Den bästa vården

Av , , 1 kommentar 7

Känner ni igen argumenten i regionfrågan? Jag har som ni vet följt den länge och tror mig ha hört det mesta i argument för och emot. Landstinget ska sköta sjukvård, inget annat! Vi politiker begriper inte ur man sköter ekonomi, det slösas för mycket, det är för mycket resor, det är för många hyr läkare……Alla är lika missnöjda och alla blir lika oroliga när vården hotas. Själv stod jag längst upp på barrikaden när BB i Vilhelmina lades ner och idag är jag en av politikerna i landstinget.

Vi sliter ed ekonomin, vi sliter med köerna, vi sliter med teknikutveckling och vi sliter för att varje sjuk människa i vårt län ska få den bästa av hjälp som finns. Men det går inte ihop. Att värna om det nära som varje enskild sjukstuga är det som driver mig och mina ambitioner och jag ser att det inte går ihop. Sjukvården måste få vara den bästa, varje människa ska känna sig trygg md att jag kommer att få den bästa hjälpen om jag blir sjuk samtidigt som varje människa ska känna sig trygg med att det finns en sjukstuga nära som kan hjälpa mig med mina krämpor i vardagen och om jag blir akut sjuk.

Det handlar om att både se det lilla lokala, det regionala men det handlar även om det nationella för att få en sjukvård som är likvärdig för alla. Det är där vi går bet. Det är där det krävs en större region.

För även om sjukvårdspartiet i Norrbotten och andra nejsägare säger att landstinget minsann ska sluta med allt vad kultur, kollektivtrafik och regional utveckling heter så skulle det inte leda till något bättre län eller till någon bättre vård. Hur skulle man klara sig om bussen slutade gå? Eller om folktandvården slog igen. Det de fyra landstingen alla gör idag kan i många delar i framtiden skötas av en region, av fyra blir det en om vi ska få sjukvården att verkligen vara den bästa för den som blir sjuk.

Offerkofteattityd

Av , , Bli först att kommentera 2

Den här veckan är jag i huvudstaden och jobbar i riksdagshuset. Det är diverse frågor vi diskuterar allt från kilometerskatt, kulturskoleutredningen och hur skatteintäkterna till kommunerna ser ut. Det är grått och regnigt i Stockholm och affärerna pyntar med både julgrejer och halloween. Surnade till när ja gick förbi Dansmuséet som skyltade med FRITT INTRÄDE! Synd bara att det bara är i de stora städerna det är fritt inträde på muséer som vi betalar via skattsedeln, i små kommuner får man minsann betala sina besök själv, tänkte jag och surade vidare.

Det gjorde att jag fortsatte tänka på debatten om landsbygden och igår var det en debattare ibland annat Norran som tar upp problematiken med att SVT svartmålar stora delar av vårt land.

De skriver, ” Det saknas en sida som visar att landsbygden är full av människor med ett positivt driv, entreprenörer som inget hellre vill än att förverkliga sina idéer och ett föreningsliv som på många håll står i full blom. Det som landsbygden behöver är rättvisa förutsättningar och en möjlighet att utvecklas utan att staten lägger krokben med regelkrångel och alltför höga kostnader för företagandet.” Jag håller med och försöker både debattera och sprida allt jag bara kan av allt det positiva i diverse sociala medier för att väga upp det negativa.
Jag tror att nya idéer och lösningar värker fram när man verkligen är tvungen som att man använder distanslärande i glesbygdskommuner, utvecklar glesbygdsmedicin och digitala lösningar för diverse uppgifter som tidigare gjordes hands on. Människor på landsbygden är ofta föregångare när det gäller att testa nya kreativa idéer för sin hembygds utveckling. Det är viktigt att tillvarata det entreprenörskap, den kreativitet och den innovationskraft som finns på landsbygden, det är där det tänks nytt och görs nytt.

Vi behöver inte belastas med överstatlighet, offerkofteattityd, skatt på allt vi behöver på landsbygd som transporter. Vi ska ha förutsättningar att leva vart vi än valt och se till att det är möjligt. Låt makt och resurser landa närmare människor i regioner och låt oss själva bestämma vad vi gör med våra skattemedel.

Minoriteter och folkrätt

Av , , Bli först att kommentera 5

Vid veckans fullmäktige fick vi lyssna till ett föredrag om minoriteters rättigheter med Lennart Rhodin som jobbat fram lagstiftningen kring nationella minoriteter.
Samerna som urfolk antogs i riksdagen 1977 och sametinget som både statlig myndighet och som demokratiskt parlament inrättades 1993. Urfolk betyder att samerna var ett folk i Sverige innan Sverige fanns.

En minoritet ska skilja sig från majoritetsbefolkningen, ska ha funnits av hand i landet och ska ha en uttalad samhörighet och vilja att behålla sin identitet. Man har som individ rättigheter och det är ungefär var tionde i Sverige som har minoritetsbakgrund.

Jag bestämmer alltså själv om jag vill identifiera mig som, same eller svensk eller annat. I det svenska lokalsamhället har man levt sida vid sida och gift sig med varandra. Men att tillhöra en minoritet har varit skamligt och något som föräldrar inte berättat eller hållit fram för sina barn. Det gör att många inte känner till den egna historien och att man tillhör en minoritet. Då det gäller det samiska så var det något som man förnekade under 1900 talet och många norrlänningar tror att de är inflyttade nybyggare då de egentligen är samer. Historien av hur staten behandlade samer har även det medfört att man förnekat sin bakgrund. Om man var bofast och hade en jordplätt så fråntogs man rätten att vara same. Lapp ska vara lapp hette det och det betydde att man bara fick vara same om man var nomadiserade. Man fick inte äga mark.

Vasakungarna kolonialiserade Norrland i jakt på nya intäkter till staten och på 1600 talet började kungadömet styra handeln till marknadsplatser för att kunna beskatta samer. Där byggdes det kyrkor och samer tvångskristnades. Samerna tvingades till tvångsarbete i gruvnäringen även det i jakten på nya intäkter. Kungen uppmanade till att människor skulle flytta till norr och bebygga landet.

Samer bodde så sent som under 1700 talet så långt ner som ner till Uppland.

Då man talar om svensk kultur tänker många på Dalarna. Sanningen är att det första som kommer dessa traditioner var svedjefinnar från Finland. Det var de inflyttade finnarna som gav grunden till det vi nu kallar för dalamodellen av svensk kultur.

Under 1800 talet växte nationalismen, en stat, ett folk, ett språk, en kyrka…var vanliga sätt att prata för att visa på den Egna identiteten. Här växer intresse för vikingar, för Det gamla Sverige. Läsebok för folkskolan spreds över landet med blonda blåögda barn. Märket sattes för vad som var svenskt. I slutet av 1880 talet skulle alla svenska skolor ha svenska som språk inget annat. Det betydde att samiskan krympte. Barn fick stryk om de inte pratade svenska och det är fortfarande norm i många skolor att enbart prata svenska på rasterna även om man har ett annat modersmål.

1919 stängs gränsen mellan Sverige och Norge för samerna och många samer tvångsförflyttades utifrån beslut i Stockholm. Antingen flyttade de eller så skulle renhjorden slaktas bort. De sista tvångsförflyttningarna var så sent som på1940 talet.

Samer sågs som ett efterblivet folk som inte skulle integreras i det svenska samhället och de fick inte bygga bostadshus. Nomadskolorna var internat och hade svenska som språk. Renbeteslagen sa att en same är en som ägnar sig åt renskötsel, som bor i fjället och är nomadiserade. Skog, gruv, vindkraft och vattenkraft har minskat de renägare samernas utrymme i Sverige.

1921 kom det rasbiologiska institutet i Uppsala som kartlade raser i landet. Man fokuserade på ”lägre” stående grupper som finnar, lappar, zigenare och judar.

En fantastiskt bra information som gav många av oss rysningar efter ryggraden. Samtidigt så är nog alla i salen någonstans en ättling från en samisk släkt. Det handlar om vår egen identitet och vår rätt att ta tillbaka denna del av historien och vår identitet. Jag hoppas måna tar tag i sin egen släkthistoria och vågar säga att ja, jag är same!
Entankeväckare som få känner till är att när Rosa Parks inte fick sitta på bussen i Amerika så fick inte samer ta in på hotell i Sverige.

Vad ska få kosta och vad kan vi spara på?

Av , , 3 kommentarer 5

Igår måndag var det kommunfullmäktige i Vilhelmina. Man kan se detta direktsänt men även se i efterhand via Vilhelmina.se

Det är ett prognostiserat underskott i kommunen för 2016 med över 8 miljoner. Det är främst inom socialnämnden och inom kommunstyrelsen som de inte håller budget. Det som kommer att ske nu i slutet av året är en löneredovisning som kommer att belasta ytterligare liksom de kostnader som kommer i januari men som ska ligga på detta år. Bekymmersamt är väl en underdrift.

Åke berättar att Kommunstyrelsen har sagt till alla verksamheter att Om de går minus så får de ta med sig detta minus till nästa år och spara in det då. De nya reglerna från regeringen då det gäller ersättning till kommunerna för integrationen har sänkts vilket gör att kommunen måste anpassa sig efter en lägre ersättning. Även om regeringen ökat det generella statsbidraget till kommunerna så täcker det inte. Revisorerna har en del synpunkter på delårsrapporten där de pekar på den utmaning som kommunen har att hantera och de undrar hur den politiska ledningen tänker se till att ekonomin kommer i balans.

Marita förde fram att ekonomin ser bättre ut i jämförelse fred ifjol och att det ställer krav på att det sker förändring av den sista delen av året för att komma i balans. KF har det samlade greppet och ansvaret för ekonomin vilket ställer krav. Hon säger att de fortfarande i KS har diskuterat vilka besparingskrav som kommer för att nå balans och det vill C diskutera kommande möten. Men fortfarande så finns det oklarheter om vart vi hamnar vid årets slut. C kommer att lägga förslag för att klara av ekonomin.
Hon är kritisk till att det inte finns skriftliga dokument för hur ekonomin ser ut och visar på de protokoll som finns där det inte finns med något om vilka åtgärder som vidtagits för att nå ekonomisk balans.

Else kommenterar socialnämndens underskott där de gjort ett hårt arbete i nämnden för att klara ekonomin. Else är oroad över de skenande kostnaderna för unga som både mår dåligt och är utsatta i utanförskap. Else för farm att Det krävs ett djupare grepp om varför vår kommun har ett så stort utanförskap och efterlyser ett gemensamt arbete i frågan.
Annika drev på frågan om hur mycket politiken får kosta i vår kommun då just den posten dragit långt över budget. Vilhelmina är väldigt frikostigt i partistöd och ersättningar till politikerna. Vi har även våra möten på dagtid vilket är skönt men det kostar väldigt mycket i förlorad arbetsförtjänst och arvoden. Om möten låg på kvällar skulle det bli mindre kostnad men även tuffare att vara politiker. Vi kom fram till att vi får diskutera detta vidare när vi ska titta på förtroendemannaorganisationen inför kommande val. En het debatt kom igång kring detta och många som aldrig säger någonting klev plötsligt upp i talarstolen. Så det var ju bra att frågan väcker intresse även hos de tystaste av ledamöter.

Skatt på solljus, skatt på luft, skatt på……

Av , , Bli först att kommentera 10

Den här veckan har jag varit på vift och bland annat haft Personaldagar med alla mina kollegor, även de som jobbar i Bryssel hos Fredrick Federley. Vid middagen igår så pratade En av kollegorna från Bryssel om den skatt på sol som S vill införa och skyller på att EU kräver det.

Helt plockat ur luften, det finns inga såna krav. Det är illa att inte ha bättre koll bakåt när man lägger fram förslag och inför en skatt.

Alla gillar ju i te förslaget och Till och med det förra Miljöpartistiska språkröret Åsa Domeij, kallar det för en idiotskatt.

Om man producerar solel på sin egen fastighet och gör av med den på den egna byggnaden, varför ska man betala skatt för det?
Det är väl istället något man bör premiera?

Regeringen borde kolla upp sina fakta och argument innan de lägger fram förslag. Men paniken verkar vara hög för att höja skatter på allt, kilometerskatt, skatt på arbete, ökade arbetsgivaravgifter etc. Min kompis Per Åsling riksdagsledamot från Jämtland kräver att solskatten slopas och erbjuder sig att hjälpa finansministern och regeringen med budgetberedningen. Det tycker jag är schysst.

Det måste löna sig att vara klimatsmart och att agera miljövänligt och inte tvärtom.

Resten av Sverige, ska det bli en tummetott!?

Av , , 1 kommentar 8

Jag tycker några saker är positiva och att några saker jag är kritisk till då det gäller SVT och deras köp av PO Tidholms program Resten av Sverige. Och ja, det handlar om makt, om vem som har makten att skapa bilden av samhället och vilka som blir underordnade den makten.

Det är bra att SVT lyfter upp problematiken med tudelningen av samhället och lägger fokus på landsbygden. Samtidigt som SVT valt att vara ensidiga och visa bara den dystopi som PO Tidholm tidigare lagt på Norrland. Nu läggs den på hela Sveriges landsbygd.

Programmet visar att det är det politiska systemet som driver människor mot staden och det är bra att det blir tydligt. Det andra som är bra är att SVT lyfter fram hur det storsvenska samhället misshandlat det samiska folket genom tiderna i kampen om naturresurserna och det tredje positiva är att SVT är med och skapar debatt kring frågan.

I fredags var jag med i en radiodebatt i P1 med PO Tidholm. Jag hann inte säga allt jag ville då tiden för mig inte räckte till. Det jag ville kritisera var den ensidiga bild som SVT visar upp och att det måste vara en mer nyanserad bild som public service har som uppdrag att visa. SVT stärker den maktordning som finns i samhället där staden är norm och landsbygden och förorten är det avvikande, det underordnade.

Om vi ständigt matas med en ensidig bild så tror vi till slut att den är sann och accepterar skeva beslut. Skeva beslut om resurser tex som det i veckan om Norr Botniabanan som inte blidde något av i S och MP s budget. Jag menar att SVTs sätt att visa denna ensidiga bild av landsbygden förenklar för t.ex. trafikborgarrådet i Stockholm att säga att Norr Botniabanan är en krigsförklaring mot Stockholmaren. Trots att all fakta visar att den svenska bruttonationalprodukten upprätthålls av naturresurser från norr i skog, vattenkraft och mineral som kräver transporter.

Bilden som förmedlas är grå, blöt, dystert och är en ren käftsmäll mot alla de som satsar alla sina resurser, all sin tid och all sin kraft på framtiden på landsbygden. De som satsar i boenden, i företag och i sin fritid. De som trots mediernas dystopi valt att se möjligheterna.

Det finns en framtidstro, det som krävs för att stimulera den är bättre förutsättningar. Det finns så många som lyfter fram det positiva som restid till dagis och jobb, kostnader för att bo och för bra tillgänglighet. Men det krävs mindre krångel, lägre kostnader för de som anställer och för de som startar företag och det krävs bättre infrastruktur likväl som att kommunerna självaste få prioritera sina resurser till det som behövs lokalt.

Det krävs en annan politik, en politik som ger människor förutsättningar att bo vart man vill. Regionaliserade skattebaser, styra genom att anpassa arbetsgivaravgifterna utifrån geografi och prioriterad grupp, decentralisera statliga myndigheter och ge banker möjlighet att låna ut pengar till människor som vill bo och verka utanför staden.

SVT har ett ansvar, ett ansvar att visa på hela skalan från vitt till svart. Public service kan inte säga att landsbygden behöver statlig styrning och bidrag och stärka en enda politisk uppfattning.

Över och underordning

Av , , Bli först att kommentera 5

En kvinna hörde av sig som läst och lyssnat till debatten kring den bild av landsbygden som SVT och PO Tidholm målat upp. Hon gillade att jag lyft Att det krävs en mer nyanserad bild, det är inte jämngrått och hopplöst. Det finns så mycket positivt, starkt och bra som faktiskt väger upp det jämngråa som PO Tidholm lyfter fram.

Hon menade att det är samma förhållningssätt då det gäller förorten gentemot innerstaden. Det är samma jämngråa offerkoftementalitet som de som bor i förorten får kletat på sig som förortsbo.

Vi diskuterade detta en stund och kom fram till att det handlar om underordning och överordning. Där den överordnade är staden som tittar och betraktar landsbygd/förort som ett problem, något mindre viktigt än det centrala och där de som bor är mindre viktiga eller betydelselösa.

Jag kände att här är vi något på spåren. Här kan vi nyttja en klassisk maktanalys för att hitta vägar framåt. Det är kanske det Malin Rönnblom är på spåren men aldrig får diskutera klart i programmet.

Och jag är inget offer!

Av , , 1 kommentar 8

Har följt debatten om SVT programmet Resten av Sverige och försöker se del två med positiva ögon och inte bli upprörd över den bild som presenteras. Historiebeskrivningen av utvecklingen om staden som har en romantiserad bild av landsbygden, med Skansen och deras exploatering av en samisk familj, och en modernisering av samhället där alla inte ska med, känns lite ensidig och speglad ur samma perspektiv som det första programmet. Grått och med offerkoftan hårt fastknuten.

Jag gillar verkligen att SVT lyfter upp problematiken med hur det storsvenska samhället misshandlat samer som folk. Det skulle ha varit bra om de även lyft upp kampen om naturresurserna när man lyfter problematiken. Tvångsförflyttning, statens ianspråktagande av naturresurser och hur man som folk fått kämpa för makten över den egna tillvaron, traditioner och kulturen lyfts bra. Jag kommer att tänka på hur staten idag tar ifrån människor deras skog då de skapas nationalparker och naturvårdsområden i Norrbotten men även i vårt län.

Norrland som koloni är lite av temat av detta program. Ett resonemang som jag väl känner igen inte minst ifrån debatten kring Vattenfall i Jokkmokk. Jag känner också igen bilden av utflyttningen då min pappas alla syskon flyttade söderut på 50 talet och några av dem flyttade tillbaka när de hade möjlighet. De hade hela sina liv längtat tillbaka till Malgomajs stränder.

Programmet lyfter Centerpartiets roll som landsbygdens företrädare, en bild som fortfarande finns samtidigt som andra partier, främst socialister, velat kleta på oss att vi tappat bort våra grundvärderingar och blivit ett Stureplansparti. Men det PO Tidholm lyfter fram som partiets grundvärderingar är verkligen inte sanna. Man kan ifrågasätta PO Tidholms sätt att välja vilka som intervjuades. När Fredrick Federley fick frågan att vara med i programmet så ville inte PO intervjua honom där han bor, i Dalarna. PO ville ge en bild av Centerpartiet som ett stadsparti och valde istället att intervjua en Stockholmare.

Centerpartiet driver en politik med fokus på jobb, miljö och hela landet men det får vi aldrig höra i det här programmet. Istället visar man klipp från diverse filmer som betraktat landsbygden utifrån, romantiska bilder av bondelivet och än fler ödehus. Att vi jobbar väldigt mycket med frågor kring gröna näringar och livsmedelsförsörjning lyfts inte heller trots att man lyfter vikten av matproduktion. Den bild man vill få fram är att vi på landsbygd är offer, att man ska vara bitter och känna sig misshandlad.

Hela landet har utvecklats, ingenting har stått still vilket man kan tro om man ser detta program utan att ha kunskaper erfarenhet om hur landsbygden och Norrland verkligen ser ut. Nu sätter jag mina sista droppar av tilltro till SVT sista avsnitt av satsning Resten av Sverige och till att det är fler än jag som ställer sig upp och protesterar även efter detta andra avsnitt.

Jag tror inte heller att några som är med i denna lilla filmsnutt känner sig särskilt offrade heller: https://youtu.be/rd8kqZ11CJg