När Stefan Löfven och hans rödgröna regering tog över makten i Sverige 2014 var statsministern tydlig i sin regeringsförklaring att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. En bred uppslutning kring migrationspolitiken är en styrka för vårt land. Alla Sveriges kommuner ska ta ett solidariskt ansvar för flyktingmottagagandet. Överenskommelsen om migrationspolitiken ligger fast Breda uppgörelser i riksdagen inom migrationspolitiken kommer att eftersträvas. Detta var 2014, nu skriver Löfven om historien och det låter helt annorlunda. Nu säger Löfven att den rödgröna regeringen lagt om en flyktingpolitik som var ohållbar och som regeringen ärvde av den borgerliga regeringen. Den tidigare Alliansregeringen gjorde en överenskommelse med Miljöpartiet om en tydlig flyktingpoliytik och socialdemokraterna stod vid detta tillfälle bakom denna överenskommelse. Nu har Stefan Löfven och hans rödgröna regering med stödpartier plötsligt fått ärva något som de själva stod bakom och som han var så tydlig med 2014 skulle fortsatt ligga fast! Ja, vad säger man?

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Författare: Ami Hommel, Lotta Olsson, Elisabeth Björnsdotter Rahm, Ingalill Rahm Hallberg, Hans-Inge Persson, Alexandra Charles von Hofsten
Att vården har en kvalitet i världsklass är inte en tillfällighet, välutbildade sjuksköterskor är en del av den framgångssagan, skriver flera debattörer.
Den svenska hälso- och sjukvården är i världsklass. Kritiken mot hälso- och sjukvården bottnar mestadels i tillgången till vård, inte i kritik mot kvalitet i vården. Att vården har en kvalitet i världsklass är inte en tillfällighet, välutbildade sjuksköterskor är en del av den framgångssagan. Bara genom hög kompetens har den rationalisering och kvalitetsutveckling som genomförts i vården varit möjlig. Nu kan allt detta vara på väg att raseras.
I utredningen Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter finns inga förslag som förbättrar sjuksköterskors specialistutbildning. I stället innebär flera förslag allvarliga försämringar, något vi ser mycket allvarligt på.
Utredningen föreslår att endast tre specialistutbildningar, som alla avser högspecialiserad vård inom anestesi, intensivvård och operation, ska finnas kvar, då dessa bedöms som samhällsviktiga. Innehållet i all annan specialistutbildning ska lärosätena själva få besluta om.
Det ökar risken för att sjuksköterskor får gå kurser eller internutbildningar i stället för utbildningsprogram som leder till examen. Förslaget uppfyller inte alls behovet av specialistsjuksköterskans kompetens inom all hälso- och sjukvård som till exempel primärvård, vård av äldre personer, psykiatrisk vård, cancervård, elevhälsovård och barnhälsovård.
Även inom dessa områden behövs en statlig reglering och ekonomiska resurser för att sjuksköterskors specialistutbildningar ska bli likvärdiga över hela landet.
Utredningen har förbisett hälso- och sjukvårdens stora förändringar. Antalet slutenvårdsplatser minskar och allt mer kvalificerad vård sker utanför sjukhusen. Specialistsjuksköterskorna och den kunskap de bidrar med i det interprofessionella teamet är en förutsättning för säker vård.
En större andel av sjukvårdens resurser behöver riktas mot personer med långvariga sjukdomstillstånd samt för att förebygga ohälsa och sjukdom. Då behövs statliga satsningar på nationellt reglerade specialistutbildningar för framtidens nära vård, som ska ansvara för hälsofrämjande arbete och vårdinsatser för personer med komplexa vårdbehov vid långvariga fysiska och psykiatriska sjukdomar.
I den nära vården måste andelen distriktssköterskor vara tillräcklig för att patienten ska möta relevant kompetens som i partnerskap med patienten kan bedöma, planera, utföra och utvärdera omvårdnaden samt arbeta hälsofrämjande.
Utredningen föreslår att det inte ska finnas krav på yrkeserfarenhet som sjuksköterska innan specialistutbildningen. Yrkeserfarenhet före specialisering är betydelsefull för att hitta sin yrkesroll som sjuksköterska och kunna tillgodogöra sig fördjupningen i utbildningen. För att minska andelen avhopp från specialistutbildningen bör staten, inte lärosätena, ställa krav på yrkeserfarenhet före specialisering för sjuksköterskorna.
Utredningen föreslår även att specialistutbildningen inte längre ska kunna ge en magister/masterexamen utan endast en yrkesexamen. Detta är en allvarlig tillbakagång då en yrkesexamen inte garanterar progression inom sjuksköterskans huvudområde omvårdnad. En specialistsjuksköterska med en generell examen inom huvudområdet och en yrkesexamen kan ta avancerade kliniska beslut och utveckla omvårdnaden.
Redan i dag har flera arbetsgivare sett behovet av en högre akademisk kompetens och utvecklat kompetensmodeller som tydliggör behovet av både yrkesexamen och generell examen för att utveckla och säkra kvalitet i vården. Det skulle även vara allvarligt för jämställdheten om en så stor och kvinnodominerad utbildning skulle bli den enda yrkesutbildning på avancerad nivå som enbart leder till en yrkesexamen.
Framtidens specialistutbildningar måste leda till en avancerad omvårdnadskompetens hos sjuksköterskan och leda till en magister/masterexamen i omvårdnad och en yrkesexamen inom vald inriktning och regleras av staten.
Vi uppmanar regeringen och utbildningsdepartementet: Rasera inte kvaliteten i specialistutbildningarna för sjuksköterskor. Bara genom hög kvalitet på sjuksköterskornas specialistutbildning kan den svenska sjukvården fortsätta att hålla en kvalitet i världsklass.
Image-text:
Ami Hommel, ordförande för Svensk sjuksköterskeförening. Lotta Olsson (M), specialistsjuksköterska, riksdagsledamot Örebro län. Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), specialistsjuksköterska, riksdagsledamot Västerbottens län. Ingalill Rahm Hallberg, professor emerita, Lunds universitet. Hans-Inge Persson, författare och närståenderepresentant inom sjukvården. Alexandra Charles von Hofsten, ordförande för 1,6 miljonerklubben.

År 2016 var drygt 228 000 personer som var 65 år eller äldre beviljade hemtjänst, och ytterligare nära 88 000 bodde permanent i särskilt boende för äldre. En stor del av denna omsorg tillhandahålls av privata utförare. Inom hemtjänsten handlar det om 23 procent av samtliga hemtjänsttimmar i landet.
Skillnaderna mellan länen är dock stora. Medan 62 procent av hemtjänsttimmarna i Stockholms län utförs i privat regi rör det sig endast om 2 procent av timmarna i Norrbottens län. I Västerbotten är det ca 17 procent av den hemtjänst som utförs som erbjuds av andra aktörer. I Umeå, som är Västerbottens största stad, är siffran helt annorlunda: där utförs 60 procent av alla utförda hemtjänsttimmar av andra driftsformer än kommunen själv. Den stora skillnaden beror till stor del på kommunernas välvilja att anamma lagen om valfrihet och ge sina kommunmedborgare en möjlighet att välja vem som ska komma hem till dem och utföra deras beviljade hemtjänstinsatser.
162 kommuner i Sverige har tagit beslut om att införa lagen om valfrihet, och här ser det väldigt olika ut i respektive kommun gällande ersättning, konkurrensneutralitet och kompetenskrav.
Om jag går tillbaka till Umeå, där en majoritet av hemtjänstinsatserna utförs av andra driftsformer, skiljer sig ersättningsnivåerna stort mellan den offentliga hemtjänsten och andra driftsformer. Kommunen tar ut 100 kronor mer per utförd hemtjänsttimme än vad alternativa driftsformer får i ersättning för samma utförda arbete. Det är inte konkurrens på lika villkor.

På grund av den ojämlikhet som råder inom ersättningssystem och den osäkerhet som råder på grund av Skatteverkets osakligt snäva tolkning av den så kallade vårdmomsen har IVO börjat säga nej till andra driftsformer.

I januariöverenskommelsen står det tydligt att vård och omsorg ska ges på lika villkor och ske konkurrensneutralt.
Mina frågor till socialminister Lena Hallengren är därför:

Anser ministern att det behövs en översyn av regelverket inom lagen om valfrihet så att vi kan leva upp till konkurrensneutralitet?
Vilka åtgärder avser ministern att vidta inom sitt ansvarsområde för att för att motverka att IVO säger nej till andra driftsformer?

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Arbetskraftsinvandringen är viktig för Sverige: Vårt välstånd är beroende av att människor kommer hit och bidrar med sin kunskap och drivkraft. Men det finns också stora problem med systemet.
Sverige måste för det första göra mer för att vara ett attraktivt land för högkvalificerade arbetskraftsinvandrare. För det andra måste vi stoppa fusk och missbruk av dagens system. Det är också orimligt att alla med ett anställningskontrakt i Sverige kan ta med sig sina familjer utan att kunna försörja dem – samtidigt som de allihop får tillgång till vårt generösa välfärdssystem.
För att förbättra systemet för arbetskraftsinvandring och stoppa fusket föreslår Moderaterna nu följande åtgärder:

1) Stoppa kompetensutvisningarna. Små fel från arbetsgivarens sida ska inte kunna leda till att arbetstagare utvisas.

2) Attrahera experter. Sverige ska vara det självklara landet för högkvalificerad arbetskraft. Moderaterna vill bland annat införa 30-dagarsgaranti för handläggning av ansökan, möjlighet att tidigare få permanent uppehållstillstånd, talangvisum samt en så kallad one-stop-shop för kontakten med myndigheter.

3) Höjt lönekrav. I dag är kravet på egen försörjning 13 000 kronor för en arbetskraftsinvandrare. Det motsvarar deltid vid lägsta lön enligt kollektivavtal. Moderaterna föreslår ett höjt lönekrav till motsvarande lägsta lön vid heltidsanställning.

4) Försörjningskrav för anhöriga. Arbetskraftsinvandrare som vill ta med sin familj ska kunna försörja sina anhöriga, om dessa inte försörjer sig själva.

5) Stopp för arbetskraftsinvandring av personliga assistenter. Assistansbranschen är särskilt riskfylld vad gäller handel med arbetstillstånd. Fusket är så utbrett att arbetskraftsinvandring för personliga assistenter måste stoppas.

6) Motverka fusk och missbruk. Den som gör sig skyldig till handel med arbetstillstånd ska kunna straffas för människosmuggling. Vi föreslår också en ny brottsrubricering – arbetskraftsmissbruk – och skärpta straff. Myndigheter ska ges utökade möjligheter att utreda brott. Möjligheten för en person som fått avslag på sin asylansökan att i stället få ett arbetstillstånd, så kallat spårbyte, ska tas bort. För att förebygga fusk ska arbetsgivaren vidare betala in sociala avgifter i förskott.

Moderaterna vill att Sverige ska vara det självklara landet för drivna, företagsamma och strävsamma människor – från hela världen. Men goda reformer måste vårdas. Det gäller inte minst arbetskraftsinvandringen.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Den 1 mars ska en skatt på bärkassar av plast införas, det föreslår skatteutskottet. Skatten ska vara tre kronor per kasse. M och SD reserverar sig mot förslaget.
EU-länderna har kommit överens om att minska mängden förpackningar och förpackningsavfall. Som ett led i det arbetet föreslår regeringen en punktskatt som innebär att bärkassar av plast ska beskattas med tre kronor styck. För mindre och tunnare bärkassar blir skatten 30 öre styck. De kassar som berörs av förslaget är sådana som finns i affärer och används för att bära hem varor, däremot berörs inte sådana som är gjorda för att användas under en längre tid. Skatten ska betalas av den som tillverkar eller importerar fler än 40 kassar per tillfälle.
Att minska antalet plastkassar är i sak bra för klimatet men det är en hög punktskatt som kommer att slå hårt

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

RÄDDNINGSPAKET FÖR LYCKSELE : NU SKROTAR VI FRIÅRET OCH FÖRSTÄRKER VÄLFÄRDEN

Du ska få den sjukvård du har rätt till i tid. Och lärarna till dina barn ska få fler kollegor. Moderaterna har samlat oppositionen och har presenterat ett räddningspaket för välfärden.

Stefan Löfven lovade lägst arbetslöshet i EU år 2020. Istället fick vi lägst tillväxt i hela EU. Det får konsekvenser. Att Sveriges kommuner nu pressas av minskade skatteintäkter och ökade kostnader är en direkt följd av regeringens misslyckade jobbpolitik. Samtidigt har man prioriterat friår så att folk ska kunna vara lediga istället för att skjuta till tillräckliga medel till landets kommuner. Moderaterna har under hösten påtalat vikten av att en extra budget kommer till stånd för att säkra välfärdens finansiering.

Januaripartierna har nu meddelat att de i april tänker ändra i den egna budgeten som gällt i bara tre veckor. Finansministern har alltså gravt underkänt sin egen budget och till sist gett oss rätt om att välfärden är underfinansierad – bra. Men behovet av pengar till välfärden här och nu kvarstår. Därför har Moderaterna gått vidare och förhandlat om en extrabudget inom oppositionen. Detta har nu resulterat i ett räddningspaket för att säkra skola, vård och omsorg och för svenska skattebetalare.

Totalt innebär att välfärden kan förstärkas med sammanlagt 7,5 miljarder kronor i Sverige under 2020. De generella statsbidragen till Lycksele ökar med drygt 6 miljoner kronor. För Lycksele innebär det att lärarna kan bli 10 st fler eller undersköterskorna 12 st fler. Och för Västerbotten innebär det att 87 nya sjuksköterskor kan anställas.

Den ändringsbudget vi föreslår är fullt finansierad för att inte försvaga offentliga finanser. Moderaterna tar ansvar. Vi ser nu till att friåret inte blir av – och att Centerpartiets ingångsavdrag – som bedöms ha begränsad jobbeffekt ställs in. Pengarna behövs i välfärden istället.

När regeringen inte klarar av de mest grundläggande uppgifterna samlar Moderaterna oppositionen och rättar till misstagen. Skattebetalarna i Lycksele ska få den sjukvård de betalat skatt för att få rätt till.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Riksdagsledamot Lycksele, Västerbotten

Socialminister Lena Hallengren har i media uttryckt sin oro över den samhällsutveckling vi ser. Enligt Hallengren är en stor bov i dramat när det kommer till ojämlik vård att vissa får gå före i vårdkön tack vare privata sjukförsäkringar.
Enligt Lena Hallengren hotas den jämlikheten hela tiden, inte minst av privata vårdförsäkringar där de med större plånbok tillåts går före i vårdkön. Hur kan hon medvetet välja att inte berätta sanningen. De som tecknar egna vårdförsäkringar går inte före andra utan de kliver ut ur den offentliga vårdkön och får vård av annan vårdgivare som inte är offentliga. Vad som är ännu värre är att de som tecknar egna sjukvårdsförsäkringar skrämmer socialministern mer än de skjutningar som dagligen rapporteras om.
De senaste månaderna har den pressade situationen hos många vårdinstanser nått nya nivåer. För en vecka sedan larmade personal på Södersjukhuset på söndagskvällen om en ohållbar situation. Sjukhusets vårdplatser var då fulla, samtidigt som 91 patienter var på akuten – och 25 personer väntade på att få komma in.
Välfärden är under tuffa utmaningar men att jämföra dessa med skjutningar är att gå för långt!

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Sverige står för en rad utmaningar och det är inte bara bombningar och skjutningar och gängkriminalitet jag pratar om. Vi har även framförallt i södra delen av landet brist på energi. Stora företag kan inte investera, bygga nytt eller utveckla sin verksamhet eftersom det inte finns tillräckligt med energi för att klarar försörjningen. Vi ska tänka klimatsmart och det är alla eniga om att vi måste ta vårt ansvar för klimatet men för att kunna göra det så kan vi inte stänga ned södra delen av Sverige och tro att allt ska lösa sig med andra former av energiförsörjning. Idag har den rödgröna regeringen med hjälp av sina stödpartier röstat igenom ett förslag som innebär att vi fortsätter nedmonteringen av kärnkraftverket Ringhals 2. Ett helt idiotiskt beslut, hur ska vi nu försörja en redan hårt pressad region? Ska vi köpa smutsig el från våra grannländer där brunkol används för elproduktion eller hur ska vi få en hållbar energiförsörjning?

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

I utredningen Framtidens specialistsjuksköterska-ny roll, nya möjligheter (SOU2018:77)
föreslår utredaren att dagens 11 specialistutbildningar för sjuksköterskor ska minskas till tre av nationellt reglerade specialistutbildningar. Dessa tre specialistutbildningar (Anestesi, Intensivvård, Operation) är alla inom högspecialiserad vård, samtidigt som alltfler personer lever med långvariga sjukdomar och hälso- och sjukvården ska ställa om till en personcentrerad vård samt utveckla den nära vården.
Den fjärde specialistutbildningen föreslås vara en öppen inriktning där lärosätena själva bestämmer behovet.
Detta är väldigt oroande jag befarar att förslaget leder till en utveckling mot snäva lokalt nischade uppdragsutbildningar som bidrar till ökade utgifter för hälso- och sjukvården och skapar inlåsning för den enskilda sjuksköterskan, eftersom utbildningen endast kommer att gälla på aktuellt sjukhus och inte nationellt.
Alla remissinstanser har varit tydliga i sin kritik och jag sällar mig till den kritiken. Detta är helt fel väg att gå

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Den 1 juli 2019 införde Skatteverket en otroligt snäv tolkning av ett EU direktiv vilket innebar att alla tjänster som köps inom vård och omsorg oavsett driftsform ska momsbeläggas med 25%
Det finns ett särskilt ersättningssystem där kommuner och landsting kompenseras för kostnader för mervärdesskatt i verksamheter som är undantagna från skatteplikt, t.ex. hälso- och sjukvård. Landstingen kan söka ersättning, dels för faktiska kostnader för mervärdesskatt i den egna verksamheten, dels med en schablonersättning för kostnader för mervärdesskatt som avser verksamhet som bedrivs i privat regi. Systemets syfte är att kostnaden för mervärdesskatt inte ska påverka om landstinget väljer att utföra sjukvård i egen regi eller upphandla verksamheten från privata utförare. detta gäller inte andra driftsformer som måste ta denna ökade momskostnad ur eget kapital. Detta påverkar bristande konkurrensneutralitet och bristen av vård på lika villkor.
SKL och Vårdföretagarna är två stora aktörer som varit tydliga med att denna s.k vårdmoms kommer att få fruktansvärda konsekvenser för en redan nu hårt belastat vård och omsorgssektor. I det s.k Januari avtalet som regeringen tecknat tillsammans med (C) och (L) står det tydligt i punkterna 60-63 att vård och omsorg ska drivas under lika villkor och det ska råda konkurrensneutralitet.
Det finns en utredning gjord av Vårdföretagarna och SKR och är granskad av en docent i finansrätt som visar på att utredningen inte strider mot EU lagstiftning. Ändå vill inte finansminister Magdalena Andersson acceptera detta utan ska tillsätta en egen statlig utredning. Medan denna statliga utredning utreder något som redan är utrett så fortsätter vi att betala ökade skatter till offentlig sektor för att kompensera för den ökade momskostnaden medan andra driftsformer får ta kostnaden ur eget kapital.
Nu räcker det. Hur länge ska den rödgröna regeringen få fortsätta leka med våra skattepengar?

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)