver s.k feministisk politik. Detta är direkt motsatsen, här vill man inte se den stora ojämlikhet som råder mellan män och kvinnor, där kvinnor är sjukskrivna 30% mer än män med samma diagnos psykisk ohälsa. Vårt största växande problem, det blunder den feministiska regeringen för och lutar sig tillbaka och säger att de gör nog i frågan. Jag kan inte annat än beklaga den feministiska regeringens ovilja att agera och tolkar det att man resignerat från sin s.k feministiska politik och inte vill se den ojämlikhet som råder.
En majoritet i socialförsäkringsutskottet har i ett tillkännagivande till regeringen påtalat vikten av att regeringen dels ger Försäkringskassan i uppdrag att följa upp hur läkarna skriver sjukintyg och dessutom tillsätta en utredning i syfte att motverka osakliga könsskillnader i sjukfrånvaron.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Bli först att kommentera

Hela landet ska leva!

Av , , 1 kommentar 0

Jag kan inte låta bli att reagera och agera över Swedavia och deras totala ointresse av service på Terminal 3 på Arlanda. Caféet har varit stängt i 9 månader och det finns ingen ambition att förändra situationen. Jag har ställt frågan till ansvariga varför Terminal 3 inte prioriteras och får till svar att de ställt dit en kaffeautomat och en annan automat att köpa godis och kakor i. Det är svaret och det är vad vi passagerare som reser till och från Terminal 3 får nöja oss med. Hela landet ska leva men det gäller inte alla oss som reser till mindre destinationer i hela Sverige. Jag har kontaktat flygbolaget Amapola för att höra deras syn på den undermåliga servicen och det ska bli intressant att höra vilket svar jag får!
Fortsättning följer

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

1 kommentar

Löfven skriver om historien!

Av , , 2 kommentarer 4

När Stefan Löfven och hans rödgröna regering tog över makten i Sverige 2014 var statsministern tydlig i sin regeringsförklaring att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. En bred uppslutning kring migrationspolitiken är en styrka för vårt land. Alla Sveriges kommuner ska ta ett solidariskt ansvar för flyktingmottagagandet. Överenskommelsen om migrationspolitiken ligger fast Breda uppgörelser i riksdagen inom migrationspolitiken kommer att eftersträvas. Detta var 2014, nu skriver Löfven om historien och det låter helt annorlunda. Nu säger Löfven att den rödgröna regeringen lagt om en flyktingpolitik som var ohållbar och som regeringen ärvde av den borgerliga regeringen. Den tidigare Alliansregeringen gjorde en överenskommelse med Miljöpartiet om en tydlig flyktingpoliytik och socialdemokraterna stod vid detta tillfälle bakom denna överenskommelse. Nu har Stefan Löfven och hans rödgröna regering med stödpartier plötsligt fått ärva något som de själva stod bakom och som han var så tydlig med 2014 skulle fortsatt ligga fast! Ja, vad säger man?

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

2 kommentarer

Katastrof för hela vår välfärd!

Författare: Ami Hommel, Lotta Olsson, Elisabeth Björnsdotter Rahm, Ingalill Rahm Hallberg, Hans-Inge Persson, Alexandra Charles von Hofsten
Att vården har en kvalitet i världsklass är inte en tillfällighet, välutbildade sjuksköterskor är en del av den framgångssagan, skriver flera debattörer.
Den svenska hälso- och sjukvården är i världsklass. Kritiken mot hälso- och sjukvården bottnar mestadels i tillgången till vård, inte i kritik mot kvalitet i vården. Att vården har en kvalitet i världsklass är inte en tillfällighet, välutbildade sjuksköterskor är en del av den framgångssagan. Bara genom hög kompetens har den rationalisering och kvalitetsutveckling som genomförts i vården varit möjlig. Nu kan allt detta vara på väg att raseras.
I utredningen Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter finns inga förslag som förbättrar sjuksköterskors specialistutbildning. I stället innebär flera förslag allvarliga försämringar, något vi ser mycket allvarligt på.
Utredningen föreslår att endast tre specialistutbildningar, som alla avser högspecialiserad vård inom anestesi, intensivvård och operation, ska finnas kvar, då dessa bedöms som samhällsviktiga. Innehållet i all annan specialistutbildning ska lärosätena själva få besluta om.
Det ökar risken för att sjuksköterskor får gå kurser eller internutbildningar i stället för utbildningsprogram som leder till examen. Förslaget uppfyller inte alls behovet av specialistsjuksköterskans kompetens inom all hälso- och sjukvård som till exempel primärvård, vård av äldre personer, psykiatrisk vård, cancervård, elevhälsovård och barnhälsovård.
Även inom dessa områden behövs en statlig reglering och ekonomiska resurser för att sjuksköterskors specialistutbildningar ska bli likvärdiga över hela landet.
Utredningen har förbisett hälso- och sjukvårdens stora förändringar. Antalet slutenvårdsplatser minskar och allt mer kvalificerad vård sker utanför sjukhusen. Specialistsjuksköterskorna och den kunskap de bidrar med i det interprofessionella teamet är en förutsättning för säker vård.
En större andel av sjukvårdens resurser behöver riktas mot personer med långvariga sjukdomstillstånd samt för att förebygga ohälsa och sjukdom. Då behövs statliga satsningar på nationellt reglerade specialistutbildningar för framtidens nära vård, som ska ansvara för hälsofrämjande arbete och vårdinsatser för personer med komplexa vårdbehov vid långvariga fysiska och psykiatriska sjukdomar.
I den nära vården måste andelen distriktssköterskor vara tillräcklig för att patienten ska möta relevant kompetens som i partnerskap med patienten kan bedöma, planera, utföra och utvärdera omvårdnaden samt arbeta hälsofrämjande.
Utredningen föreslår att det inte ska finnas krav på yrkeserfarenhet som sjuksköterska innan specialistutbildningen. Yrkeserfarenhet före specialisering är betydelsefull för att hitta sin yrkesroll som sjuksköterska och kunna tillgodogöra sig fördjupningen i utbildningen. För att minska andelen avhopp från specialistutbildningen bör staten, inte lärosätena, ställa krav på yrkeserfarenhet före specialisering för sjuksköterskorna.
Utredningen föreslår även att specialistutbildningen inte längre ska kunna ge en magister/masterexamen utan endast en yrkesexamen. Detta är en allvarlig tillbakagång då en yrkesexamen inte garanterar progression inom sjuksköterskans huvudområde omvårdnad. En specialistsjuksköterska med en generell examen inom huvudområdet och en yrkesexamen kan ta avancerade kliniska beslut och utveckla omvårdnaden.
Redan i dag har flera arbetsgivare sett behovet av en högre akademisk kompetens och utvecklat kompetensmodeller som tydliggör behovet av både yrkesexamen och generell examen för att utveckla och säkra kvalitet i vården. Det skulle även vara allvarligt för jämställdheten om en så stor och kvinnodominerad utbildning skulle bli den enda yrkesutbildning på avancerad nivå som enbart leder till en yrkesexamen.
Framtidens specialistutbildningar måste leda till en avancerad omvårdnadskompetens hos sjuksköterskan och leda till en magister/masterexamen i omvårdnad och en yrkesexamen inom vald inriktning och regleras av staten.
Vi uppmanar regeringen och utbildningsdepartementet: Rasera inte kvaliteten i specialistutbildningarna för sjuksköterskor. Bara genom hög kvalitet på sjuksköterskornas specialistutbildning kan den svenska sjukvården fortsätta att hålla en kvalitet i världsklass.
Image-text:
Ami Hommel, ordförande för Svensk sjuksköterskeförening. Lotta Olsson (M), specialistsjuksköterska, riksdagsledamot Örebro län. Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), specialistsjuksköterska, riksdagsledamot Västerbottens län. Ingalill Rahm Hallberg, professor emerita, Lunds universitet. Hans-Inge Persson, författare och närståenderepresentant inom sjukvården. Alexandra Charles von Hofsten, ordförande för 1,6 miljonerklubben.

Bli först att kommentera

Snedvriden konkurrens!

Av , , 2 kommentarer 0

År 2016 var drygt 228 000 personer som var 65 år eller äldre beviljade hemtjänst, och ytterligare nära 88 000 bodde permanent i särskilt boende för äldre. En stor del av denna omsorg tillhandahålls av privata utförare. Inom hemtjänsten handlar det om 23 procent av samtliga hemtjänsttimmar i landet.
Skillnaderna mellan länen är dock stora. Medan 62 procent av hemtjänsttimmarna i Stockholms län utförs i privat regi rör det sig endast om 2 procent av timmarna i Norrbottens län. I Västerbotten är det ca 17 procent av den hemtjänst som utförs som erbjuds av andra aktörer. I Umeå, som är Västerbottens största stad, är siffran helt annorlunda: där utförs 60 procent av alla utförda hemtjänsttimmar av andra driftsformer än kommunen själv. Den stora skillnaden beror till stor del på kommunernas välvilja att anamma lagen om valfrihet och ge sina kommunmedborgare en möjlighet att välja vem som ska komma hem till dem och utföra deras beviljade hemtjänstinsatser.
162 kommuner i Sverige har tagit beslut om att införa lagen om valfrihet, och här ser det väldigt olika ut i respektive kommun gällande ersättning, konkurrensneutralitet och kompetenskrav.
Om jag går tillbaka till Umeå, där en majoritet av hemtjänstinsatserna utförs av andra driftsformer, skiljer sig ersättningsnivåerna stort mellan den offentliga hemtjänsten och andra driftsformer. Kommunen tar ut 100 kronor mer per utförd hemtjänsttimme än vad alternativa driftsformer får i ersättning för samma utförda arbete. Det är inte konkurrens på lika villkor.

På grund av den ojämlikhet som råder inom ersättningssystem och den osäkerhet som råder på grund av Skatteverkets osakligt snäva tolkning av den så kallade vårdmomsen har IVO börjat säga nej till andra driftsformer.

I januariöverenskommelsen står det tydligt att vård och omsorg ska ges på lika villkor och ske konkurrensneutralt.
Mina frågor till socialminister Lena Hallengren är därför:

Anser ministern att det behövs en översyn av regelverket inom lagen om valfrihet så att vi kan leva upp till konkurrensneutralitet?
Vilka åtgärder avser ministern att vidta inom sitt ansvarsområde för att för att motverka att IVO säger nej till andra driftsformer?

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

2 kommentarer

Satsa på arbetskraftsinvandring!

Av , , 6 kommentarer 5

Arbetskraftsinvandringen är viktig för Sverige: Vårt välstånd är beroende av att människor kommer hit och bidrar med sin kunskap och drivkraft. Men det finns också stora problem med systemet.
Sverige måste för det första göra mer för att vara ett attraktivt land för högkvalificerade arbetskraftsinvandrare. För det andra måste vi stoppa fusk och missbruk av dagens system. Det är också orimligt att alla med ett anställningskontrakt i Sverige kan ta med sig sina familjer utan att kunna försörja dem – samtidigt som de allihop får tillgång till vårt generösa välfärdssystem.
För att förbättra systemet för arbetskraftsinvandring och stoppa fusket föreslår Moderaterna nu följande åtgärder:

1) Stoppa kompetensutvisningarna. Små fel från arbetsgivarens sida ska inte kunna leda till att arbetstagare utvisas.

2) Attrahera experter. Sverige ska vara det självklara landet för högkvalificerad arbetskraft. Moderaterna vill bland annat införa 30-dagarsgaranti för handläggning av ansökan, möjlighet att tidigare få permanent uppehållstillstånd, talangvisum samt en så kallad one-stop-shop för kontakten med myndigheter.

3) Höjt lönekrav. I dag är kravet på egen försörjning 13 000 kronor för en arbetskraftsinvandrare. Det motsvarar deltid vid lägsta lön enligt kollektivavtal. Moderaterna föreslår ett höjt lönekrav till motsvarande lägsta lön vid heltidsanställning.

4) Försörjningskrav för anhöriga. Arbetskraftsinvandrare som vill ta med sin familj ska kunna försörja sina anhöriga, om dessa inte försörjer sig själva.

5) Stopp för arbetskraftsinvandring av personliga assistenter. Assistansbranschen är särskilt riskfylld vad gäller handel med arbetstillstånd. Fusket är så utbrett att arbetskraftsinvandring för personliga assistenter måste stoppas.

6) Motverka fusk och missbruk. Den som gör sig skyldig till handel med arbetstillstånd ska kunna straffas för människosmuggling. Vi föreslår också en ny brottsrubricering – arbetskraftsmissbruk – och skärpta straff. Myndigheter ska ges utökade möjligheter att utreda brott. Möjligheten för en person som fått avslag på sin asylansökan att i stället få ett arbetstillstånd, så kallat spårbyte, ska tas bort. För att förebygga fusk ska arbetsgivaren vidare betala in sociala avgifter i förskott.

Moderaterna vill att Sverige ska vara det självklara landet för drivna, företagsamma och strävsamma människor – från hela världen. Men goda reformer måste vårdas. Det gäller inte minst arbetskraftsinvandringen.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

6 kommentarer