Kategori: Verksamhetsbesök

Rättvisa bistånd?

Statsrådet Peter Eriksson meddelade den 18 augusti 2020 att delar av det
svenska biståndet till Belarus dras in. Det handlar om två olika projekt som får
indraget bistånd, ett stöd som uppgick till 25,5 miljoner kronor. ”Det var inte
ett helt självklart beslut, men vi ser ju att regimen använder vilka medel som
helst mot den egna befolkningen. Och då är det viktigt att markera”, sa
statsrådet till Dagens Nyheter. På frågan om vad det betyder rent konkret
svarade Peter Eriksson att ”vi behöver se att det blir rejäla förändringar i sättet
som landet leds på”.
Det är viktigt att svenskt bistånd används för att stärka demokratiska
värderingar. Med anledning av det ställningstagande statsrådet gjort mot
Belarus finns det anledning att ställa sig frågande till vad den konkreta
skillnaden är jämfört med Palestina.
President Mahmoud Abbas är nu inne på sitt 15:e år av en fyraårsperiod. I
minst elva år har det palestinska folket förvägrats rätten att i fria och rättvisa val
välja sin ledare. Human Rights Watch har rapporterat att palestinska
myndigheter och säkerhetsstyrkor begår systematiska övergrepp mot mänskliga
rättigheter, inklusive användandet av tortyr och våld mot den palestinska
civilbefolkningen. Sverige har betalat 22,5 miljoner kronor till den palestinska
miljömyndigheten.
Detta liknar den situation vi nu ser i Belarus, vilken resulterade i att statsrådet
frös delar av det svenska biståndet dit.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Avser statsrådet och regeringen att agera mot den palestinska ledningen om inte
det blir ”rejäla förändringar i sättet som landet leds på”, i likhet med de krav
som ställs på Belarus?

 

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Bli först att kommentera

En folkrörelse i fritt fall!

I våras var det 14 SHL-lag och 10 SDHL-lag som fick se ett snöpligt avslut på den ishockeysäsong alla kämpat sig igenom. En stor del av alla lag har på grund av covid-19 tvingats till permitteringar och neddragningar av sin verksamhet. Idrott är en folkrörelse som engagerar och intresserar en stor del av vår befolkning, och under hela sommaren har vi sett alla svenska fotbollsmatcher spelas inför tomma läktare. Detta är bara två av alla idrotter som är stora i vårt land, och det som alla har gemensamt är att de publikintäkter de tidigare budgeterat med och övriga intäkter i samband med matcher helt har uteblivit.

Vi har en idrottsrörelse i fritt fall, och frågan är hur många klubbar som har ekonomi att fortsätta driva verksamhet och spela matcher utan publikintäkter.

Jag har stor förståelse att vi alla måste hjälpas åt att minska smittspridningen av covid-19, men det finns åtgärder som kan göras trots den snäva 50-personersbegränsningen. Det råder en stor inkonsekvens i de restriktioner som finns för att minska smittspridningen av covid-19, och därför ser jag att en översyn måste till för att se över denna inkonsekvens. Det finns ingen begränsning av hur många människor vi får vara på ett stort köpcentrum, och det finns inga begräsningar inom kollektivtrafiken. På flygplatserna måste alla ta på sig ett munskydd och använda munskydd under hela flygresan. Vad är det som hindrar att idrottsklubbar med stora arenor får ta in publik som sitter med två meters mellanrum och man har en logistik när man tar in och ut publik från arenan? Regeringen har avsatt 1 miljard kronor till de stora SHL-klubbarna, men det är pengar som långt ifrån kommer att täcka klubbarnas stora intäktsförluster som följer av att de måste spela för tomma läktare.

Min fråga till kultur- och demokratiminister Amanda Lind är:

 

När avser ministern att vidta ytterligare åtgärder för att stötta upp landets stora folkrörelse, och vad kommer i så fall detta stöd att innehålla?

 

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Bli först att kommentera

Särbehandling av sjukskrivna?

Av , , 4 kommentarer 2

Vi har detta år alla levt med en pandemi som inneburit förändringar för väldigt många. Vi har under våren sett en stor smittspridning där många blivit sjuka i covid-19. Många av de personer som blivit allvarligt och/eller långvarigt sjuka rehabiliteras nu, men det kommer att ta lång tid för dessa personer att återgå till arbetsmarknaden. Statsrådet har i en intervju sagt att det kan komma att ske en ändring i den 180-dagarsregel som i dag innebär att alla sjukskrivna ska prövas mot arbetsmarknaden. Statsrådet sa i samma intervju att många som insjuknat i covid-19 fortfarande har symtom efter dag 180, och därför ser regeringen över hur en ändring av 180-dagarsregeln kan göras för dessa personer.

Förutom de som insjuknat och sjukskrivits på grund av covid-19 har vi ett ökande antal personer som sjukskrivs med psykiatriska diagnoser. För dessa personer gäller fortfarande 180-dagarsregeln–  att de ska prövas mot yrkesspecifika arbeten efter dag 180 oavsett om de har arbetsförmåga eller inte.

Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi blir därför:

 

Avser statsrådet Shekarabi att gå vidare med förslag om ändring av 180-dagarsregeln som kommer att innebära olika behandling mellan dem som är sjukskrivna av andra diagnoser och dem som är sjukrivna på grund av covid-19?

 

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

4 kommentarer

Vi stiger i rankingen !

Dagens positiva nyhet, Lycksele stiger rejält i Svenskt Näringslivs företagsranking. Kommunen stiger 77 placeringar och går från 229 till 152. Sverige har 290 kommuner så det är ett steg i rätt riktning. Inom de flesta områden kan vi se förbättringar, de vi fortfarande ligger långt ned på rankingskalan är kompetensförsörjning och konkurrens från kommunen. Då ligger de nyligen antagna besluten om LOV( Lagen om valfrihet) och de 19% konkurrensutsättning av gata/park i rätt riktning. Kommunen behöver fler företag för att klarar av vår välfärd, skola/vård och omsorg och det behövs fler arbetsgivare för att vi ska få större konkurrens på arbetsmarknaden. Det känns bra att Lycksele går åt rätt håll nu gäller det bara att hålla i detta !

 

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Bli först att kommentera

Lyckseleborna förtjänar valfrihet!

Av , , 5 kommentarer 4

I går var det kommunfullmäktige och som väntat blev det heta diskussioner. det var två stora frågor som skulle upp till beslut. En fråga var att konkurrensutsätta 19% av gata/park verksamheten. Det omfattar 4,5 årstjänst. tt tänka nytt och förändra skrämmer många så det var en stor samling av berörda medarbetare som hade ställt upp sina fordon utanför lokalen och uttryckte sitt missnöje. På en rak fråga från en medarbetare varför jag ville ta av honom hans arbete svarade jag att jag inte alls vill ta bort arbetstillfällen utan istället skapa fler jobb. Lagen om valfrihet debatterades och här blir jag uppriktigt ledsen när man så blint låter ideologi gå före sunt förnuft och tydliga fakta. En av S ledamöterna frågade om vi i Alliansen tittade på TV? Sen fortsatte hon med att det vi sa var bara svammel. Förvirringen blir stor, vad har TV tittande med Lagen om valfrihet att göra, svammel är ett hårt ord för fakta. Vi har en utmaning med den ekonomiska situationen i vår kommun och att som (S) påstå att en konkurrens utsättning av kommunalverksamhet skulle göra det ännu dyrare är att blunda för fakta. Om Företag A söker om att starta upp hemtjänst i kommunen så är det kommunen som bestämmer regelverket, ersättningen och kvalitetskontroll. Kommunen får en bättre kontroll av ekonomin eftersom Företag A får sin ersättning för att sköta sitt uppdrag och inte en krona mer, de måste klara sin ekonomi annars går de i konkurs. Dessa krav finns inte i den kommunala/offentliga sektorn där kan man år efter år gå med underskott och inget händer. Att blunda för fakta och förändring kommer inte att lösa Lycksele kommuns ekonomiska problem snarare tvärtom och därför måste vi våga tänka annorlunda!

 

Elisabeth Björnsdotter Rahm

5 kommentarer

En hel bransch försvinner

Covid-19 slår hårt mot många branscher och regeringen har infört stödpaket till många för att de ska klara av det stora bortfall som pandemin har orsakat. En av de många branscher som drabbats hårt av både pandemin och de restriktioner som tillkommit för att stoppa smittan är upplevelseindustrin där ljud- och ljusproduktion bland annat ingår. Branschen arbetar under speciella förhållanden och planerar tillsammans med kunden/eventmakarna månader innan för  en konsert, turné, festival eller företagsevent. Det innebär att planeringsfasen för den här branschen är lång och med de restriktioner som idag finns om att maximalt 50 personer får samlas med social distans så har ljus- och ljudbranschen knappt några kunder vare sig idag eller de närmast månaderna. Konsert- och festivalsommaren tycks vara över redan innan den hunnit börja, då stora evenemang måste planeras långt i förväg. Sommarmånaderna är de viktigaste för livemusiken under ett vanligt år och nu när restriktionerna, av förklarliga anledningar, kommer fortsätta vara på plats över sommaren kommer branschen förlora stora inkomstkällor.

De statliga stöd som riktas till kultursektorn omfattar inte denna bransch, och utan statligt stöd riskerar hela branschen att försvinna och när eventbranschen så småningom öppnar upp igenom kommer Sverige sakna både kompetens och företagare på området. Det riskerar att ta lång tid att bygga upp en skadad bransch vilket kommer drabba hela upplevelseindustrin. Denna fråga har jag ställt till kulturminister Amanda Lind och av ministerns svar att döma så ser hon inte skillnad på kulturarbetare och egenföretagare inom evenemangssektorn. Storbritannien har i dagarna tillfört nöjesbranschen 1,5 miljarder pund . De företag som verkar inom evenemangsbranschen i Sverige kan inte använda sig av en halverad egenavgift när de inte har en inkomst.. De kan inte ta del av korttispermittering då de ofta är enskilda bolag eller fåmansföretag. Kulturministern hänvisade till att evenemangsbranschen kunde söka stöd från kulturrådet men där finns inget stöd att få då denna bransch inte räkas till kulturarbetare.

 

Min fråga till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) är därför följande:

Har hon för avsikt att se över det ekonomiska stöd som finns till kultursektorn eller tillföra nya riktade stöd så att det även omfattar denna bransch och anser hon att det problematisk att en viktig bransch inom upplevelseindustrin riskerar att försvinna?

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Bli först att kommentera

Varför väljer regeringen att förstöra hela branchen för husbilar?

Av , , 6 kommentarer 14

Det är smolk i bägaren. Men inte för tyska husbilstillverkare som kan skratta sig lyckliga nu när regeringen höjt skatten på nya husbilar från 14000 kr till 28000 kr. Gråimporten, parallell import, kommer med all sannolikhet att öka när de svenska hemesterfirarna ska köpa sig sin husbil. Då säljer tyskarna husbilar till svenskarna och jobb och företag får stänga sin verksamhet i Sverige. Dessutom kommer då uteblivna momsintäkter att utebli för regeringen vilket innebär näringspolitiska konsekvenser utan att förbättra miljön.

Det är EU -regler säger regeringen och vi är tvingade att göra detta. Det märkliga är att Tyskland är med i samma EU och har samma regler som Sverige också ska följa. Varken Tyskland eller Norge har valt den svenska regerings väg med stor skattehöjning på sina husbilar vilket gör att Sverige ensamma nu stryper en gren inom turismen i det egna landet och konkurrensen mot andra länder blir snedvriden.

För att nu kompensera för den saftiga skattehöjningen har nu regeringen gett Skatteverket i uppdrag att ta fram på kompensatorisk åtgärd. Karenstid införs med en modell för på och avställning av fordonet. Ett administrativt system som är både komplicerat och tidskrävande och där semesterkassan ska gå till att betala skatt i förskott till Skatteverket. Man tar sig för pannan och blir sorgsen över regeringens sätt att agera. De underlättar inte precis situationen för hemestrarna och för företagen har skatten inneburit piskrapp som heter duga när intäkter rasat med uppsägningar och missade affärsmöjligheter i landet skickats till utlandet.
Skattehöjningen har satt negativa spår i branschens alla led med återförsäljare, importörer, grossister, underleverantörer och verkstäder som har sina företag, anställda och ger jobb inom näringen.
I Tyskland är skatten på husbilarna €440/år vilket i svenska kronor är 4681,60 vilket var den nivå som Sverige hade före några år sedan innan skatteivrarna satte klorna i dem. Det är en enorm skillnad mot de 28 000 kronor som den svenska nivån landat på.
I Storbritannien sänktes skatten till cirka £200/år vilket motsvarar ca 2408 kronor detta efter att WLTP-implementering också där påverkat
skatten till att bli i storleksordningen £2 300 med negativa konsekvenser för bransch, konsument och besöksnäring.

Semesterformen husbil är en landsbygds- och glesbygdsfråga som bidrar till handel och konsumtion på platser som behöver intäkter för att upprätthålla verksamheter och jobb. Livsmedelsbutiker, tankställen, lokala sevärdheter och försäljning av diverse närproducerade hantverk och produkter hjälper dessa semesterfirare till med att upprätthålla med sina inköp i vårt avlånga land.
Besöksnäringen var innan krisen Sveriges snabbast växande näringar som skapade möjligheter för tillväxt, sysselsättning och utveckling över hela landet. Nu har vi orter många delar av Västerbottens inland  om står helt utan inkomster. Regeringen har sagt att Sveriges attraktionskraft som besöksdestination är en viktig fråga för dem då måste de i handling visa det.

 

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) Riksdagsledamot Socialförsäkringsutskottet

Ann-Charlotte Hammar Johnson (M) Riksdagsledamot Näringsutskottet

6 kommentarer

Glad Midsommar!

Önskar er alla en riktigt Glad Midsommar även om det inte kommer att bli som vi planerat eller som vi tänkt oss. Vi gör det bästa vi kan och firar en midsommar på vårt sätt

Elisabeth Björnsdotter Rahm

 

Bli först att kommentera

Lågvattenmärke av (S)

Vi har respekt för allas åsikter men att bli anklagade för att vara lögnare och skamliga är så lågt man kan komma när det kommer till politiskt samarbete, skriver företrädare för Alliansen i Lycksele i ett svar på insändaren ”Alliansens företrädare har läst – men inte förstått” av Marika Lindgren (S) och Gunilla Johansson (S)

Marika Lindgren (S) och Gunilla Johansson (S) använder i sitt svar trista och hårda ord om Alliansens företrädare när de försöker förvanska det arbete som den Allmänna beredningen gjort under en längre tid.

Vi håller med om att respekt för varandras åsikter och kunnande i ett gemensamt arbete är av stor betydelse men när man som S-företrädare uttrycker sig i den Allmänna beredningens namn och endast skriver under med sina egna namn så har man inte förstått vad ett samarbete handlar om. Uttalar man sig för en hel grupp så ska alla vara delaktiga i skrivningen. Inte endast S-företrädare, vilket starkt vilseleder läsarna att tro att det är (S) som räddat byaskolorna i Lycksele. Att sedan dumlägga Alliansens företrädare och påstå att vi har läst och inte förstått är trist.

Avslutningsvis så blir vi oerhört besvikna när Marika Lindgren (S) och Gunilla Johansson (S) kallar vårt svar på deras insändare för lögn och förbannad dikt. Har de inte läst protokollen från våra möten? Gör i så fall det och återkom om ni fortfarande tycker att sanningen är skamlig!

Vi har respekt för allas åsikter men att bli anklagad som lögnare och att vi beskriver sanningen som förbannad dikt och att vi dessutom är skamliga är så lågt man kan komma när det kommer till politiskt samarbete.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Kurt Forslund (D)

Victoria Hvirfvel (L)

Jon Essebro (C)

Bli först att kommentera

Resebranchen blöder!

 

De ekonomiska följdverkningarna av covid-19 syns nu påtagligt inom fler och fler branscher. En särskilt hårt drabbad bransch är resebranschen. Det beror till stor del på att den idag gällande paketreselagen aldrig varit tänkt för en situation där en långvarig reseavrådan gäller alla länder samtidigt. Enligt paketreselagen ska en researrangör återbetala en resa till resenären om resan av några givna anledningar inte kan genomföras, innefattande bland annat UD:s reseavrådan.

I en situation som den nuvarande är alltså Sveriges researrangörer förbjudna att driva sin verksamhet, samtidigt som man är skyldiga att återbetala resor till uppemot en miljon svenskar om reseförbudet står sig året ut. Det är naturligtvis en situation som paketreselagen aldrig varit anpassad eller tilltänkt för.

Om ingenting görs kommer många svenska reseföretag inom en snar framtid gå i konkurs på grund av den politiska oviljan från regeringens från att göra något för att underlätta situationen för dessa bolag. Konsekvensen av detta är inte bara att en bransch som idag sysselsätter 7000 personer i Sverige inte längre kommer finnas kvar, utan att många svenskar som har betalt resor aldrig kommer att få pengarna tillbaka när resebolagen går i konkurs.

Vi moderater har i riksdagens civilutskott föreslagit att Sverige i likhet med många andra länder bör införa en fond för återbetalning av resor. Förslaget kommer från resebranschen och innebär att Staten lånar ut pengar till en fond som resebranschen sedan återbetalar genom en liten avgift på varje framtida såld resa. På så sätt kan branschen överleva här och nu samtidigt som alla resenärer kan få tillbaka alla pengar för inställda resor

Regeringen tillsammans med C och L föreslår att resenärer istället för pengarna tillbaka ska få vouchers, det vill säga presentkort. Detta löser dock inte de likviditetsproblem som branschen lider av nu och risken med förslaget är att resebolagen går i konkurs och att ett stort antal svenskar därmed sitter med värdelösa vouchers.

Moderaternas förslag hade säkrat att researrangörer, resebyråer och konsumenter skulle få sina pengar tillbaka – tyvärr valde regeringen att gå en annan väg som riskerar att sätta en hel bransch i konkurs och lämna konsumenterna utan möjlighet att få sina pengar tillbaka.

Carl-Oskar Bohlin (M) Gruppledare i Civilutskottet

Edward Riedl (M) Riksdagsledamot Västerbottens län

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) Riksdagsledamot Västerbottens län

Bli först att kommentera