“If you want to make everyone happy, don’t be a leader – sell ice cream” Steve Jobs
Det citatet använda ekonomichefen på en av sina bilder på dagens budgetkickoff. Det har varit ett tufft och hårt arbeta att sanera ekonomin som Vilhelmina kommun gjort. Det är många uppoffringar och många tuffa beslut. Han framhåller att politikern tagit beslut och genomfört dem som en framgångsfaktor. Det har inte varit lätt och det har varit många diskussioner och prioriteringar.

Kommuner har alla ett mål om budget i balans, det innebär att en kommun måst gå med ett visst överskott för att klara av de kostnadsökningar som alltid kommer. Löneökningar på nån procent ger flera miljoner mer i utgifter för en kommun tex.

Vi hade en träff med analysgruppen på SKR, Sveriges kommuner och regioner som har analyserat vår kommun utifrån ekonomi och verksamhet. Jag skriver ihop nedan vad de säger och rekommenderar.
Det var det mycket om skola, äldreomsorg och individ och familjeomsorg. Ett citat var ” när krubban är tom börjar hästarna bitas” De pratade om hur viktigt det är med förtroende mellan politikerna och mellan tjänstepersoner och politik. De tror att vi behöver utgå från våra styrkor och utvecklingsområden för att klara av de utmaningar som kommunen står inför och har.

Prognosen över ekonomin visar att kommunens värden minskar (soliditet) Vi har en bra finansiell ställning som sjunkit de senaste åren medan andra kommuner ökat.
Deras analys visar att vi har mer kostnader än vad vi skulle behöva utifrån hur kommunen ser ut i befolkning. Bara fritidshem ligger under den kostnad vi borde ha. Mest kostnader har vi för individ och familjeomsorg, gymnasieskola och grundskola och förskola.

196 miljoner kronor dvs 28% av kommunens inkomster kommer från det kommunala utjämningssystemet. Resten kommer från det vi som jobbar betalar in i skatt och sånt vi betalar för till det kommunen levererar. De säger att vi måste anpassa verksamheterna utifrån hur befolkningen förändras. Minskar antalet barn måste skolan minska, liksom gymnasieskolan måste minska utifrån att ungdomar minskar. På samma sätt måste äldreomsorgen minska trots att andelen äldre av befolkningen ökar. Det beror på att det blir färre i gruppen över 90 år. 2026 har vi 33 miljoner mindre i intäkter enligt analysen. Alla verksamheter måste minska där äldreomsorgen ska minska minst och skolan mest.
Vi har en hög skattesats redan så att höja skatten är inget alternativ. Vi måste stärka soliditeten dvs ah starka resultat och gå plus åren som kommer.
Äldreomsorgen: Vi ligger 14 miljoner mer i kostnad jämfört med vad vi har råd med. Så vi måste minska kostnaderna här. Vad kan man då göra? SKR säger att vi ska minska särskilda boendeplatser och korttidsplatser. Vi borde dra ner 15 platser där en plats kostar ca 1 miljon per år. Vilhelmina har flest korttidsplatser utifrån befolkning i hela Sverige.
16% av våra medborgare i Vilhelmina över 80 år bor på ett särskilt boende. Liknande kommuner har 12% och i riket 15%. Då det gäller hemtjänst så ligger vi lägre än andra kommuner. Kostanden per hemtjänsttagare är ca 330 000 kr per år.

Kvalitén då? Där finns det många mätningar och många mätningar. Det SKR använder är brukarenkäter där Vilhelmina ligger relativt låg i särskilt boende samtidigt som man ser att kostnaderna per invånare är hög. Inom hemtjänsten är brukarna nöjda där ligger vi högt och kostnaden ligger relativt bra i jämförelse med andra kommuner. De säger att vi har en för stor kostym.
Individ och familjeomsorg: Vilhelmina ligger 10 miljoner högre än vad som kan förväntas utifrån hur kommunen ser ut. Vi har lägre ekonomiska bistånd jämfört med andra och vi har dyra konsulentstödda familjehem och HVB hemskostnader där vi ligger mycket högre n andra kommuner.

Förskola skola: Vi ligger högre än riket i kostnader där vi borde ha lägre kostnad så vi har lägre antal barn i andel av befolkningen. Personaltätheten är hög i skolan. Dvs Ca 4 barn per anställd 2018 och där är vi nu i samma nivå som länet men ändå lite högre än riket. Grundskolan i kommunal regi har vi höga kostnader långt högre än andra kommuner. Skillnaden är med andra kommuner är att vi har låga kostnader för skolskjuts där vi ligger lägre än andra kommuner. Vilhelmina ligger högt på alla mätområden. Så här har vi en hel del att göra. Här slår ju Fjällskolorna igenom då det är få elever per lärare i dessa. Att vi nu har två skolor mindre, Nästansjö och Malgovik och förre förskolor, gör att vi fått bättre siffror men ändå så ligger vi dåligt till. Även då det gäller resultat där elevernas resultat ligger för lågt jämfört med andra kommuner. Vi lägger alltså stora resurser på skolan men ändå har vi låga resultat. Vi kan inte skylla på att vi har många elever med större behov i jämförelse med andra kommuner och inte heller ligger vi socioekonomiskt sämre till. En förklaring till de höga kostnaderna i gymnasiet är att det är yrkesprogrammen som är störst och de är de dyraste. I landet är det 60% som går de billigare högskoleförberedande programmen och i Vilhelmina är det inte ens 30%.
Vi har 6 elever per lärare i gymnasiet jämfört med andra kommuner 12 elever per lärare. Det är klart det blir dyrt. Vi ligger bra till dåd et gäller hur många som går ut med fullgoda betyg från gymnasieskolan. Det är ju väldigt viktigt.

Att vi ligger högt är att vi har stor personal i skolan jämfört med antalet barn och unga. Det är ju svårt att göra jämförelsen här men ändå. SKR föreslår att vi analyserar mer mot prislappsmodellen, samordnar resurserna mer, se över organisation och arbetssätt och se över programutbudet i gymnasiet. Det här är sånt som vi hoppas vi kan nå i det nya gymnasieförbundet.
Reflektion: Det är ändå trots att det varit oerhört svårt att vi vågat ta alla de stora tuffa besluten, inte minst när vi lagt ner och minskat inom skolan som gör att vi idag ligger så pass bra till ekonomiskt. Det gör att vi kommit en bit på väg och ser att vi kommer att överleva även de tuffa besluten som ligger framför oss. Inte minst då det gäller skolan. Vi vågar ändå utveckla oss med nya M3, trygghetsboenden, investeringar i fjälldalarna, att vi samverkar med andra kommuner som med gymnasieförbundet vi startat och snart ett gemensamt bolag för vatten, avlopp och sophantering. Stora saker som får stor betydelse på sikt.

Ledarskapet att våga samarbeta med ett parti som ideologiskt står långt bort, ta beslut, hålla ut och stå med rak rygg när det blåser är det ledarskap som Annika visat. Så tack för ditt goda och tydliga ledarskap Annika.

Huvudbudskapen:
• Skapa förtroende mellan politiker måste bli bättre. Utmaningarna för kommunen är desamma oavsett partifärg. Demokratin bygger på olika åsikter. Samverkanspolitik där man samverkar för kommunens bästa. Tillitsbasrad styrning.
• Utgå från kommunens styrkor och utvecklingsområden. Kom överens och sök konsensus. Vi har otillräckligt med resurser som minskar dessutom. Vad är viktigast och vad kan vi sluta med?
• Säkerställ ekonomin, stärk resultatet så att det håller över tid. Vart kan vi sänka ambitionsnivån? Sänk utgifterna då inkomsterna minskar.
• Se över fastigheter och lokaler.
• Se över arbetssätt och organisation för att krympa och sänka kostnader
• Folkhälsa och psykisk ohälsa, männens medellivslängd hör till de lägsta i landet.

Nu kan jag inte säga att det är så idag men det var definitivt så de 10 år jag jobbade på Arbetsförmedlingen vid millennieskiftet. Arbetsförmedlingen är en socialdemokratisk bastion som borde ha moderniserats för långe sen. Så det är på tiden att den får en uppdatering och en mer ändamålsenlig uppgift. Hur många av er företagare har fått hjälp av arbetsförmedlingen att hitta rätt personal? Jag antar att få av er svarar jajjamen, de flesta säger nja inte riktigt eller nej inte alls.

Just, förmedlandet av personal till företag är ju en verkligt viktig del av arbetsmarknaden och det måste fungera liksom om jag blir arbetslös och måste hitta mig ett annat jobb. De regelverk som funnits fram tills idag formerades på 70 talet, arbetsmarknaden ser helt annorlunda ut idag jämfört med då.
I samband med Januariavtalet drev vi i Centerpartiet igenom en utredning av arbetsrätten och Lagen om anställningsskydd, som sedan arbetsmarknadens parter förhandlat och kommit överens om. Det var en hel del väsen kring detta men även socialdemokrater insåg att det behövdes förändringar. En överenskommelse mellan parterna slöts 2020 och nu i dagarna presenteras en av de största reformerna på svensk arbetsmarknad ever.

Det nya handlar om att fokusera på kompetens, att ge människor möjlighet att skaffa sig rätt kompetens och för företag att hitta kompetenta människor att anställa. För oss centerpartister handlar det om att e människor möjligheten att utvecklas, växa och kunna ta de jobb som skapas runt om i Sverige. Företag kommer nu att våga anställa nya medarbetare då det både blir billigare att anställa nya och att undantagen från turordningen utökas,
Nåt jag gillar är att ett nytt studiestöd tas fram, som innebär att de allra flesta i Sverige som har mer än åtta års yrkeslivserfarenhet kommer att kunna studera upp till ett år med minst 80 procent av lönen. Till exempel kommer en deltidsarbetande undersköterska att kunna gå en specialistutbildning, eller en industriarbetare att kompetensutveckla sig för att t.ex. kunna jobba i batterifabriken i Skellefteå.

Jag hoppas och tror att det nu kommer att bli enklare för människor att skaffa sig ett jobb, byta jobb och karriär och växa som människa.

Nu när elpriserna skenar så kommer olika partier med olika förslag på åtgärder för att människor ska klara av att betala sina räkningar. Det är bra men det är inte det som behövs på lång sikt. På lång sikt måste alla partier oavsett vara överens om hur Sverige ska klara energiförsörjningen. Samtidigt måste människor kunna planera sina kostnader. Vi som bor i norr har varit tvungna att energieffektivisera och se om våra hus för att kunna hantera våra elräkningar. Det måste alla andra också göra. Men det räcker inte, vi måste kunna planera på lång sikt hur vår ekonomi påverkas.

Vi i Centerpartiet har hela tiden stått bakom energiöverenskommelsen från 2016, och flera energiöverenskommelser innan dess. För oss är det tydligt att energipolitiken och energibranschen måste ha långsiktiga spelregler.

Det vi kan sia om är att prognoser pekar nu på en fördubblad elanvändning till 2045. Då behöver vi tänka till för att få en långsiktig plan för hu vi fixar det.

Vi medborgare ska kunna planera våra utgifter men även ta ansvar för att se till att vi använder så lite vi kan och ser till att våra hus använder el så lite som möjligt.

Vi behöver samla riksdagens partier för att trygga framtidens elförsörjning, så att vi kan ställa om fordonsflottan och industrin, att barnfamiljer inte ska drabbas av höga elräkningar i framtiden och framför allt för att ta ansvar för klimatet.

Förutom att komma överens långsiktig i en ny energiöverenskommelse så har vi flera andra förslag på hur vi kan öka elproduktionen, förbättra överföringen i näten, effektivisera och bättre lagra el.

Att använda energin mer effektivt är ett av de snabbaste sätten att minska elkostnaden och helt nödvändigt för att möta efterfrågan på elenergi. Då behöver reformer, bland annat genom att göra det enklare och mer lönsamt för både hushåll och företag att investera i åtgärder som bidrar till effektivare energianvändning.

Så tänker vi, hur tänker du?

Det har hänt mycket på de två år sedan vi poddade sist. Tina Larsson har hektiska tider för att få igång det konstpedagogiska arbete som ska igång. Ricklundgården ska arrangera aktiviteter som syftar till att inspirera och aktivera barn, lokalbefolkning och övriga intresserade. Arbetet har fått namn efter Emma Ricklund och heter EMMAS, ett 2-årigt projekt som är finansierat av Postkodstiftelsen. Igår spelade vi in en pod om detta spännande som nu händer.

Lyssna på podden här eller där poddar finns. Sök på rak rygg genom västerbotten.

Den 22 december skrevs avtal mellan Ricklundgården och Postkodstiftelsen. Ricklundgården står som ägare till projektet EMMAS och har blivit beviljade 2,2 miljoner kronor. Nu söker de efter personal för att jobba med detta.

”Från första gången jag klev in genom dörren, en smällkall vinter 2019, till det pittoreska kontoret i den gröna byggnaden uppe på backen vid Ricklundgården så har jag känt att här finns massor av potential. Att vi fyller ett viktigt syfte för konstnärer, nationellt och internationellt det är ingen hemlighet men här finns möjlighet att göra så mycket mer, för så många fler!” Så säger Tina som är verksamhetschef vid Ricklundgården.

Ricklundgården skapades av paret Emma och Folke Ricklund i slutet av 40-talet. Tillsammans byggde de sin drömvilla uppe på en kulle i mitten av fjällbyn Saxnäs. Idag är Ricklundgården ett museum och konstresidens. Hit kommer konstnärer från hela världen, året runt, för att insupa naturen och skapa konst i de två ateljéerna.

Igår kom ett förslag på att ersätta de som förbrukat mest el ska få ersättning med max 6000 kr, 2000 kr per månad i tre månader. Förslaget är inte färdigtänkt och jag hoppas verkligen att man tänker till. Ska det vara utifrån ett rättviseperspektiv så finns det så mycket annat att lägga 6 miljarder på för att skapa rättvisa över hela landet.

Jag tycker det är konstigt att då det gäller elpriser då ska staten gå in och ersätta människor, främst de i södra Sverige som inte låst sina elavtal, de som inte tilläggsisolerat, borrat in bergvärme, satt in treglasfönster, energieffektiviserat etc. För mig är den rättvisepolitiken feltänkt och slår orättvist.

Ska det vara rättvist kan vi börja med drivmedelskostnader, kostnader för de som bor där det inte finns kollektivtrafik, avstånden till jobb och barnens aktiviteter är långa, bränslepriserna är högre än i stan. Där de som bor glest betalar så mycket mer än de som kan åka buss, tanka billigt eller bo nära där man jobbar. Där människor ännu inte litar på att en elbil klarar de långa avstånden eller en rejäl vinterkyla. Eller varför inte titta på kommunalskatten, där en person som flyttar till storstan tjänar tiotusentals kronor per år i bara lägre kommunalskatt.
Eller varför inte ersättas för matpriser där de som bor långt från de täta städerna har högre matpriser i sina butiker.

Ja, jag kan förstå oron och förtvivlan för de som inte sett om sina hus tidigare och väcks upp när man får en räkning som är långt mycket högre än man haft tidigare. Men jag tycker det vore bättre att stimulera människor att se om sina hus energieffektivisera och på sikt sänka elkostnaderna. De som varit energisnåla ska ha cred och känna att de gjort rätt.

Vi behöver stimulera både energieffektiviseringar, smartare elnyttjande men även att människor ska kunna investera i egen energiförsörjning som jordvärme, vind och solenergi.
Nej det här är valfläsk för sörlänningar, inte ett förslag för att skapa en fördelningspolitik som gynnar de som gynnas bör.

Vad tycker du?

Igår den tionde januari var det exakt hundra år sedan de första kvinnliga ledamöterna tog plats i Sveriges riksdag. De hade blivit invalda i valet den tolfte september 1921. Valet 1921 var det första där kvinnor hade rösträtt och fick kandidera och också det första där männen hade lika rösträtt oavsett egendom och inkomst. Men alla hade inte rösträtt. 1945 fick inte den som var försatt i konkurs eller omhändertagen av fattigvården rösta, och fram till 1989 kunde personer omyndighetsförklaras och förlorade då sin rösträtt.
Jämställdhet har varit viktigt för mig ända sedan jag gick i högstadiet. Killar och tjejers möjligheter är fortfarande idag inte lika elelr jämställda så vi måste fortsätta driva på för jämställdhet.

Det är så många kvinnor som kämpat för jämställdhet och för demokrati. Krossat glastak och slitit för att ge andra kvinnor bättre möjligheter. I Vilhelmina startade ett antal kvinnor Emma resurscentrum som ett resultat av att Maud Olofsson sett till att det gick att söka pengar för att jobba för jämställdhet och fler kvinnliga företagare. Vi jobbade hårt i detta resurscentrum och drog in projektmedel, hade mång anställda och drev internationellt arbete. Resultatet var att antalet kvinnliga företagare ökade, kvinnor och tjejer tog plats i traditionella manliga miljöer som politik, företagarföreningar, mässor och tog plats i samhället. Jag tänker ofta på alla dessa kvinnor som engagerade sig och gick före och visade vägen.

Sverige är ännu inte ett jämställt land, även om vi har kommit en bit på vägen, kampen måste fortsätta och jag är så glad över att vara omgiven av så många fantastiskt duktiga människor som driver jämställdhet, både kvinnor och män idag i politiken.

Vi ska inte bara fria demokratin en dag vart hundrade år utan vi ska fortsätta driva på kampen för demokratin och ett jämställt samhälle, för din och min skull och för de som kommer efter oss.