Partistämman biföll min motion!

Av , , 2 kommentarer 8

Jag är nöjd med helgens partistämma i Västerår, bra debatter, bra politik men framförallt så biföll partistämman min motion om att kommuner inte får ge försörjningsstöd till personer som fått avslag på sin asylansökan! Motion 2:4 Försörjningsstöd till personer som vistas illegalt i landet Elisabeth Björnsdotter Rahm, Lycksele – Västerbotten
Partistyrelsen föreslår partistämman besluta: att bifalla motion 2:4, det vill säga att kommuner inte ska tillåtas att undergräva den nationella lagstiftningen och samtidigt negativt påverka den reglerade invandringen genom att ge personer med utvisningsbeslut försörjningsstöd

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Rödgrönt krig!

Av , , 4 kommentarer 14

Det är skrämmande vilken otroligt svag och otydlig regering vi har. Den rödgröna regeringen har lagt fram lagförslag om att öka invandringen i form av familjeåterförening, gymnasielagen . 2018 hade Sverige 21 000 asylsökande och 42 000 personer beviljades uppehållstillstånd. I Januari överenskommelsen finns även en punkt om att driva en ytterligare skyddsgrund i migrationsutredningen vilket innebär en ökad invandring. I gårdagens media gick statsminister Stefan Löfven ut och lovade att vi skulle minska flyktingmottagandet. Det råder fullt krig inom den rödgröna regeringen. Sverige förtjänar en starkare och tydligare regering!

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Rekrytera och kompetenssäkra våra deltidsbrandmän!

Av , , 1 kommentar 2

112 jag behöver hjälp! Så låter det när 10 000 personer varje dygn ringer till SOS larmtelefon. Det är 10 000 personer varje dygn som är i behov av hjälp av vår blåljuspersonal. Det är vår blåljuspersonal som ska ge oss den trygghet vi behöver och då krävs det att vi har resurser att ge våra medborgare den tryggheten!
Idag saknas det personal på mer än 70 % av landets brandstationer och det är en skrämmande siffra. Det råder brist på både utbildade hel och deltidsbrandmän. Det råder brist på räddningsledare och personer som kan framföra stora tunga fordon. Personalomsättningen är stor och det leder till höga utbildningskostnader och lägre kompetens.
2018 fanns det ca 10 000 deltidsbrandmän i Sverige och om vi slår ihop alla 290 kommuners räddningstjänst så blir det en stor yrkeskår.
Det är idag svårt att rekrytera framförallt deltidsbrandmän, en förklaring är att människor i högre utsträckning arbetar på en annan ort än där man bor, fritiden värderas högre idag, en förklaring som jag fått när jag varit ute och besökt olika räddningstjänster är att låga räntor och låg arbetslöshet gör att människor klarar sin ekonomi på ett bättre sätt och behöver inte binda upp sig och vara brandman på deltid. Det är även svårt att motivera alla deltidsbrandmän att all övning sker på deras egen fritid Vi ställer stora och höga krav på våra frivilliga i vår räddningstjänst. Beroende på hur stor ort man verkar i och hur många larm som stationen har per år så varierar givetvis möjligheten att praktisera sina färdigheter. Vid alla träningstillfällen är det många moment som ska hinnas repeteras vilket gör det näst intill omöjligt att hålla sig uppdaterad på alla de färdigheter som krävs av en deltidsbrandman. För att få framföra ett tungt fordon krävs ett C körkort. En brandbil väger i snitt strax under 20 ton. För att en brandman ska få ta sitt C-körkort krävs samma kunskap, teori, praktik som en person som ska framföra en tung lastbil. En brandman kanske inte behöver kunskap om lastning/lossning, vilotider och annat som är specifikt för en blivande lastbilschaufför. Ett förslag är att införa ett eget utbildningsprogram för C-körkort till räddningstjänst med mer fokus på deras kompetensområde.

Det är också ett stort hinder att en person som är arbetssökande inte kan vara deltidsbrandman eftersom han då förlorar hela sin arbetslöshetsersättning om han gör en utryckning på 1 timme. . Villkoren i kollektivavtalen är även den en orsak till att rekryteringen av deltidsbrandmän är svår. Sedan 1997 har avtalsförhandlingarna styrts av märket och det har inneburit väldigt små löneökningar i kronor räknat för en deltidsbrandman
Avtalet har förändrats kraftigt sedan 2015 och ett av målen har varit ökad flexibilitet. De flesta räddningstjänster jag har träffat vittnar om att vi är på väg åt rätt håll, men ofta står det fortfarande i anställningsannonserna att kravet är att man ska ha beredskap hela veckor. Här kanske nya idéer måste till?

Om vi skulle tvingas att ersätta deltidsbrandmän med heltidspersonal för att försäkra oss om en fullgod räddningstjänst så skulle kostnaden för ex Lycksele med 13 000 innevånare med i snitt 1 utryckning per dygn bli ca 20 miljoner/år.
Detta är en orimlighet för de flesta små kommuner därför måste vi slå vakt om våra deltidsbrandmän och se till att kompetensen kvarstår och höjs och att vi även fortsättningsvis kan rekrytera. För att klara en fortsatt rekrytering krävs ett samarbete med företag på orten. Alla företag har inte möjlighet att ha medarbetare som samtidigt är deltidsbrandmän. En deltidsbrandman kan inte vara ute på ensamarbete och det ställer stora krav på att en arbetsgivare ska kunna anpassa arbetsuppgifter varje vecka medarbetaren har beredskap.
Jag tror att vi måste erbjuda arbetsgivare morötter för att anställa eller tillåta redan anställda medarbetare att bli deltidsbrandmän. Sänkt Arbetsgivaravgift? Samhällsnyttigt avdrag för lönen i deklarationen? Delade tjänster inom kommunal/offentlig verksamhet för att öka attraktiviteten?
Kanske jämföra med reglerna för sjöinkomst, den personen tillgodoförs ett sjöinkomstavdrag vid inkomstbeskattningen. Avdraget görs från den beskattningsbara förvärvsinkomsten utöver det vanliga grundavdraget.
Vi måste vidta åtgärder för att kunna rekrytera och behålla våra kompetenta deltidsbrandmän så att vi även fortsättningsvis kan erbjuda våra medborgare den trygghet vi behöver.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Riksdagsledamot Västerbotten

Vi återupprättar samhällskontraktet!

Av , , 4 kommentarer 8

Gator och torg ska återtas från brottslingarna och gängen så att alla medborgare kan känna sig trygga. Vi vill att 2 000 ordningsvakter ska bistå Polisen med att återta kontrollen. Betald polisutbildning och högre löner ska få fler ska vilja söka sig till och stanna kvar i polisyrket.

ANNONS

När samhällskontraktet hotas av otrygghet och bristande välfärd.

När Sverige tillryggalagt högkonjunkturen och ändå, på många sätt, står sämre rustat än när vi gick in i den.

När behovet av reformer är avsevärt större än utrymmet för dem.

Då krävs tuffa prioriteringar.

Moderaternas budget för 2020 sätter det som är viktigast för Sverige främst. Vi gör det med fokus på tre områden:

– För det första handlar det om ett återupprättat samhällskontrakt

Välfärden ska finnas där när man behöver den och den ska fungera i hela landet. I Moderaternas budget föreslås en omfattande ökning av de generella resurserna till välfärden. Detta för motverka skattehöjningar och nedskärningar. För kommunerna och Region Västerbotten innebär det ett tillskott på 373 miljoner kronor nästa år.

Gator och torg ska återtas från brottslingarna och gängen så att alla medborgare kan känna sig trygga. Vi vill att 2 000 ordningsvakter ska bistå Polisen med att återta kontrollen. Betald polisutbildning och högre löner ska få fler ska vilja söka sig till och stanna kvar i polisyrket.

Totalt innebär Moderaternas satsningar mer än 3,2 miljarder kronor för fler poliser och ökad trygghet under 2020. Vidare fortsätter vi förstärka den svenska försvarsförmågan.

“Vår budget innebär att priset på bensin och diesel sänks med en krona vid pumpen nästa år.”

– För det andra handlar det om att stärka sammanhållningen i Sverige

Framtidsutmaningar ska vi tackla tillsammans, inte var och en för sig. Vissa tar tunnelbanan till jobbet, andra tar bilen. Om Sverige ska hålla ihop måste alla ha råd att transportera sig. Vår budget innebär att priset på bensin och diesel sänks med en krona vid pumpen nästa år. Dessutom tar vi bort flygskatten.

Lika viktig är sammanhållningen mellan generationer. Alla pensionärer som varit med och byggt Sverige – inte bara de med högst pension – förtjänar sänkt skatt. Jämfört med regeringen sänker därför Moderaterna skatten dubbelt så mycket för dubbelt så många pensionärer.

Med språkkrav för de vuxna och en skola som fokuserar på kunskap ges förutsättningar för alla som är nya i Sverige att komma in i samhället och vara med och bidra till det gemensamma.

– För det tredje en stärkt arbetslinje som ger Sverige högre tillväxt

Nu tar Moderaterna tag i bidragen. Vi föreslår skärpta krav för att få försörjningsstöd, kvalificering in i bidragssystemen, krafttag mot bidragsfusk och ett bidragstak så att det alltid lönar sig att ta ett jobb. Samtidigt förstärks jobbskatteavdraget med inriktning på de lägsta inkomsterna. Hälften kvar av en löneökning ska vara en princip som gäller alla.

Därför föreslår vi nu att nivån på den statliga inkomstskatten trappas ned.

Tillsammans leder dessa reformer till fler jobb och ökad tillväxt.

När andra tittat ner i sina önskelistor har vi moderater tittat ut över Sverige. Vi har sett att det finns stora problem att lösa.

Nu återupprättar vi samhällskontraktet och ser till att skattebetalarna i Västerbotten får valuta för sina pengar.

Edward Riedl (M), riksdagsledamot från Västerbottens län

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), riksdagsledamot från Västerbottens län

Det finns så mycket ondska!

Av , , 2 kommentarer 5

Jag har skrivit en krönika i Lokaltidningen om den verklighet vi ser nu och som är mer än fruktansvärd

Människan är en märklig art. Vi är alla unika och vi formas av olika förutsättningar, vissa kan vi själva styra över, andra inte.
Vi möts varje dag av media i olika former där krig och våldshandlingar ständigt förekommer. Det har blivit så vanligt förekommande att det i viss mån trubbar av våra sinnen. Vi konstaterar att det hänt och sedan går våra liv vidare. Jag tror inte att vi riktigt förstår hur krig och våldshandlingar drabbar förrän man själv varit utsatt eller kommit nära i någon form.
Jag kan inte låta bli att ställa mig frågan vad som driver människor att utföra våldshandlingar, utföra onda gärningar mot andra människor. Var är respekten för våra medmänniskor, var är respekten för en annan människas liv? Vad gör att en människa kan uttala sig kränkande, elakt eller rent hotfullt mot en annan människa?
Som jag tidigare konstaterat så är vi alla olika och det är en olikhet som vi ska vårda ömt, då vi alla kan dra nytta av varandras olikheter för att utvecklas. Vad ger en människa rätten att med hårda ord, felaktiga påståenden och direkt nedvärderande uttryck sätta sig på en annan människa?
Jag har funderat mycket på detta både som politiker och som medmänniska. Som politiker är det mer vardag att bli utsatt för andra människors hot och hat, men det är likafullt inte acceptabelt. Som medmänniska är det i omvärldens ögon mer allvarligt. I grund och botten vill jag tro att alla människor är goda och vill varandra väl, men ibland uppstår tveksamheter när man inte förstår vad som föranleder elaka kommentarer, kränkande ord eller rena hot.
Handlar det om en rädsla? Handlar det om en oförståelse för andra människors åsikter eller beslut? Handlar det om ren avundsjuka? Ja, det är svårt att ge ett entydigt svar men en sak som är genomgående, är att det har blivit allt mer vanligt och många av oss har blivit mer immuna vilket gör mig rädd. Det gör mig rädd för att det ska bli naturligt att utföra våldshandlingar, vara ond eller hota andra människor.
Vem är det som ska dra i handbromsen och säga att den utveckling vi ser just nu inte är ok, det kan inte fortsätta så här, vi kan inte normalisera den våldsutveckling vi ser och vi kan definitivt inte nonchalera den och blunda för den verklighet vi ser runt omkring oss. Vi kan inte sitta ned runt ett bord och prata om handlingsplaner och strategier, vi måste aktivt göra något, markera att den utveckling vi ser nu inte kan fortsätta. Vart är vårt eget civilkurage?
Jag tror inte på medborgargarden men jag tror på att den enskilde människan kan sätta ned foten när man upptäcker något som inte är ok, den enskilde kan förändra genom att markera vad som är rätt och fel. Jag tror fortfarande på att vi människor är goda och vill varandra väl och att vi kan förändra den utveckling vi ser, men vi får inget gratis och vi måste alla hjälpas åt att förändra och förbättra.

”Jag tror fortfarande på att vi människor är goda och vill varandra väl och att vi kan förändra den utveckling vi ser.”

Elisabeth Björnsdotter Rahm