I dag hoppas vi att vi får svar på våra frågor!

Alldeles för mycket är
konstigt, Strandhäll
Det finns alldeles för mycket konstigt kring förflyttningen av tidigare generaldirektören på Försäkringskassan, AnnMarie Begler. Det verkar uppenbart att hon ”sparkades” som generaldirektör av politiska skäl före valet för att regeringen skulle få en syndabock i sjukförsäkringsfrågan. Ansvarig minister Annika Strandhäll har för bland annat konstitutionsutskottet angett att Begler fick lämna sin tjänst på grund av bristande samverkan. Samtidigt har Försäkringskassans dåvarande styrelseordförande Birgitta Böhlin framfört i media att hon inte kan påminna sig att brister i myndighetens samverkan varit uppe till diskussion med departementets ledning. Dessutom uttryckte Strandhäll själv vid en pressträff i anslutning till beslutet att ”Det uppdrag Ann-Marie fick för tre år sedan har hon utfört väl och hon har hanterat de utmaningar som ha mött henne”. Allt detta kan ju inte vara sant samtidigt. Strandhäll har dessutom för bland annat konstitutionsutskottet angett att det fanns en ”samsyn” om att Begler skulle lämna sin tjänst hos Försäkringskassan. Detta har dementerats av Begler
som säger att förflyttningen skedde mot hennes vilja. Även generaldirektörer åtnjuter arbetsrättsligt skydd. Regeringen kan inte flytta på generaldirektörer utan saklig grund och om förflyttning ska verkställas omedelbart krävs synnerliga skäl. Det finns ingen dokumentation om några sådana skäl. Dessutom borde Försäkringskassans styrelse först ha informerats, vilket inte heller gjordes. Utöver detta finns det tydliga uppgifter om att socialdepartementet försökt påverka Försäkringskassan att inte lämna ut känsliga men officiella handlingar. Den tf generaldirektören vid Försäkringskassan, Maria Hemström, uppger att hon blivit varnad för ”allvarliga konsekvenser” om Försäkringskassan i framtiden lämnar ut handlingar och mötesanteckningar som journalister begär ut. Det lät socialdepartementet hälsa, enligt ett mejl från maj 2018 som Dagens Nyheter tagit del av. Försäkringskassans tf generaldirektör skrev mejlet till fem
högt uppsatta medarbetare efter att ha mottagit ”upprörda samtal” från regeringskansliet. Statsrådet Strandhäll har i media framfört att hon är säker på att det inte förekommit några påtryckningar mot Försäkringskassan från regeringskansliet. Samtidigt säger hon att hon inte har kännedom om huruvida de omtalade kontakterna mellan regeringskansliet och Försäkringskassan ägt rum. Hur kan hon vara säker på att det inte förekommit några påtryckningar samtidigt som hon inte har kännedom om några kontakter förekommit överhuvudtaget? Man undrar ju också vilka offentliga uppgifter Strandhäll och hennes departement är så oroliga att media ska få ta del av och hur ofta regeringskansliet försöker använda påtryckningar mot myndigheter för att stoppa utlämnande av allmänna handlingar till media? Respekten för grundlagen borde vara central för regeringen och regeringskansliet. Kan vi lita
på att regeringskansliet efterlever grundlagens regler om offentlighetsprincip och utlämnande av allmänna handlingar? Och kan vi lita på att Försäkringskassan (och andra myndigheter) i framtiden lämnar ut allmänna handlingar i enlighet med offentlighetsprincipen och att de anställda slipper påtryckningar när de försöker följa grundlagens regler? Det finns många skäl till att vi moderater saknar förtroende för Annika Strandhäll. Vi har ställt tio interpellationer kring det som har hänt. Dessa får hon en utmärkt möjlighet att besvara när hon möter oss i en rad interpellationsdebatter i riksdagen i dag. TIO MODERATA RIKSDAGSLEDAMØTER: JAN ERICSON LARS BECKMAN ELISABETH BJØRNSDOTTER RAHM ANN-SOFIE ALM ARIN KARAPET ˚SA COENRADS MATTIAS KARLSSON LARS PÜSS STEN BERGHEDEN DAVID JOSEFSSON