Rörigt i politiken

Av , , Bli först att kommentera 2

Den här veckan har varit spännande och lärorik för oss nördar inom politik. Historia har skrivits med Sveriges första kvinnliga statsminister och talmannen har kritiserat ett politiskt parti, historia även det.

I detta tuffa läge tar Centerpartiet ett stort ansvar för att Sverige ska kunna regeras och för att hålla SD borta från regeringsmakten. Vi tycker att det behövs en stabilare mitt i svenska politik. Vi har fått igenom mycket av det vi vill under mandatperioden då vi tagit ett stort ansvar för att skapa ordning i svensk politik och samtidigt sett till att viktiga reformer för landsbygden, skogen och jobben har genomförts. Det vill vi fortsätta med.
Vi vill fortsätta att ta ansvar och driva på politiken framåt men inte till vilket pris som helst.
Det är viktigt att vi inte ger regeringsmakten till ett högerpopulistiskt parti och vi kommer att fortsätta att konsekvent agera i den ritningen.

Det är tydligt att ett samarbete i mitten som varken kantrar till höger eller vänster behövs. Det röriga läget som varit sedan i somras visar vad som händer när man ger ytterkanterna makt över hur landet styrs. Som i somras när vänstern röstade bort statministern med hjälp av högern….Vänsterpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna orsakade misstroendet i somras, Liberalerna lämnade Januariavtalet, Socialdemokraterna byter partiledare några månader efter att statsministern tolererats med minsta möjliga marginal och Vänsterpartiet ställer återigen till med kaos och sätter partiintressen före att ta ansvar för landet och så lämnar Miljöpartiet regeringen och ser till att den första kvinnliga statsministern måste avgå…

Det behövs en stabil mitt….

Bli först att kommentera

Flyget är avgörande för oss som bor perifert

Av , , Bli först att kommentera 2

Vid kommunfullmäktiges gruppmöte fick vi information om flyget och dess framtid. Vi har en säker och bra flygplats där vi har flyg till Arlanda sex dagar i veckan. Ett nödvändigt transportmedel då vi inte har tåg. Det kostar dock att ha en flygplats även om staten ger oss stöd. Vi täcker upp en stor del av inlandet då det är långt från andra flygplatser eller järnvägar.

En ny upphandling är på gång liksom en utredning om flygplatserna i landet. En liten flygplats kan tes oviktig men fyller en stor funktion för både liv och hälsa. Ambulansflyget, brandflyget och beredskapsflyg behöver dessa små flygplatser. Helikoptrar som hanterar olika funktioner i samhället behöver även de flygplatser. Flyget behöver investera framåt för att klara av trafiken framåt så där får vi fungerar på hur vi löser det.

Vi tittar på olika lösningar för landningsbanor och får veta hur långt fram el-flyget ligger. Så snart finns andra lösningar för oss som är klimatsmarta och energisnåla.

Bli först att kommentera

Skog och strand utan hittepå

Av , , 2 kommentarer 4

Det förs fram en hel del påståenden och en del rena falskheter om den lagrådsremiss som presenterades i veckan. Ska försöka bemöta några av dessa här, men ni får så klart gärna fortsätta höra av er till mig med frågor.

– Vad innebär fri passage?

Fri passage infördes i lagstiftningen 2009. Sedan dess ska fri passage säkerställas vid upphävande eller dispens från strandskyddet. Detta innebär en remsa på för att säkerställa att människor och djur ska kunna passera obehindrat närmas strandkanten. Det finns inget fast avstånd utan kommunen avgör utifrån platsens beskaffenhet vid tomtplatsavgränsning. I LRR hänvisar vi till praxis på 15m, 22m och 40 m. Om det man vill göra av sin natur måste ligga strandnära görs undantag från fri passage. Detta är alltså ingen ny företeelse i lagstiftningen, utan något som redan finns idag och något som överensstämmer med utredningens intentioner, men med en annan lösning. Man kan ogilla fri passage som företeelse men att kalla det no go-zon på 40m på varje sida om ett dike är verkligen att ta i.

– Har länsstyrelsen veto för små sjöar och vattendrag?

Om propositionen går igenom kommer strandskyddet från och med 1 juli 2022 ha en nedre gräns på 1 ha sjöar och 2 m vattendrag. För vattendrag under dessa gränser kommer Länstyrelsen, i enlighet med utredningens förslag, ges möjlighet att återinföra strandskyddet i ’områden av särskild betydelse för strandskyddets syften’. Det utökade strandskydd på 300 m som finns i olika delar av landet är baserad på kriteriet ’området behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften’. Att återinföra strandskyddet för små sjöar och vartendrag kräver alltså en betydligt högre skyddsnivå än för det utökade strandskyddets. Hur någon får det till ett veto för små sjöar och vattendrag förstår jag inte riktigt.

– Vad gäller för konstgjorda dammar?

Rådande praxis är att konstgjorda vatten utan något in- eller utflöde till/från något annat vatten är undantaget strandskydd. Därför tydliggörs i LRR att det är så lagstiftningen ska uttolkas istället för ny lagstiftning. Dock finns en rad anlagda vatten (våtmarker men även olika bevattningsdammar, fosfordammar mm) som har strandskydd. Här kommer strandskyddet upphävas. Utredningen föreslog att en gräns skulle dras för vatten anlagda efter 1975. Det förslag som ligger i LRR har däremot inte någon tidsgräns. Är den enda kritik man har mot förslaget att det inte görs ny lagstiftning för redan etablerad praxis och att det görs via föreskrifter så känns det inte som man har jättemycket att komma med kanske…

– Kommer strandsnära utvecklingsområden (SUO) bli sämre än LIS-områden?

Dagens LIS-områden kan endast inrättas i områden som bedöms lämpliga för landsbygdsutveckling. De ska vara begränsade till både antal och utbredning och är helt förbjudna i ett antal kustområden. I närheten av tätorter så får de bara inrättas i områden av liten betydelse för strandskyddet.

SUO får istället inrättas i hela landet, utan begränsning i omfattning eller antal. Det finns inget krav på landsbygdsutveckling. Kriterierna följer i hög grad utredningens förslag och baseras på att:
1. Det ska finnas god tillgång till strand i trakten. Då tittar man inte bara på den enskilda stranden, utan man kan titta på både den egna kommunen och angränsande kommundelar för att påvisa att kriteriet är uppfyllt.
2. Det ska vara områden med lågt bebyggelsetryck. Alla områden med <3000 invånare bedöms automatiskt ha lågt bebyggelsetryck och uppnår kriteriet. För tätorter 3-7000 så anses lågt bebyggelsetryck börja någon km utanför tätorten. Mellan 7-40000 handlar det om proportionerligt från någon km utanför tätorten och uppåt. Lägger en karta i en kommentar så ni får en bild av vilka stora områden det ändå handlar om.
3. Det ska vara ett område som inte är av särskild betydelse för strandskyddets syften. Här inkluderade utredningen t ex det ovan nämnda utökade strandskyddet. Det står nu uttryckligen att dessa inte ska anses av särskild betydelse vilket innebär att SUO kan användas även i områden med utökat strandskydd.

För att följa upp tillämpning av regelverket kommer en SUO-vägledning tas fram med berörda aktörer och ha fokus på landsbygdsutveckling, samt att det ska göras en utvärdering om fem år för att säkerställa att intentionen i lagstiftningen följs. Jag har stor ödmjukhet inför att lagstiftning kan landa på ett annat sätt än tänkt vid tillämpning, inte minst för strandskyddet, men jag har genuint svårt att se hur man kan säga att SUO kommer bli sämre än LIS.

– Måste strandnära utvecklingsområden gå via översiktsplan (ÖP)?
Nej. Påstår man det så ljuger man antingen medvetet, eller så har man läst extremt slarvigt. Till skillnad från LIS som måste gå via ÖP så kan kriterierna för SUO användas vid dispens utan att SUO är utpekade i ÖP. Men det är så klart smidigt om kommunen pekar ut i ÖP och därmed tydliggör var de kommer anse att kriterierna för SUO är uppfyllda. Kommunerna kan även för långsiktig planering använda SUO-kriterierna för att i detaljplan upphäva strandskyddet för SUO.

2 kommentarer

Hur ska kollektivtrafiken se ut i framtiden?

Av , , Bli först att kommentera 3

Samarbete för kollektivtrafikens återhämtning och måluppfyllelse var tema för en dag i Lycksele i veckan. Hur ska vi klara av att finansiera kollektivtrafiken framöver om resandet minskar? Målet om ökat antal resande är idag samma som före pandemin.

Hur resandet kommer att se ut framöver är svårt att sia om men vi vet att människor ändrat sina levnadsvanor och håller sig mer för sig själv och i sin egen geografi. Vad är det resenärerna vill ha för att välja kollektivt åkande?

Idag jobbar regionen med Grön omstart, det är både kampanjer i offentliga miljöer, en samrådsgrupp med människor från kommuner, regionen, buss och tågbolag samtidigt som man frågar resenärerna om vad de tycker. Jag tycker att dialogen med medborgarna är verkligt viktig, det är där man kan hitta nya sätt att tänka och lösa frågor. Jag för fram att det är viktigt att fråga barn och unga om hur de vill ha trafiken framöver. De har ofta kloka inspel och viktiga tankar när man frågar dem.

Det handlar om både drivmedel, ombord-miljöer, motverka trängsel, förbättra hållplatser och att göra resandet så bekvämt och klimatsmart som möjligt.

En ny app är på g där man kan boka sin plats, få uppdateringar om sin resa och betala. Man börjar med handikapp och föräldraplatser med målsättning att alla ska kunna boka sin plats.

Vi pratade om hur vi kan styra utvecklingen med smart mobilitet, hur vi kan ta oss från A till B med flera olika transportmedel. Det är mest för städerna då det inte finns så många länder som jobbat i glesa delar med smart mobilitet. Så det är en utmaning för Västerbotten att jobba med smart mobilitet i glesbygd.

Vi vill ha mindre utsläpp, mindre olyckor och fler möjligheter att transportera människor och saker. Det är viktigt att tänka till hur vi vill ha det, ta fram en handlingsplan som blir tydlig för alla som vill vara aktörer på en marknad. Vi behöver samverka och se vad olika aktörer kan ta ansvar för. Vi behöver prata med medborgare om vad som är viktigt för dem. Att följa den tekniska utvecklingen för att förstå hur samhället förändras och hur människors beteenden förändras är även det viktigt. Det gäller att vara öppen för det nya och hänga med. Mer att läsa finns här:
www.k2centrum.se

Många kloka tankar om framtidens kollektivtrafik om att resa tillsammans. Hur tänker du kring framtidens kollektiva resande? Hur vill d ha det?

Bli först att kommentera

Det handlar om att göra hela Sverige friare, starkare och grönare.

Av , , Bli först att kommentera 3

Nu är det klart! Det många bitit sig på nagelbanden då det gäller skogen och strandskyddet är nu färdigförhandlat. Strandskyddet förändras i grunden och blir mer rättvist, och äganderätten för Sveriges skogsägare stärks.

Det vi kommit överens med regeringen om är att strandskyddet blir mer rättvist, vilket gör att det kommer bli enklare att bo och verka i hela landet och att äganderätten stärks för alla oss som äger skog, där vi kan välja hur vi vill skydda skogen där frivillighet alltid ska vara utgångspunkt när skog ska skyddas. Ingen ska kunna ta ifrån en enskild hens skog.

Kommunerna kommer att kunna bestämma mer vart det ska vara tillåtet att bygga. Samtidigt bevaras allemansrätten och den fria passagen som redan finns, och vid platser som är högexploaterade och behöver skyddas där stärks strandskyddet.

För det har ju varit helt ok att bygga nära stränder i städer och stadsnära miljöer men hos oss i glesbygd har det varit tvärstopp. Tanken är att nu ska människor få mer makt över sin egen vardag och gör det enklare att bygga, bo och utvecklas i hela landet.

Du som äger skog ska känna att det är din skog och inte att staten ska kunna ta den ifrån dig. Ägenderätten i skogen stärks. Skogen som är viktig för Sverige på många sätt och är inte minst en ovärderlig pusselbit i klimatomställningen. Edet ska nu bli frivilligt att avsätta skog Skogsägares initiativ ska prioriteras över myndigheters och det ska finnas fler valmöjligheter för markägare som vill skydda skog. Både i Norge och Finland används redan principen om frivillighet.

En kort sammanfattning av överenskommelsen:
• Strandskyddet förändras i grunden och blir mer rättvist, vilket gör att det kommer bli enklare att bo och verka i våra lands- och glesbygder.
• För små sjöar och vattendrag, anlagda dammar och våtmarker upphävs strandskyddet.
• I strandnära utvecklingsområden som kommunerna väljer ut kommer det också bli tillåtet att bygga.
• Skogsägare får stärkt äganderätt, där frivillighet alltid blir utgångspunkt när skog eller natur ska skyddas.
• Det blir också enklare för skogsägaren att själv ta initiativ till att skydda sin skog.
• När markägaren är överens med kommun eller stat om att skydda skog ska det beslutet tas skyndsamt och markägare ska också snabbt få ersättning för detta.

Bli först att kommentera

BB läggs ner!

Av , , Bli först att kommentera 4

BB i Vilhelmina hotades och många kvinnor med mig kämpade med näbbar och klor för att BB skulle vara kvar. Det var där mitt politiska engagemang startade. Sen dess har förlossningsvården utvecklats på många sätt men hoten mot BB i glesa delar av landet finns fortfarande.

Just nu är debatten högljudd kring BB i Lycksele och kritiken mot regerande majoritet är stor. Om man lyfter blicken ser vi att förlossningsvården har stora problem i hela landet och inte minst då i de orter som växt som Stockholm. Krisen i förlossningsvården är på riktigt och måste lösas. Men det hjälper inte att kritisera majoriteten. Det måste till verkliga konkreta förslag. Förlossningsvården i Sverige håller hög kvalitet, men det finns stora utmaningar. Det måste bli fler som vill jobba som förlösande barnmorska och det behöver bli mer attraktivt att vara barnmorska.

Vi kan också se att det är stora skillnader i vilket stöd kvinnor får i samband med förlossning. Det kan vi inte acceptera då vi ska uppnå likvärdig vård i hela landet.

Centerpartiet har flera konkreta förslag och vi vill:
• Köpa uppdragsutbildning för de som vill utbilda sig till barnmorska, idag är det trots utbildning i Umeå bara några få elever som bor i Västerbotten som tar examen varje år. Förre än de som går i pension.
• Utbilda fler barnmorskor och att få fler att vilja stanna kvar i yrket. Det behövs insatser för att göra det mer lönsamt att utbilda sig till barnmorska och förbättra villkor inom barnmorskeyrket.
• Satsa på bättre arbetsvillkor och högre löner för barnmorskor.
• Få fler att vilja jobba som förlösande barnmorska. Samverka mellan BB och primärvården för att få rullande scheman.
• Många barnmorskor har en stressig arbetssituation och små möjligheter att göra karriär. Därför behövs fler möjligheter att klättra i karriären och höja sin lön. Centerpartiet vill införa särskilda karriärtjänster för barnmorskor, i likhet med vad som genomförts inom läraryrket.
• Centerpartiet vill även satsa på att göra det mer lönsamt för sjuksköterskor att vidareutbilda sig till barnmorska. Vi vill därför satsa särskilt på att sjuksköterskor som utbildar sig till specialister ska kunna få lön under tiden, precis som på läkarnas specialistutbildning.
• Vi vill ge Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för att skapa förutsättningar för en mer jämlik förlossningsvård. Det måste skapas en större enhetlighet kring vad vården i samband med förlossning ska innehålla. På detta sätt kan alla kvinnor oavsett var i landet de bor känna sig mer trygga i att de får bästa möjliga vård och omhändertagande.
Att alla blivande föräldrar ska känna sig trygga inför sin kommande förlossning är så viktigt oavsett vart man bor. Det är en grundläggande trygghetsfråga och måste prioriteras. Här måste alla vi politiker hjälpas åt för att prioritera och styra åt rätt håll.
Vi behöver också alla goda inspel och förslag som medborgarna har för att tänka nytt och tänka framåt. Så hör av dig om du har tankar kring detta.

Bli först att kommentera

Starta en digital tjänst för samisk hälsa

Av , , Bli först att kommentera 2

Lade ett förslag för en tid sedan som nu börjar realiseras. Känns så bra när man känner att man får saker att hända. Idag går region Västerbotten ut med ett pressmeddelande att nu kan samer i Västerbotten få hjälp via SANKS:
Så här såg mitt förslag ut:

MOTION
Starta en digital tjänst för samisk hälsa

”Jag har inga problem med att prata svenska med läkaren. Problemet är att han inte förstår vem jag är.” (Patient, Nätverket Samisk Hälsa, Samisk kulturförståelse i vården (samarbeta.se) )

Samer är ett urfolk i Sverige, och har därför speciella kulturella rättigheter. Rättigheter som även har betydelse för hälso- och sjukvården. För att kunna ge en vård på lika villkor för det samiska folket krävs kunskaper om samer. Många av de problem som samer upplever i mötet med vården har sin grund i Sveriges koloniala historia. Historiska händelser har betydelse för samer som lever idag. En historia som till stora delar inte är berättad och som behöver synliggöras.

Det är ett problem för regionen att lösa när många samer känner att de inte har någonstans att vända sig för att prata om sin hälsa och sina problem. Det är svårt att bli förstådd. Samisk språkkompetens och samisk kulturkompetens är svag. Det är inte många av regionens personal som har kunskap om renskötsel eller vad det innebär att vara same i dag.

Många samer i Västerbotten vänder sig idag till Samiskt nationellt kompetenscenter för psykisk hälsa i Nordnorge, SANKS, istället för att söka vård i vårt eget län. Många unga samer mår dåligt därför att de är utsatta för problem som andra svenskar inte har. Det gäller särskilt renskötarna som är utsatta för både psykisk belastning och fysisk. Just för att SANKS har samisk språk -och kulturkompetens vilket vi inte kan erbjuda i Västerbotten ännu.

Målet med motionen är att skapa en digital hälsocentralsfunktion med samiskt fokus. Det vore ett sätt att nå målen vi själva satt upp i den Strategi region Västerbotten antog i februari 2020. Strategin slår fast att ”God och nära vård med utgångspunkten att organisera vården utifrån befolkningens och patienternas behov, behöver inkludera även det samiska folkets behov i det kommande arbetet. Det kan handla om flexibla öppettider, digitala möjligheter och kontaktmöjligheter, men även om att stärka förtroende och trygghet genom samisk kulturförståelse. Digitala lösningar kan anpassas efter samiska behov. För samer i renskötseln kan det underlätta att slippa resa till närmaste vård-/ hälsocentral och istället få träffa vårdpersonalen via digital teknik.”

Målet är alltså att vården blir mer tillgänglig, att samer känner sig förstådda när de söker vård, att de renskötande samer som flyttar mellan olika geografier får ökade möjligheter med en fast vårdkontakt som finns oavsett vart de befinner sig i renskötselåret. En god och nära vård tillgänglig för alla samer.

Jag föreslår därför regionfullmäktige besluta:
att uppdra till regionstyrelsen att i samarbete med Kunskapsnätverket för samisk hälsa, se över möjligheterna att starta en digital hälsocentralsfunktion med samiskt fokus.
Maria Kristoffersson, Centerpartiet

Motionen är inte behandlad i regionfullmäktige ännu men det känns bra att jaga på så att beslut tas som går i den riktning jag föreslagit. Nu hoppas jag att regionen jobbar vidare med resterande förslag.

Bli först att kommentera

När barn mår dåligt ska samhället göra allt

Av , , Bli först att kommentera 2

Vi kan aldrig göra tillräckligt då det gäller barn och ungas psykiska hälsa men vi kan göra allt vi kan. I Vilhelmina har kommunen tagit beslut om att avsätta 1,5 miljoner, i regionen har vi lagt förslag på att stärka upp vården som möter barnen först och på nationell nivå lägger vi förslag för att möta det ökade behovet för att barn och unga ska må bra.

Centerpartiet vill att elevhälsan ska få ytterligare resurser för att kunna fånga upp fler barn och unga som drabbats. Skolan är den plats där man når i stort sett alla barn, elevhälsan kan därför bli en del av lösningen på barns och ungas psykiska ohälsa. Men då måste den stärkas upp.

Psykisk ohälsa bland barn och unga är ett växande samhällsproblem. Tidiga insatser tillsammans med stöd till föräldrar har visat sig ha en positiv effekt på barns och ungdomars psykiska mående. För att tidigt kunna fånga upp fler som drabbas vill Centerpartiet att elevhälsan får mer resurser för att bättre kunna erbjuda stöd till elever.

Vi vill att elevhälsan värderas upp och byggs ut med fler skolsköterskor, kuratorer och psykologer. För att förbättra elevhälsan behöver kuratorer få en större roll att arbeta förebyggande och samverka med andra som finns runt barnet.

Centerpartiet vill också att elevhälsan får mer pengar för hälsosamtal i syfte att fånga upp elevers mående efter pandemin. Därför har vi avsatt 120 miljoner i budgeten som riktar sig mot just elevhälsan.
Så här vill Centerpartiet på nationell nivå ge barn och unga bättre stöd:

• Se över möjligheten att införa elevhälsa som ämne i rektorsprogrammet
• Elevhälsan bör värderas upp genom att se över möjligheten att bygga ut den med fler kompetenser samt främja detta genom att förtydliga rektorernas ansvar för elevhälsan i lagstiftningen
• Införa livskunskap inom ramen för ämnet idrott och hälsa
• Införa idrott och hälsa med pulshöjande aktivitet på skolschemat varje dag i syfte att uppnå rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen
• Se över studenthälsans roll och uppdrag samt vilka stödinsatser studenthälsan erbjuder studenter med funktionsnedsättning
• Kartläggning av mobila ungdomsmottagningar och om att sprida välfungerande modeller till fler regioner
• Se över hur primärvården kan förstärkas genom att fler får kompetens att erbjuda samtalsstöd som också kan ges digitalt

Bli först att kommentera