Europas Batteri

Av , , 1 kommentar 11

I Norge har stortinget slagit fast att vattenkraften är en "nationell resurs med stark lokal tillhörighet". Det betyder att alla partier är överens om att vattenkraftskommunerna har rätt till återbäring. Totalt ersätts norska kommuner med ca 6,5 mdr norska kronor varje år. Det här är något som vi tittar med nyfikenhet på, skulle det vara möjligt för Sverige? Som ett sätt att säkra tillväxt, välfärd och service?

 
Ersättningen till kommuner och fylken är indelade såhär:
1.       Naturresursskatt –  1,1 öre/Kwh till kommunerna och 0,2 öre/Kwh till länen
2.       Egendomsskatt Upp till 0,7 % – Kommunal skatt som kommunerna själva beslutar om.
3.       Koncessionsavgifter -Avgift för kraftstationer som avsätts till fond vars avkastning nyttjas till främjandeinsatser för näringslivsutveckling.
4.       Koncessionskraft – Alla kraftkommuner har rätt att köpa el till självkostnad.
 
Det har varit en politisk mobilisering i Norge. Riksdagsledamöter har drivit på och föreningen för vattenkraftskommunerna i Norge har utbildat sig för att klara av det formella och juridiska. Det har funnits en tydlig och stark politisk press för att detta ska fungera.
 
I den Norska statsbudgeten skrivs riktlinjerna ner för hur fördelningen ska se ut och vilka maxgränser som ska finnas.  169 av 430 kommuner är medlemmar vilket motsvarar 3 9 % av Norges kommuner. Invånarantalet i medlemskommunerna uppgår till ca 800 000 vilket motsvarar 17 % av landets totala invånarantal. Medlemskommunerna utgör 63 % av Norges areal.
 
De lyfter fram att det lokala samhället ska involveras i vattenkraft då det är det lokala som berörs av regleringar av vattendrag. Höga vattenstånd, eller låga, fiskets påverkan och erosioner är några av de problem som lokalbefolkningen ska hantera. I Norge kommer en stark utbyggnad att ske av vattenkraften då det är många gamla anläggningar. Här ska det förhandlas fram nya system för att få den lokala förankringen och fördelning av vinsterna. Norska kommuner är små administrationer och därför är föreningen så viktig för att förhandla och driva på frågor om vattenkraft, som inte den lilla enskilda kommunen orkar dra.
 
I Sverige måste vi se över de regelsystem som vi har för vår vattenkraft då det även i Sverige kommer att byggas ut och till befintliga anläggningar. Där har politiken ett viktigt ansvar.

Vem ska tjäna på vindkraft?

Av , , Bli först att kommentera 7

Förr veckan var jag med på stämman för föreningen Sveriges vattenkraftskommuner. Där gick diskussionerna när det resoneras om vindkraftsåterbäring till de kommuner där de byggts vindkraftsparker.

Det finns en oskriven regel om hur återföring ska fördelas mellan de lokala aktörerna. Men idag så kör vindkraftsbolagen över kommunerna och det blir en väldigt låg återföring eller inget alls.

Hela Sverige ska Leva rekommenderar på samma sätt som LRF följande en återföring till det lokala samhället. De säger tex. att vid anläggningar med mer än fyra vindkraftverk bör minst 20 procent av kapaciteten erbjudas för lokalt delägande, gärna till självkostnadspris.
 
En ersättning i form av bygdepengar ska enligt de här riktlinjrna fördelas så här: 
 
          För vindkraftanläggningar med 1 – 3 vindkraftverk och när vindkraftverken till minst 20 procent är lokalt ägda är frågan om bygdepengar helt öppen.
 
          För anläggningar med 4 vindkraftverk eller fler, på privatägd mark som skapar lokala intäkter i form av markarrenden, bör ersättningen uppgå till cirka 0,5 procent.
 
          För övriga vindkraftanläggningar bör ersättningen uppgå till minst 1 procent.
 
Problemet är att idag så kör vindkraftsbolagen över både bybor, kommunpolitiker och bryr sig inte om några riktlinjer. Vad är det tex. som händer i Sollefteå??
 
I den här frågan fick vi veta att kommuner kan tjäna upp till 20 % av sina elkostnader om man planerar och samverkar med andra kommuner som havindkraft….Intressant!

Midtskandia, gränsregionalt samarbete….

Av , , Bli först att kommentera 7

Igår var jag med på mitt sista styrelsemöte med Midtskandia där jagigår avgick som vice ordförande. En av nestorerna i föreningen Asgeir Almås berättar historiken bakom föreningen. Han berättar att det första formaliserade samarbetet mellan kommunerna och länen i gränslandet mellan Helgeland i Norge och Västerbotten i Sverige var på 80 talet. Det var då svårt att få engagemang då de flesta som då satt i företag hade fullt upp med sina företag och prioriteringen av samarbetet blev svårt. Men 1988 så togs ett initiativ att införa kommunerna i samarbetet formellt. Det var fyra norska kommuner och tre i Sverige, Umeå, Lycksele och Storuman, som först döptes till Blå Vägen Väst men som sen fick namnet Midtskandia.

I början var fokus på samarbeten inom turismen, mellan företag och förbättrade kommunikationer blev ett tydligt mål av naturliga skäl. Tore Karlsson på Länsstyrelsen i Västerbotten hjälpte oss fram med finansiering under 90 talet genom olika projekt. Projekten medförde till ett sekretariat i Sverige, ökat samarbete som stärkte regionen och föreningen. Idag är Nordiska ministerrådet beskyddare och finansiär av samarbetet i Midtskandia utifrån att det gränsregionala samarbetet ska främjas, gränshinder minskas och skapa ökade flöden av människor mellan länderna. 1991 Blev det ett sekretariat även på Norsk sida.  
En lärdom är att samarbetet fungerar bäst när små konkreta projekt drivs på den lokala nivån. Som Älg i Midtskandia projektet som involverade och engagerade många människor. Andra viktiga projekt har handlat om vägar och kommunikationer. Umeå kommun har varit drivande i samarbetet trots att de ligger vid motsatta kusten.
Jag känner mig nöjd med det arbete jag lagt ner i föreningen då man gått vidare mot både att bli en av de av Nordiska ministerrådets prioriterade gränsregionala samarbeten men även för att man sökt medlemskap i det Europeiska organet för gränsregionala organisationer. Föreninge har även under min period fått Region Västerbotten som medlem. Föreningen s mandat och status har därmed höjts och därmed även ansvaret för utvecklingen i regionen.
Det som är kul är att föreningen leds av en centerpartist från Norge och en från Sverige…det borgar för gott arbete!

Vem har boten för skolan i Vilhelmina?

Av , , 2 kommentarer 9

Jag blir så berörd och så bekymrad över de dåliga resultaten i den kommunala skolan som VK redovisar idag. http://www.vk.se/640134/for-svaga-skolresultat

En fråga som vi jobbade med för ett par år sedan och tog fram åtgärdsplaner. Det som bekymrar mig mest då som nu, är att så  många vill negligera problemet, låtsas som om det inte finns eller skylla på saker som man inte kan påverka.

Min tro är att de stora skolorna inte längre fungerar, min tro är att vi måste få fler små enheter som är överblickbara, min tro är att mindre enheter når bättre resultat ser elverna som individer och kan ge stöd och hjälp på ett annat sätt.

Min tro är även att attityder och grundläggande värderingr måste förändras i vårt samhälle för att skapa den goda skolan. Strandskolan som drivs i Vilhelmina privat av en kristen församling ger elevrna en annan bild av framiden, andra mål och bättre kvalite som ger elevrna bättre resultat. Det beror både på värdegrund men även på skolans storlek, lärares engagemang och familjernas delaktighet.

Nu måste det hända något rejält!  och att lägga ner eller minska ner skolorna i byarna är inte den åtgärd som behövs för att hitta boten! Det är den sämsta åtgärden då byarna når högre resultat än de kommunala skolorna i tätorten.

Ska vi kanske lägga ut skolan på entreprenad som mindre enheter till nya utförare? Är det en väg att nå målet, att alla barn ska ha en bra grund att stå på för att möta vuxenlivet. Att alla unga ska kunna skaffa sig en grundutbildning som ger behörighet till gymnasieskolan som gör att unga kan skaffa sig ett jobb?

Reality bites back!

Av , , 6 kommentarer 12

Nu har verkligheten hunnit ikapp S då det gäller hur mycket politikerna får kosta. Nu ser det ut som om S  kommer med ett av Alliansens tidigare förslag som vi drev då det handlade om att ha gruppmöten på kvällar och inte som S ville, på dagtid. Vi ville att gruppmöten inför kommunfullmäktige skulle vara på kvällstid för att inte behöva betala ut pengar för förlorad arbetsförtjänst. Och för att få effektiva möten. En annan fråga är om det är rimligt att ledamöter från byarna inte ska vara tvungna att samåka. Idag går det många bilar från fjälldalarna med en politiker i varje. Här kan kommunen spara pengar, vi ser hellre pengar till förskolor än pengar till politiker.

Lägga ner skolor – en hjärtefråga

Av , , Bli först att kommentera 6

Inom skolans värld så ska det även där sparas, minskas kostnader och anpassas till hur verkligheten ser ut. I måndags fick vi veta att det måste sparas in många miljoner redan i år då prognosen visar att det går åt mer pengar än vad kultur och utbildningsnämnden har.

Några saker som vi pratade kring är att antalet elever som sökt till Malgomajskolan har ökat men många lämnar så antalet elever kommer att bli konstant.   Ett antal ärare går i pension och ett antal skolskjutar försvinner då de inte längre finns några barn ute i byarna.

Det tuffa blocket i besparingar som S presenterade i måndags är att göra småbarnskola i byarna. Här blir det het politik! I förslaget pekar  S på skolorna i Nästansjö och Latikberg. Inga förslag finns på grundskolan inne i tätorten. Vi i Alliansen utredde detta för ett par år sedan och såg då att det inte ger den besparing som man tror men man förlorar dess mer.

Centerpartiet tror verkligen inte på att lägga ner skolorna i byarna vi ser hellre en utlokalisering till byarna från tätorten.

Då man tittar på kvalitet så vet vi att byskolorna har bättre resultat i jämförelse med den stora Volgsjö skola. Även friskolan Strandskolan har bättre resultat.

Det gör att vi tror att barn mår bättre och når bättre resultat  i mindre skolor och i mindre enheter.

Landsbygdstrategin växer

Av , , Bli först att kommentera 8

Centerpartiet har stort ansvar i regeringens arbete med att ta fram en landsbygdsstrategi, då vi styr över både näringsdepartementet och landsbygdsdepartementet. Ett arbete där jag har förmånen att vara med och jobba.

På måndag ska jag vara i riksdagshuset och träffa ett landsbygdsnätverk och samla in synpunkter. Jag tar gärna med mig era inspel till detta möte så hör av er.

Sveriges landsbygder är viktiga för tillväxten och genom att ta tillvara det engagemang och den utvecklingskraft som finns på landsbygderna skapas förutsättningar för tillväxt i hela landet. Därför anser regeringen att det är viktigt att lyfta fram landsbygdernas värden och möjligheter. Landsbygderna är rika på såväl naturresurser som kunniga och företagsamma människor. Nytänkande, entreprenörskap och modern teknik skapar nya möjligheter för boende, företagande och utveckling av välfärden i hela landet. Samtidigt står våra landsbygder för stora utmaningar. Vi har lagt fram ett förslag om skattefria zoner i kommuner där det sker stark tillväxt men det är svårt att rekrytera och locka människor till de jobb som finns.

Det vi ska jobba fram är en strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Det handlar dels om åtgärder som är direkt avsedda för landsbygdsområden eller näringar som verkar där, dels om mer generella åtgärder för hela landet men med stor betydelse också för våra landsbygdsområden.
A
tt skapaattraktivitet och tillväxt på landsbygden är inte bara en uppgift för ett enda politikområde. Landsbygdsdepartementet med de gröna näringarna som bas är en stor och viktig del, men utvecklingen på landsbygden är beroende av fler politikområden. Det handlar även om skola och omsorg, kommersiell service, infrastruktur och kultur och allt annat som skapar ställen där människor vill bo och verka.
 
Det är både kommunerns själva som måste skapa jämställdhet, attraktiviteten, öppenhet och öka möjlighetern för företagande. Landstinget har en viktig roll i att se till att vård finns i hela landet och att kultur finns för människor oavsett var de bor. Företag skapar jobben och vi måste ge dem bättre förutsättningar att kunna växa och utvecklas. Kyrkor och föreningar har även de en roll att skapa det fria och goda samhället och vi alla som bor och verkar på landsbygd måste vara goda ambassadörer.

Socialnämnden sparar….

Av , , Bli först att kommentera 6

Inom Socialnämnden presenterade S i måndags följande sparförslag; Avlastningsboendet på Åsbacka, Gläntan, drar de ner två platser och flyttar resterande platser till dubbelrum på Åsbacka och till Strandbacka. Man sparar då 5 tjänster på Åsbacka, en halvtid i Saxnäs och en halvtid i Dikanäs.

Hemtjänsten flyttas till där Gläntan är idag. Manföreslår att flytta korttidsboendet för barn och unga, Galaxen, till dagcenter. Man kommer att ställa krav på att vårdpersonal är utbildad, de som inte är utbildade men anställs ändå kommer att få ett annat avtal. (PAN avtal med en månads uppsägning)

Ett avtal som ger mer otrygga arbeten då de blir utan jobb när brukaren inte längre behöver någon anställd personal.  Det måste vara tungt i hjärtat på en fd. kommunalordförande att lägga fram det här förslaget. De föreslår att skapa ett trapphusboende för psykiskt sköra då det idag är lagkrav att det ska finnas.

Socialnämnden har ett av de viktigaste uppgifterna i en kommun, att värna om människors väl och ve. De har jobbat hårt för att klara budgeten och har tagit fram ett bra underlag. Det man kan känna är att ramarna för Socialnämnden antagligen kommer att behöva öka utifrån hur befolkningen ser ut i kommunen. Det blir allt större andel av befolkningen som är äldre. Det kan innebära ökade kostnader för  stöd och omsorg i framtiden jämfört med idag.

Vattenkraftsrikedomar ska tillbaka till där de skapas!

Av , , Bli först att kommentera 11

Föreningen Vattenkraftskommuner i Sverige har stämma i Storuman och jag får vara med och lyssna på intressanta diskussioner. Allt från Storumans kommun ändrade arbetssätt att jobba med aktiv tillväxt och utveckling istället för att administrera en avveckling. De ser nu att de kommer att behöva en inflyttning med 1000 invånare och en arbetsmarknad som ökar med 70%. De skruvar spiralen uppåt genom att hitt nya lösningar, stimulera entreprenörskap och samverkan mellan privata företag, offentlig och ideella föreningar.

Föreningens Vattenkraftskommuners syfte är att skapa opinion för att vattenkraftskommunerna och får del i det värde vattenkraftproduktionen genererar. Föreningen är partipolitiskt neutral och tar inte ställning för eller emot utbyggnad av vattenkraften.
 
Det är en ansenlig vattenkraftproduktion i de sju skogslänen som till stor del bär upp välfärden i vårt land. Totalt produceras i skogslänen el som kommer från vattenkraften i storleksordningen 90% av den totala vattenkraftproduktionen i landet. Det vi föreslagit i Centerpartiet är att den statliga fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar som uppgår till 3,7 mdr kr per år istället ska tillfalla kommunerna där vattnen finns.
 
Jag kommer att berätta vidare om vad som sägs på kommande bloggar.

Ställ upp för landsbygden!

Av , , Bli först att kommentera 14

Nu kan du gå in och Gilla Lapplandsupproret på Facebook, på deras nya sida. Där får du veta vad som händer i frågan och hur debatten fortlöper. I mitt parti har vi ställt oss bakom upproret och skriver igår om detta. Vi i Centerpartiet välkomnar Lapplandsupproret och att man kraftsamlar sig i för att gemensamt protestera.

"Centerpartiet i Västerbotten ger sitt oavkortade stöd till Lapplandsupproret och välkomnar initiativet. Nedrustning av hälso- sjukvården i inlandet börjar sakta men säkert närma sig skammens gräns. En nära trygg sjukvård är en rättighet som samhället måste garantera i hela landet. I Norr och Västerbotten bor det över 100 000 innevånare i inlandet, många av dessa människor arbetar i näringar till exempel skog, gruvor, turism och produktion av elektrisk kraft vilka är livsviktiga för hela länets och rikets tillväxt.
Då näringslivsutveckling och optimism för inlandet är i klart stigande går landstingen i Norr och Västerbotten i rakt motsatt riktning och nedrustar en väl fungerande hälso- sjukvård.
En samhällsinfrastruktur med ambulanser, akutsjukvårdsplatser, tillgång till kompetent medarbetare är en självklarhet i de allra flesta jämförbara länder i världen. I Norr och Västerbotten går utvecklingen i en annan riktning.
-En hälso- sjukvård där utvecklingen hämmas och patientsäkerhet äventyras det ställer inte Centerpartiet upp på. Därför måste det finnas ambulans i Åsele och akutplatser i Dorotea och Åsele. Gör om och gör rätt avslutar Centerpartiets gruppledare i landstinget Olle Edblom"

Jag hälsade på ockupanterna i Dorotea i tisdagskväll och de är outtröttliga och fortfarande efter så lång tid kamp fuyllda av kämparglöd. Jag hejar på och jobbar emd påverkan i mina kretsar. Det borde alla göra vart än vi verkar.

Ställ upp för landsbygden!