Alla måste få höra vad som sägs!

Av , , 6 kommentarer 4

 

Ett av mina tidigare inlägg handlade om vilka konsekvenserna blivit av en fri etablering av logopeder i Stockholm. En annan yrkesgrupp som också har stora potentialer att förändra utseendet i vårt svenska samhälle genom fri etablering är audionomerna. Det är många i Sverige som lider av nedsatt hörsel och på de flesta orter i Sverige är väntetiderna på att få en hörapparat utprovad väldigt lång. Väntetiden kan vara upp emot flera år. Det är inte rimligt att en person med ett handikapp som nedsatt hörsel ska fortsätta leva med sitt handikapp utan tillgång till hjälpmedel under så lång tid. I Skåne har man släppt etableringsrätten fri för audionomer och kortat väntetiderna till max fyra veckor. Givetvis ligger det en kostnad i fri etableringsrätt. Landstinget i Skåne fick skjuta till många miljoner för att korta köerna på detta sätt. Jag tror inte att människor köper hörapparater för sitt höga nöjes skull. Jag tycker man ska se det som en vinst både från den person som drabbats av nedsatt hörsel som hela omgivningen att en välfungerande hörapparat kan utprovas för att hjälpa den person som lider av nedsatt hörsel.  Om man öppnar upp för fri etablering av audionomer får vi förhoppningsvis ett självklart stöd till alla personer som använder hörhjälpmedel och som behöver hjälp och stöd vid användandet av sina hjälpmedel .
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Förakt hör inte hemma någonstans inte heller i vård och omsorg

Av , , 4 kommentarer 2

 

Jag slutar aldrig att förvåna mig över hur vi människor tänker. Hur kan man överhuvudtaget tänka sig att arbeta med människor – funktionshindrade – om man egentligen föraktar dem? Det är sorgligt att läsa i Svenska Dagbladet om vårdaren i Värmland  som klädde ut sig och hotade att skära av penis på en funktionshindrad som har problem med inkontinens, om han inte slutade att kissa på sig. Det framgår också att personalen var irriterad på detta. Irriterade!!!! Vad i hela friden är det jag läser? Vem har rätt att kränka någon som själv inte har full förmåga? Hot och skrämsel hör inte hemma någonstans. Och absolut inte i vården eller omsorgen. Och måtte den kissande mannen få stöd och hjälp i sitt liv av människor som aktar  istället för föraktar.
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Vi måste ställa krav på vår sjukvård!

 

 
Vad vet jag som lekman och vanlig människa om sjukvården?, Hur mycket engagemang har vanliga människor i sjukvården. Jag tror de flesta av oss är nöjd om vi får en tid hos doktorn i rimlig tid och tänker definitivt inte på om den inrättning jag går till drivs i privat eller landstingets regi. Det är endast den gång jag är missnöjd med den vård jag får eller att den tillgänglighet som finns på ”min” vårdcentral är mycket sämre än andra som detta har betydelse. En privat driven inrättning har inte råd att ge dålig service eller ha dålig tillgänglighet.  Varför är det så att de kommunala frågorna och de frågor som behandlas på nationell nivå har betydligt större intresse än landstingsfrågor. Jag har inga bra svar på frågorna men jag uppmanar alla att börja fundera över vilken slags hälso och sjukvård jag vill ha för mina skattepengar. Vi måste börja ställa krav på tillgänglighet och på bra vård i tid nära dig. 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Nyttja ambulanserna på rätt sätt!

 

 
Vi har på min arbetsplats ambulansen startat ett projekt. Det har fått stor medial uppmärksamhet både i VK och på Västerbottens Radio. Syftet med vårt projekt är att försöka styra upp de beställande enheterna inom vårt landsting till bestämda avgångar för icke akuta ambulans  transporter. Detta  för att vi ska få en bättre planering och kunna nyttja ambulanserna bättre. Jag är glad att mina medarbetare är med på att köra detta projekt under två månader då det kommer att innebära ett merjobb för alla. Vad jag är lite frågande inför är att  många inrättningar inom vårt landsting har väldigt dålig koll på hur Västerbottens geografi ser ut, många  har ingen alls förståelse för att en ambulans transport kostar mycket av våra skattepengar, pengar som vi inte har gott om i vårt landsting. Jag ser att vi har ett jätte arbete framför oss att utbilda alla i vilka resurser som finns i vårt landsting så att de som behöver dessa mest också får möjlighet till det.    
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Varför blir vi inte mer jämställda?

 

 
Den nya myndigheten diskrimineringsombudsmannen(DO) summerar sitt första år. En myndighet som under 2009 fått in 2 537 anmälningar om misstänkt diskriminering, till exempel rörde nästan 900 anmälningar diskriminering inom arbetslivet. Det är både män och kvinnor som lämnar in sin anmälningar och det visar sig att de flesta fall inte får rättsliga följder utan ara blir föremål för en utredning och ett uttalande. En diskrimineringsombudsman som i detta fall är en kvinna fyller bevisligen en viktig roll. Jag läste en artikel i går där en grupp kvinnliga studenter i Lund fått rätt i ett mål om att det inte var OK att till en utbildning endast ta emot manliga sökanden. Det är inte en bra utveckling vi går till mötes där anmälningarna till DO ökar för varje år. Betyder det att jämställdheten försämras i vårt land eller är vi mer vakna för de orättvisor som finns
 
 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
 

Det är vikigt att ha ett arbete att gå till!

Jag läste ett uttalande av socialförsäkringsminister Cristina Husmark-Pehrsson som handlar om den så omdebatterade sjukförsäkringen. Det är en stor reform förändring eftersom det berör många människor i vårt samhälle och många av dessa människor är sjuka. För att människor ska ha en chans att komma tillbaka till ett friskare och mer aktivt liv krävs tidiga insatser. Vi vet att redan efter tre månader så försämras möjligheterna att kunna återgå i arbete. Därför är givetvis jätte viktigt att så tidigt som möjligt se till att den sjukskrivne kommer tillbaka i arbete. Det måste finnas möjligheter för arbetsgivare att anpassa arbetsplatsen i så stor grad det går för att en tidig återgång till arbete ska vara möjlig. Vi kan aldrig glömma att alternativet till de reformer vi nu genomför är en återgång till ett Sverige där alltför
många förtidspensionerades med automatik och hamnade i ett permanent utanförskap. Jag tror inte på att ett utanförskap är bättre än att vi kan ge möjligheter till arbetstillfällen.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Vi måste försöka kompensera förlorad barndom

 

Direktivet till den nya utredningen kring upprättelsen som presenterades av vår folkhälsominister Maria Larsson den 18 februari var en bit på vägen i kraven från många vanvårdade. Att Maria Larsson dessutom säger att gruppen skall ha ekonomisk kompensation är positivt. De som råkade illa ut under dessa år som utredningen omfattar ska kompenseras. Dessa  barnhemsbarnen bör få upprättelse för sitt  lidande . Kunskapen om vanvårdsfrågan är fortfarande låg. Utredningen kring vanvård har aldrig nått ut mer än i sk nyhetstoppar när enskilda berättat eller någon myndighet gjort ett utspel Det finns frågetecken i direktiven kring kompensationen, de skall t.ex inte överstiga traditionsenliga belopp i svensk rättspraxis. Jag tycker att det är att föregripa utredningen genom att begränsa beloppen. Om  man t.ex tittar på grannlandet Norge där man betalat upp till 1 miljon till fd barnhems- och fosterbarn. Ett liv kan inte värderas i kronor och ören och en barndom kan inte köpas igen. Men mycket kan kompenseras som t.ex utbildning, pensionsförsäkringar etc genom ekonomisk kompensation.
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Miljö i samspel!

 

FN:s flyktingkommissariat gör bedömningen att mellan en kvarts och en miljard människor kan komma att förlora sina hem halvvägs in på detta sekel. Dessutom befaras hundratals miljoner människor förlora sina vattentillgångar och därmed sina odlingsmöjligheter. Detta skulle leda till en människoflykt i en omfattning som världen aldrig tidigare skådat. Skall vi klara miljöutmaningarna måste vi ha med både industri och forskning, i samverkan. Det är företagen, som har den viktiga uppgiften att utnyttja forskningens resultat till nya produkter och tjänster Svenska företag besitter världsledande kompetens i utvecklingen och genomförande av energieffektiva och miljövänliga lösningar. Med det goda rykte Sverige har byggt upp under åren, inte minst i utvecklingsländerna, är jag övertygad om svenska företag kommer att bidra till en stegvis förbättring av de miljöberoende levnadsvillkoren på många håll i vår omvärld.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

I Sverige hälsar vi på varandra!

 

En mycket spännande debatt pågår för full just nu. Den handlar om en man från Bosnien som vid en intervju inför en praktikplats inte vill hälsa på den kvinnliga chefen genom att ta i hand. Han visar sin respekt på sitt traditionella sätt istället. På grund av mannens vägran att ta den kvinnliga chefen i hand ansåg Arbetsförmedlingen att han inte skulle få praktikplats och ej heller något arbetslöshets understöd.  Nu har Stockholms tingsrätt dömt Arbetsförmedlingen att betala böter till mannen för diskriminering.
Debatten handlar om  vårt sätt att se på andra kulturer och försöka integrera invandrande människor i det svenska sättet att leva. I vissa inlägg dras frågan till sin spets och då blir det en fråga om det är OK för män att vägra ta kvinnor i hand och ändå få fortsätta ta emot ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen, är det då också OK att kräva att få jobba på en arbetsplats utan kvinnor? Är det OK att kräva att kvinnorna på arbetsplatsen bär slöja i mäns närvaro? Det kanske är att dra frågan till sin ytterlighet. Jag förväntar mig att bli behandlad på ett jämställt sätt och om en man inte vill ta min hand och hälsa bara för att jag är kvinna skulle jag också fundera över det . Om det då finns orsak  till ett sådant handlande förväntas en förklaring varför. 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Fel ska åtgärdas!

 

Jag kan inte låta bli att fortsätta mina inlägg om sjukvården och patientsäkerhet. Jag kan läsa att antalet anmälningar enligt lex Maria fortsätter att öka.
Under de tre första kvartalen 2009 steg antalet anmälningar med 231 fall jämfört med motsvarande period 2008 . Det är bra att vi inom sjukvården anmäler händelser som rör patienter som  drabbats av felbehandling  eller patienter som riskerar att få en allvarlig skada inom sjukvården. Detta  för att kunna arbeta fram bättre rutiner och riktlinjer för att undvika fel och brister inom sjukvården. Inom flyget har man en väldigt avancerad avvikelsehantering och där ska allting anmälas. Vad som skiljer flyget från sjukvården är att vi gärna inom sjukvården vill ha syndabockar för de fel som begåtts och kunna straffa dessa. Inom flyget är man mer inne på att skapa bättre rutiner som ser till att samma fel inte uppstår igen. Det tror jag skulle sporra fler att vilja anmäla avvikelser för att vi ska få bättre rutiner
 
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)