Agenda 2030 handlar om att sänka temperaturen på jorden. Vi fick höra vad Vilhelmina kommun gör för klimatet på måndagens gruppfullmäktige. De fordon kommunen har körs på HVO och det körs elhybridbilar i hemtjänsten. Alla fastigheter värms upp av ej fossila bränslen. Det görs nu en ny upphandling nu där det nu kommer att bli mer el. Så det kommer att behövas fler laddstolpar!

När allt fler, både kommuner och privatpersoner, väljer elbil måste också fungera att ladda sin bil. Centerpartiet vill se en satsning på 100 miljoner kronor under två år för skapa fler laddmöjligheter i hela landet och då inte minst i Södra Lappland där det är verkligt glest mellan laddmöjligheter idag.
Klimatet väntar inte. Vi måste snabbt öka takten i omställningen, bland annat genom att göra det ännu lättare för människor att välja klimatsmarta alternativ. Det ska vara lätt att göra rätt!

Försäljningen av elbilar har ökat i snabb takt, och el är för första gången det populäraste drivmedlet i Sverige. Enligt en prognos för 2022 kommer andelen laddbara bilar som säljs nationellt att stå för hela 60 procent av den totala bilförsäljningen. Nu måste infrastrukturen och laddmöjligheterna följa med i den positiva utvecklingen.

Förslag för fler laddmöjligheter i hela landet ser ut sähär:
• Gör det enklare och billigare för väg, bredbands, bostadsrättsföreningar och andra samfälligheter att installera laddmöjligheter.
• Satsa ytterligare 100 miljoner kronor under två år för att Trafikverket ska kunna förbättra laddinfrastrukturen i gles- och landsbygd, genom etableringsstöd för snabbladdstationer.
• Ge möjlighet till stöd till driften av snabbladdstationer på gles- och landsbygd.

Det sista förslaget om stöd till drift kommer att vara viktigt hos oss i Södra Lappland då det är svårt att få ekonomi för den investering som krävs. Har du funderat på ett köpa en elbil eller har du redan en? Hur fungerar det för dig isf?

Det händer en hel del då det gäller sopor och avfall. Insamling av papper tex som nu måste ske på ett särskilt sätt från hushåll. Liksom andra fraktioner som det kallas, dvs olika typer av sopor, som ska hanteras på olika sätt. Vi ligger efter många kommuner som redan infört nya sätt att hantera sopor.
Vi ska tex börja samla in matavfall som är en attraktiv sopa då det görs om till HVO, dvs drivmedel som sen går att köra bil och buss på. Kommunen har tex en egen HVO tank som används för att tanka kommunens fordon.

Vi fick information om detta på dagens kommunfullmäktigegrupp.

De containrar vi har idag kommer att försvinna och vi kommer att få andra soptunnor för att sortera där vi bor. Detta utifrån de lagändringar staten infört för att skapa ett mer hållbart samhälle. Allt detta handlar ju om att vara klimatsmarta, att på ett bättre sätt ta hand om sopor, både återvinning och för att använda sopor för att skapa energi. Det kommer dock att bli dyrare att hantera soporna framöver för oss i glesa delar av landet.

Det är inte hållbart att vi som liten inlands kommun får betala 200-300 000 kr på att samla in tidningspapper medan städerna går plus på samma uppdrag. Det handlar om att det går att sälja sopor som tidningspapper vid kusten men för oss i Södra Lappland kostar transporterna så mycket så det blir minus. Det är som så många gånger inte tänkt utifrån ett glesbygdsperspektiv. Det gagnar städerna men missgynnar små kommuner som har långt till de ställer som tar hand om sopor. Så det borde till någon sorts utjämning för att det ska bli jämlikt och rättvist över landet.

Det jobbas på med frågan på olika sätt och vi alla får nog ta oss en funderare på hur vi själva kan bidra till mindre sopor och mindre avfall. Hur tänker du kring sopor?

När region Västerbotten gjort en mall för sjukvården som utgår från Umeå är det uppenbart att den inte kommer funka i södra Lappland. Det bäste vore att de gjort annorlunda; det som fungerar i glesbygd fungerar i täta städer men inte tvärtom.

När region Västerbotten organiserade om och övergick från egna enheter till länskliniker var det då tänkt att omorganisationen skulle utvärderas? Vad har blivit bättre och vad fungerar sämre? Vi undrar om det blivit bättre med de 20-30 tjänster som flyttats under åren, från Lycksele till Umeå?
Vi kan tycka att Södra Lapplands närsjukvårdsområde ska vara en egen enhet med egna beslutsvägar och egna resurser. Där besluten fattas så nära de som berörs som möjligt.
Regionen behöver ändra den organisatoriska strukturen om vi vill skapa en god och nära vård som är effektiv, som har mandat över resurserna, som är resurssnål, som samverkar och samarbetar och som ser till att medborgarna får den bästa vården så nära som möjligt.
Samarbetet och samverkan med andra sjukhus, primärvård och kommuner måste självklart fortsätta.

De strukturer som region Västerbotten byggt upp med Umeå som mall fungerar inte i Södra Lappland. Det är olika och det är skillnad på att vara stor och att vara liten.

Om regionen däremot organiserat sig utifrån hur det fungerar i Södra Lappland utifrån gleshet så hade det säkerligen fungerat bättre i hela länet.
Det som fungerar i glesbygd fungerar i täta städer men inte tvärtom. Vi kan ta övertagandet av ambulansen som ett lysande exempel på hur det inte ska fungera.

Likaså förslaget om serviceresor i egen regi som skulle slå ut små lokala taxibolag i Södra Lappland som då skulle tappa en viktig samhällsservice. Ett annat exempel är att sjukhuset själv inte får bestämma om maten till patienterna ska tillagas på plats eller skickas från annan ort.
Eller varför inte ta sommaren där lokala chefer inte har mandatet att lösa vilken ersättning som ska utgå till den enskilde medarbetaren när de ställer upp för Regionen och jobbar extra, en lösning som skulle kunna hålla nere kostnaden för hyrpersonal.
Som när barnmorskorna i Södra Lappland hade en egen lösning som inte godtogs.
Det är skillnad på att arbeta i Södra Lappland gentemot i Umeå. Både inom service och i vården måste den enskilda medarbetaren ha kompetens att hantera en mängd olika arbetsuppgifter som på ett större sjukhus är mer specialiserade. Det gör att strukturen för arbetet kommer att se olika ut men i dag organiseras vården med utgångspunkt från hur det ser ut i Umeå.
Vi kan inte ha en storstad som mall när regionen bygger upp verksamhet. En lokal styrning är bättre för patienten, för medborgaren och är mer resurseffektivt. Det är så vi i Centerpartiet vill ha det och vi kommer att göra allt vi kan för att få till en god och likvärdig vård i hela länet som bygger på att makten ska ligga så nära människorna som möjligt. För Västerbottens bästa!

Vid dagens fullmäktige så informerade kommunchefen om flyktingläget. Det kommer 50-250 flyktingar per dag till Sverige och idag är det även många som återvänder till Ukraina. Till Vilhelmina har vi inte sett några ännu. I hela länet finns 58 personer som nu bor i Skellefteå och Umeå. Fördelningen av flyktingar ger Vilhelmina 58 personer med det är inte så stor sannolikhet att det kommer några hit. När vi nu går mot ett NATO medlemskap så kan vi troligen se ökningar av cyberattacker där kommunen förbereder sig för att skydda hård och mjukvaror.

Förra fullmäktiges hetaste debatt var kring att en ledamot ville att fullmäktige skulle ta upp en motion utan att bereda den, vilket går emot kommunallagen. Det handlade om att stoppa rivning av ett hus på Strandvägen. Idag kom den upp igen och var nu hanterad av kommunstyrelsen som föreslog fullmäktige att avslå motionen. Vi har idag ca 72 tomma lägenheter och med allt vi kan överskåda så är behovet att riva bort tomma hus stort. Så blev även fullmäktiges beslut.

En väldigt viktig fråga var kring hur det fungerar i de särskilda boenden som kommunen har, hur hade de äldre det? Där diskuterades behovet av personal och att så få vill utbilda sig inom vårdyrket. Vi har allt för få utbildade undersköterskor. Nu vet vi att vi inte är ensamma men det gör ju inte problemet mindre. Hur ska vi klara av att se till att undersköterskor och annan omsorgspersonal får bättre arbetsvillkor, högre löner och bättre arbetstider? Det är en komplex fråga där en liten kommun har små muskler att tex göra stora lönelyft. I regionens verksamheter så fattas det folk i alla kategorier. Det saknas 14 läkare inom primärvården i Södra Lappland och det är mångt många fler sjuksköterskor som saknas. Jag tror vi måste se till att det finns fler utförare även inom omsorgen, fler arbetsgivare att välja mellan och fler som startar företag inom omsorgen.

Ekonomichefen redogjorde för ekonomin. Verksamheterna håller inte sina budgetar som är hårt hållna, men finansieringen ser ut att stötta upp så att vi går med ett litet plus 2022. Befolkningsminskningen gör att vi får allt mindre in i skatteintäkter de kommande åren. Så det viktigaste vi kan göra är att få fler att vilja bo här i vår kommun. Ett sätt som vi jobbar med nu är att marknadsföra boendemiljöer i vår kommun, som lägenheterna i Saxnäs som är helt unika. Få kan bo så vackert med så nära service.
”Vi kommer inte att kunna lova guld och gröna skogar i denna valrörelse.” säger Annika Andersson när ekonomin redovisades. Så sant. Det gäller att hålla i det vi plågats igenom denna mandatperiod.

Vk har gått ut med en enkät till läsarna och frågat vad de ser som den största utmaningen för sin kommun. I vår kommun pekar svaren ut avsaknaden av arbetstillfällen. Detta resonerar Annika om i sitt anförande och lyfter fram att det finns arbetstillfällen inom närapå alla branscher. Just nu finns över 160 lediga jobb både säsongsarbete och fasta tjänster. Vad har vilhelminaborna för självbild?

Det som behövs är människor, arbetstillfällen finns! Det är fler lediga jobb än vad det är arbetslösa i hela länet. Ett mycket bra anförande du kan titta på i efterhand på vilhelmina.se. Vi ska vara goda ambassadörer för vår kommun, det finns fantastiska möjligheter att bo och jobba i Vilhelmina. Så vi behöver ifrågasätta vår självbild och se både utmaningar och möjligheter för vad det är.

Samverkan lyfts i debatten och där håller jag verkligen med. Vi har ett gymnasieförbund och jag hade hoppats på ett beslut om bolagshandlingar i ett avfalls, vatten och avlopps samarbete med Lycksele kommun idag. Men det tyckte minoriteten skulle beredas vidare. Samverkan och samarbeten måste bli både bredare och starkare med våra grannkommuner framöver och jag tycker det är lite märkligt att när vi verkligen kan så ska det förhalas och fördröjas..

Jag lyfte allt det arbete som görs i företag för att haka på den gröna omställning som Ecoclime som jobbat med energieffektiviseringar, Inpipe som gör giftfria liners till VA system, Vibo som undertecknat klimatklivet och att kommunen kör sina bilar på biodrivmedel och alla andra företag som satsar på att hänga på den gröna omställningen. Verkligt viktigt för framtiden.

Traditionsenligt så samlas Sagavägens föreningens kommuner med både politiker och tjänstepersoner för årsmöte.

Torsdagens program innehöll en rundtur med besök och information på de besöksmål som kommunen ville lyfta fram. Herrgårdsparken med utställning av både konst och industrihistoria i Köpmanholmen var verkligen sevärt och intressant. Det är privata som gett sina arv till stiftelser som finansierar verksamheterna. Vi åt lunch och fick en visning vid High coust destillery som verkligen var intressant. Från en idé om att göra whiskey till att ha skapat ett besöksmål och arbetsplats för 23 personer mitt ute i glesbygden på en gammal förgiftad sågverkstomt.

Vi hade även en workshop där vi kom fram till att söka interregmedel för att kunna jobba för mer samverkan med de satsningar som görs av Kustveien i Norge och Höga kustenleden så att Sagavägen blir en naturlig kontaktled mellan dessa vägar. Vi ska även lyfta fram rundturer och destinationer efter vägen. Sagaleden är den skoterled som nu kommer att bli till kommande år, inte minst på den norska sidan.

Vid Årsmötet valdes ny styrelse och stipendier delades ut. Vi hade många nominerade till Sagavägen stipendiet. Vojmådalens bygdeförening, och Åsele skoterklubb var de som fick priset på svensk sida. De deltog de här dagarna och var tacksamma och glada över att ha fått uppmärksamhet för det arbete de gör inte minst med skoterleder. Vojmådalens bygdeföreningen betalar halva liftkortet för barnen i byn som vill åka i backarna, sköter skoterleder, har sommarcafé och en mängd olika aktiviteter under året.

Ändamålet med föreningen är att informera och verka för vägförbindelsen från Bottenhavet till Atlanten över svensk-norska gränsen vid Skarmodal/Skalmodal. Föreningens arbete skall främja medlemskommunernas ekonomiska intressen i turistnäringen genom att bedriva marknadsföring och andra säljfrämjande verksamheter vad gäller Sagavägen och med utgångspunkt från dessa, utveckla turistprodukten, organisera och genomföra kultur- och turistarrangemang samt i övrigt verka för en utveckling av turismen i området. Vidare att även bevaka övriga gemensamma näringspolitiska frågor inom regionen och på uppdrag av medlemmarna ta tillvara deras intressen.

Föreningens arbeta känns mer viktigt än någonsin utifrån det som sker i Europa. Samarbetet och samverkan mellan olika intressegrupper, företagsbranscher och föreningar ska stärkas kommande år liksom arbetet med marknadsföring mot den Europeiska marknaden med fokus på sociala medier.

Det var bra att vi hade med både Jenny Berg från Kittelfjäll, Lotta Charlesdotter och Peter Manner från kommunen då det är deras kontakter och nätverk som kommer att behövas framåt för att nå de högt ställda målen som finns för föreningen med att få fler besökare till destinationerna efter vågen.
För Vilhelmina kommun återvaldes Maria Kristoffersson ordinarie och Gunilla Prång ersättare på två år. Nytt kansli valdes Geir Olssen Vefsna regionalpark och Nelly Engberg Åsele kommun.

Vi uppdrog även till nya styrelsen att se över organiseringen, söka finansiering samt att se till att kommunerna och destinationerna samordnar arbetet med bla sociala medier, marknadsföring och information.

Nästa års årsmöte tas i samband med uppmärksammandet av Sagaleden så då hoppas vi att kommunerna och att skoterlederna kan delta och se till att det blir lite pompa och ståt kring att Sagaleden öppnat, en led mellan två länder, två kuster och en fjällkedja. Stämman hålls då i Hattfjälldal

Hör gärna av er för funderingar och frågor

För mig är en fungerande mediebevakning i hela länet och hela landet viktigt inte minst för demokratins skull. Oberoende medier är en av grunderna för en demokrati. Det är viktigt att samhället granskas, så att du som medborgare ska kunna veta vad vi politiker gör och vilka beslut som påverkar dig. Hur ska du kunna veta om de politiker du kryssat för gör det du vill de ska göra om inte medier berättar vad som händer och granskar de beslut som tas.

Idag är det en vändning då både SVT och Dagens Nyheter etablerat nya redaktioner i norra Sverige. Lokaltidningen i Södra Lappland ökar antalet prenumeranter och lokal journalistik efterfrågas. Det är viktigt att det finns både tidningar, radio och tv som är oberoende och självständiga. Public service ska bevaka hela landet och granska samhället ur många perspektiv. De har en oerhört viktig roll.

Det finns partier som tvärtom vill begränsa det fria ordet och minska mediernas roll i samhället. Idag ser vi även påverkans och påtryckningar i diverse olika medier, både från partier som vill splittra, öka konflikter och polarisera. Vi ser dagligen intrång, inte minst från Ryssland, för att påverka oss svenskar i vårt sätt att se på världen. Så medias roll är oerhört viktig.

Jag fick frågan vad jag tyckte och naturligtvis är jag glad då det verkligen varit efterlängtat sedan redaktionen i Vilhelmina drogs in för många år sedan. Josefin Holgersson som var journalist här då är fortfarande saknad. Så nu välkomnar vi Moa som ”vår” egna TV- journalist i Södra Lappland.

Idag släpps vårt budgetförslag i riksdagen. Många bra saker som vi i norr har stor nytta av. Här är några av förslagen i Centerpartiets vårbudget:

För klimatets bästa
Fördubbla Sveriges elproduktion till år 2030
Bygg ut kraftnäten, satsa på mer havsbaserad vindkraft och sänk skatten på solel
Ge närboende ersättning när de påverkas av exempelvis vindkraftverk
Återför 12 miljarder kronor från Svenska kraftnät till elkonsumenterna som kompensation för fjolårets höga elpriser
Förkorta tillståndsprocesserna rejält och öka energieffektiviseringen
Sänk skatten på förnybara drivmedel och öka stödet till svenskproducerat biodrivmedel

För landsbygdens bästa
Det behövs ett stödpaket till Sveriges bönder på 3,2 miljarder
Reformera reseavdraget för att bättre gynna människor på landsbygden
För jobbens bästa
Sänk arbetsgivaravgifterna maximalt för de tio första anställda, i det så kallade växa-stödet
Anpassa föräldraförsäkringen till företagare
Utrikesfödda kvinnor ska inkluderas i riskkapital och nätverks- och informationsarbete
Fördubbla jobbstimulansen, så att det blir billigare att gå från bidrag till jobb
Bredda etableringsjobb även till företag utan kollektivavtal, så att det blir lättare för småföretag att erbjuda ”enkla jobb”
Förstärk och förläng nystartsjobben
Utöka matchningstjänsterna
Ge ukrainska flyktingar rätt att arbeta på samma villkor som andra flyktingar

För vårdens bästa
Skapa fler vårdplatser genom en platsmiljard, där sjukhus som klarar målet om max 90 procent beläggning belönas
Inför karriärtjänster för sjuk- och undersköterskor, för att skapa chans till såväl högre löner som kompetensutveckling

För trygghetens bästa
Säkra kvinno- och tjejjourernas finansiering på sikt, med 50 miljoner extra om året
Växla upp arbetet mot prostitution och människohandel
Öka stödet till BRIS och deras nationella stödlinje
Öka antalet polisassistenter för att låta polisen göra sitt jobb
Öka antalet trygghetsvärdar i utsatta områden
Försvara kvinnors rättssäkerhet i krig
Sänk skatten på pensioner genom Pensionsgruppen
Höj pensionerna för de mest ekonomiskt utsatta, genom Pensionsgruppen
Höj garantipensionen och se över bostadstillägget
Förbättra omställningspensionen och inför en tillfällig änkepension
Inför höjda avgifter till pensionssystemet, genom en växling inom ramen för nuvarande nivå på arbetsgivaravgifterna.