Mittskandias kommunikations- konferens Hemavan 2010-10-27

Knut Horn Brönnöy kommune berättar om de olja och gasfyndigheter som finns utanför Helgelandskusten. Han visar på deras nyutbyggda flygplats. De har i princip all persontrafik via flyg. Man flyger på sju destinationer både söderut och norrut. Man räknar med att det kommer igång charter nästa år. Man vill dock ha mest rutter som gagnar flera aktörer. Flest passagerare har rutterna till plattformar i norska havet. Över 3 miljarder investeras i kommunen i köpcenter, hotell, helikopterhangarer. En exploatör har köpt halva byn och investerar stort i både kultur, näringsliv och service. Man har ökat med 600 personer på 15 år. Detta då arbete inom både olja/gas och byggsektorn funnits. Man borrar nu på samma djup som i Mexikanska golfen där det gick på tok. Det är lika långt från Brönnösund till det yttersta plattformen som det är till Ö-vik.

Det finns stora behov av arbetskraft i denna näring i hela regionen. Man jobbar två veckor och är ledig i fyra och ingångslönen är 500 000 norska kronor per år. Det finns stora möjligheter att få jobb i denna sektor för både unga och kvinnor. Han berättar att många av cheferna är kvinnor liksom kaptenen på oljefartyget. Arbetsgivarna räknar att Västerbottens inland är ett närområde för att anställa personal. Det betyder att man räknar med att personalen bor i regionen där Västerbottens inland ingår.

 

Stig-Göran Olsen Näringschef Alstahaugs kommune. Berättar om planerna för gas och oljebaser för att hantera oljan och gasen från norska havet. Han fortsätter att visa bilder och berätta om den etablering av olika olja och gasrelaterade verksamheter. Även han lyfter behovet av arbetskraft och visar att det finns en särskild gymnasieutbildning i Sömna.

Här kan gymnasieskolor på svenska sidan lära och bygga upp egna utbildningar för att ge förutsättningar för unga att bo kvar men jobba i Norge i välbetalda jobb.

Alstahaugs kommun har investerat över 200 norska miljoner kronor i kajer. Han berättar om den pipeline som byggs från Sandnessjöen till gasfälten ute i havet.

 

Kristina Holmblad Sweco berättar om klimatpåverkan i Norrland och vilka konsekvenser det får för transporter och infrastruktur. Juli 2010 är den varmaste juli sedan man börjhade mäta temperaturen. När man tittar på hur temperaturen s medelvärde förändrats så ser man tydligt att temperaturen ökat och att 2010 är det år som toppar.

Halten koldioxid i luft hänger tajt samman med temperaturen. Ju mer koldioxid ju varmare.Vi släpper ut mer än vad FN,s klimatpanel säger att vi klarar av.

Vi kommer att få fler väderkatastrofer som vulkaner, skyfall och hetta.

Detta kommer att påverka Norrland. Norrland klimatet förändrar och förändras är en rapport som Sweco tagit fram på hur klimatet i Norrland kommer att påverkas. Vi kommer att få varmare vintrar, vårar och höstar dock ej varmare somrar. Vi kommer att få mer nederbörd och fler intensiva regn. Jämtland kommer att få mest regn. Vi kommer att få mindre snö men mera regn och kortare period av snötäcke. Det kommer att göra att avrinningen ökar över året och vårfloden minskar. Detta måste samhällsplaneringen ta hänsyn till. Energibolagen kommer att få mindre magasin att ta ut vattenkraften ur.

Vad betyder det för transporterna? Alla transportsätt kommer att påverkas och då främst vägnätet. Vägarna kommer inte att frysa på vintern vilket ger problem för tunga transporter vintertid av skog, malm etc. Ökad risk för bortspolade vägar, minskad risk för tjälskador. Vinterväghållningskostnader kommer att förskjutas norrut och saltningen i Norrland kommer att öka.  Det är rimligt att förebygga skador och planera för framtiden.

Turismen kommer att påverkas då snötäckes dagarna kommer att minska. Vintern minskar med i dag per år. Om 20 år har vi 20 snödagar mindre. Rekommendationer är att fokusera på energi och resor och att man jobbar med klimatpåverkan. Prata hållbar utveckling på en gång i destinationsarbeten. De flesta fjällaktörer pratar inte om klimat så att vara aktiv i klimatarbete kan vara en stark konkurrensfördel. Kännedom och kunskap är viktig att skaffa sig.

Organisera arbetet för klimat och miljö, utbilda personal, gör kundundersökningar av betydelsen av miljöprestanda. De flesta vill betala mer för klimatsmarta produkter.

Om man satsar rätt så får vi turister från alpländerna. Då kan man få alpturismen hit till oss.

Offentliga aktörer sak understödja med kontinuerlig utbildning och analyser, samordna samverkan mellan aktörer, satsa på klimatsmarta tranporter, samordna marknadsföringen.

 

Fredrik Bratt IGE Nordic. Berättar om nickelgruvan i Rönnbäck i Tärna. En investering på 6 miljarder kronor. Se: www.igenordic.se. Dagbrott med 25 års brytningstid, 25 % nickelinnehåll. Ett krav är att avfallet ska ge låg miljöpåverkan. Man behöver även lokalt stöd för att få gruvan etablerad. 25 000 trucklass per år, 800 trucklass per dygn. Året runt dygnet runt brytning och anrikning. Man behöver mer än 350 personer i brytningen samt servicepersonal. Det kommer att ta två år att bygga infrastruktur för gruvan innan brytningen börjar. Det kommer att behövas över 1000 personer under byggtiden. Man vill inte ha fly in – fly out personal. E 12 kommer att behöva byggas om för att klara transporterna.