Barnmorskor, det är fler såna vi behöver

Av , , Bli först att kommentera 3

Idag hade barnmorskorna kallat till en träff med politiker i länet. Det har varit jättetungt under den senaste tiden då det är så stor brist på barnmorskor. Jag vet att det saknas barnmorskor på många håll inte minst vid våra sjukstugor i inlandet. Men även på förlossningen.

Det var en jättejobbig sommar, både för covid men även med en tuff situation. Början av juni saknades 140 barnmorskepass bara i Umeå. Ungefär 33 heltidsveckor barnmorska. Då fattades det också folk i Skellefteå och Lycksele.

Det var pressat för de barnmorskor som jobbade. De ställer upp för varann på olika sätt men det går inte att ha det såhär.
Det kommer att sammanställas hur läget ser ut på sikt för att klara av att ha barnmorskor på våra BB kan klaras av. Det är också så att Umeå som universitetssjukhus tar emot även kvinnor från den norra regionen som har barn som behöver mer vård.
I somras var det finska barnmorskor som kom och räddade upp behovet.

I Skellefteå har de en barnmorskemottagning kopplad till kvinnokliniken vilket låter bra. I Södra Lappland är problemet att ha barnmorskor både vid hälsocentraler men även på bb. Det finns inget utbildningsbidrag om man vill utveckla sig som barnmorska för att bli bredare. Men det finns inte. Det skulle gå medel till barnmorskor men det har inte fallit ut så i regionen. De som velat utbilda sig har inte fått utbildningsbidrag. Man måste locka fler sjuksköterskor att utbilda sig till barnmorskor. Det behövs fler barnmorskor!

Centerpartiet har drivit på för att få fler att utbilda sig vidare. Vi säger att sjuksköterskan har en mycket viktig roll i sjukvården. Idag råder brist på framför allt sjuksköterskor med specialistutbildning som till barnmorska. Det är ett allvarligt problem och en stor utmaning inför framtiden. Vi vill därför införa ett nationellt sjuksköterskelyft för att få fler sjuksköterskor att utbilda sig och vilja stanna i vården.

Till skillnad från läkare har sjuksköterskor oftast inte fått betalt under sin vidareutbildning. Samtidigt får färdigutbildade specialistsjuksköterskor sällan särskilt stor löneförhöjning. Många gånger kan det till och med kosta för en sjuksköterska att utbilda sig till specialist. Det tycker vi är fel. Vi vill istället att det ska bli mer lönsamt för sjuksköterskor att vidareutbilda sig. Sjuksköterskor som utbildar sig till specialister

Vi föreslår vi att personer som tar sjuksköterskeexamen ska få 60 000 kronor i examenspremie efter sina första fem arbetsår som sjuksköterska. Vi vill också införa en nationell strategi för ett bättre karriärsystem med exempelvis bättre möjligheter att utöka sina ansvarsområden. Det behövs fler möjligheter för sjuksköterskor att utvecklas i jobbet och höja sin lön.
Ett bra möte med bra inspel

Träff med SKR och kommunens presidier om den för stora kostymen…

Av , , 5 kommentarer 5

SKR, Sveriges kommuner och regioner, kom i onsdags till Vilhelmina med en påse med tuffa pix. Alla partier var representerade på träffen utom M och SD.

Vi fick veta att vi har 80 miljoner högre kostnader än andra jämförbara kommuner varje år! Utvecklingen har inte sett bra ut. Befolkningsprognosen framåt ser inte heller bra ut. Så SKR har analyserat vår ekonomi och ger råd för vad som måste göras. Det finns ingen rättvisa, det finns bara demografi. Vi kommer att komma i nivå med andra kommuner och det kommer att funka för oss också även om det kommer att svida innan vi är igenom. Vi kan inte hoppas på något hokus pokus, det är solklart utan det här måste vi lösa själva.

Det kommer ett högt tryck inom äldreomsorgen medan förskolor och skolorna minskar. Vi behöver minska våra kostnader med 13,4 miljoner och vi behöver flytta pengar från skolan till äldreomsorg. Minskar befolkningen får vi mindre intäkter och då får vi mindre pengar att fördela.

Vilhelmina kommun avviker inom alla verksamheter utom fritidshemmen där vi ligger 400 tkr under andra jämförbara kommuner.
Vi har tex 6 miljoner mer i kostnad för förskolan än vad vi har i intäkt. 7990 kr betalar varje invånare för förskolan, vi får 5400 kr ur utjämningssystemet vilket gör att det fattas 12,6 miljoner bara för förskolan. Förskolan är det som mest sticker ut från jämförbara kommuner, 200 000 kr per barn per barn hos oss medan andra kommuner ligger på runt 150 000kr per barn.
Samma för förskoleklass där vi sticker iväg än mer. Nästan 95000 kr per elev hos oss medan andra kommuner har 60 000 kr per elev. Mycket siffror men poängen är att vi har höga kostnader.

Inom äldreomsorgen är det inom särskilt boende där räknar på ett snitt på 159 timmar hemtjänst innan man får ett särskilt boende. Alltså man kan ha upp till 159 timmar i veckan innan det blir billigare med en särskilt boendeplats.

Kommunakuten (som inrättades av staten i början på 2000-talet och nu som förväntas starta igång i december) gör att det finns pengar för att ställa om för att klara omställningen att vidta de åtgärder som krävs under den tid vi ställer om.
Kommunen har väldigt högt antal anställda utifrån befolkning. Det är en geografiskt stor kommun som är vid och bred men det finns inget som gör att det skiljer mot andra kommuner som ser ungefär likadana ut. Det finns inget att skylla på.

• Vi behöver använda hemtjänst mer och inte vara så generösa att besluta om särskilt boende.
• Vi behöver skära i resurser till förskolor, färre förskolor och bli mer effektiva i förskolan.
• Vi behöver minska och skära i gymnasieskolan rejält.

SKR är väldigt tuffa i sina omdömen och frågar sig varför vi inte agerar mer än vad vi gör. Så Vilhelminaborna kan förvänta sig en omställning under de kommande åren som kommer att svida oavsett vilket parti som styr.
Det händer mycket mellan 2016 och 2018, vi klarade oss ungefär på samma som andra kommuner 2016 men sen har det dragit iväg mot 2018. SKR frågar, vad hände de här två åren?

Jag berättar om de beslut som bostadsbolaget tagit för att hantera allt fler lediga lägenheter, där vi beslutat att riva ett hus till på Stransvägen. En helt enig styrelse som tänker framåt och strategiskt. Bostadsbolaget måste ta sitt ansvar som en del av kommunen och se till att ekonomin håller ihop. Det går så snabbt att underskotten skenar när det står tomt.

En liten kommun med många av de som jobbar anställda i kommunal verksamhet är en förklaring där nerdragningar drabbar någon i ens egen sfär eller bekantskapskrets.

Ja, vi kommer att fixa detta framåt och vi kommer att ha en kommun som fungerar lika bra som andra kommuner även efter att vi ställt om.

Södra Lappland kan visa vägen framåt…

Av , , Bli först att kommentera 2

Igåår presenterade vi äntligen rapporten om barn och ungas psykiska hälsa i Södra Lappland. Många tack till alla er som varit med och tyckt till, berättat och delgett oss era tankar.

Här kan du se en film på 5 min som sammanfattar det vi skriver i rapporten:

https://www.facebook.com/591718944/posts/10158973168678945/?

Här finns en pod du kan lyssna till där tre politiker från olika partier pratar om det vi fått med oss från dialoger med medborgare i Södra Lappland. https://rakrygggenomvasterbotten.webflow.io/avsnitt/32-nar-barn-och-unga-mar-daligt-vad-gor-vi-da

Här kan du ladda ner rapporten om du går ner till Fullmäktiges beredningar där du hittar Södra Lappland.
https://meetingsplus.vll.se/committees/regionfullmaktige/mote-2020-11-24

Här kan du läsa loite kort om rapporten:
1. Sammanfattning av beredningens analys
De tre beredningarna för folkhälsa och primärvård i Region Västerbotten fick för 2020 ett riktat uppdrag av fullmäktige kopplat till att främja barn och ungas psykiska hälsa. Det här är beredningen i södra Lapplands redovisning av uppdraget.
Beredningen för folkhälsa och demokrati i södra Lappland har tillsammans med övriga beredningar valt att samla kunskap kring barn och ungas psykiska hälsa och i den mån det varit möjligt under detta ganska ovanliga år med pandemin Covid-19, fört dialoger med medborgare och andra aktörer som verkar i regionen. Beredningen kan efter genomförda aktiviteter presentera ett antal behov, rekommendationer och frågeställningar som framkommit i dialogerna.
Stort engagemang bland invånare och verksamheter
Beredningen uppfattar att det finns ett stort intresse bland invånare i södra Lappland att få och förmedla information och kunskap om den psykiska hälsan, vad som görs och vad som kan göras. Det stärker bilden av invånare som vill vara med och påverka också i enskilda sakfrågor. Det är viktigt att regionen kan ta hand om detta för att bidra till en starkare demokrati där invånarnas erfarenheter kan tas tillvara också i sakfrågor.

Värderingar påverkar
Det står efter dialogerna klart att machokulturen som framförallt präglar unga pojkar och unga män om hur en man ska och bör bidrar till psykisk ohälsa. Machokulturen påverkar även unga kvinnors bild av sig själva, sina val och sin framtid. Ohälsan kan ta sig uttryck i olika typer av missbruk och självskadebeteenden. Även trycket i sociala medier är en del av det yttre trycket, hur man ska vara och bör göra, vad som är norm och vad som är ”rätt”. En känsla av underordning och pessimism sammankopplat med att bo, och bo kvar i glesbygd påverkar också många ungas vardag och framtidstro.

Samverkan är central
Den psykiska hälsan påverkas av hela samhället och kräver arbete och engagemang på alla nivåer. Ingen enskild aktör kan påverka allt. För att fånga upp barn och unga som löper större risk att få sämre hälsa behövs tidiga och förebyggande insatser där olika aktörer samarbetar utan hinder som exempelvis sekretess. Även om det finns resurser är samverkan mellan olika aktörer i många fall mycket bristfällig. Samverkan bör effektiviseras för att sätta barn och unga i centrum. Beredningen ser i detta fall fram emot resultat av arbetet med god och nära vård. Detta arbete är beroende av att samverkan med speciellt kommunerna fungerar både i verksamhet och på politisk nivå.

Vilka är behoven i Södra Lappland?
Först behöver regionen data och därmed kunskap om hur det egentligen ser ut med barn och ungas psykiska hälsa. Detta för skapa en gemensam bild och kunna anpassa och utveckla insatser och skapa en gemensam nulägesbild. Denna bild saknas idag.
Glesbygdsperspektivet måste alltid synliggöras. Befintliga resurser i små, glesbefolkade orter/kommuner liksom hänsyn till geografiskt avstånd måste tas i beaktan när regionen planerar och organiserar verksamhet. Flera kompetenser saknas ofta i små kommuner. Exempelvis att det inom skolhälsovården sällan eller på väldigt få timmar tillgång till skolpsykologer liksom att kuratorer saknas. Här behöver vården täcka upp. Resorna kan vara långa för att komma i kontakt med vård. En mer mobil och/eller digital vård efterfrågas för att bli mer tillgänglig.

Vid upphandling av exempelvis sjukresor måste det finnas mer kunskap om förutsättningarna i de glesa delarna av länet.

Beredningens önskelista

 Data och analys av barn och ungas hälsa
 Mer samverkan med individen i centrum
 Tidiga och förebyggande insatser
 Närvarande vuxna
 Mer föräldrastöd/Stärk föräldrarollen
 Jobba mot machokulturen
 Familjecentraler i alla kommuner
 Ungdomsmottagning med digitala möjligheter och mobila team
 Resurser utifrån glesbygdens behov
 Låt invånare påverka/Mer medborgardialog

Tillväxt och utveckling från fjäll till kust…

Av , , Bli först att kommentera 1

På regionfullmäktige igår hade jag mest fokus på två frågor, dels beredningarnas rapporter till fullmäktige kring barn och ungas hälsa samt på RUS regionala utvecklingsstrategin för Västerbotten.

Då det gäller den regionala utvecklingsstrategin så kan hanteringen diskuteras i timmar. Först gick ett förslag ut på remiss till parierna som då la in vad de ville ändra, sen kom ett helt annat fröslag fram som inte hade några likheter med det första. Lite konstigt och inte så lätt att hantera för oss som verkligen ville lägga oss i. Så vi hade en hel del yrkanden när den ahnterades i regionala utvecklingsnämnden där Carina Sundbom var den som jobbade på. Hon hade innan jobbat i grupper med oss centerpartister där vi jobbat fram vad vi tyckte så det var ett gediget arbete bakom och vi har fått med mycket av de vi tyckt.

Men det var svårt att hålla en debatt digitalt och svårt att hantera voteringar i det forum som regionen valt. Det vi tyckte från C var att:
Öka andelen närproducerade livsmedel
Förenkla för strandnära byggande
Vi anser också att en strategi bör tas fram för utveckling av Skellefteå med anledning av de stora satsningar som görs inom industrin och den påverkan det får i hela regionen.
Norrbottniabanan är en unik satsning på infrastruktur i regionen den bör därför också nämnas i den nya RUS;en. Vi ville peka ut några viktiga delar som järnvägar, branscher och näringar men det fick vi inte igenom. RUS ska användas för att prioritera regionala utvecklingsmedel som nu kommer att bli svårt då vi inte vågade peka.

Viktigt att vara med och påverka och få fler ögon på vad som behövs i länet.

Covid 19, oro, vaccin, munskydd och annat som vi behöver prata om

Av , , Bli först att kommentera 4

De som har varit i kontakt med sjuka ska vara hemma. De som har sjuka barn ska vara hemma och barn till smittade ska vara hemma, även vuxna som har sjuka i familjen ska vara hemma. Det krävs nu de kommande veckorna att vi verkligen tar detta vårt ansvar. Vill vi fira en något så när normal jul så får vi anstränga oss nu.

I veckan hade vi en träff med en av landets mest engagerade virologer Fredrik Elgh som jobbar vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Han berättar om viruset och vad som är viktigt.

2019 rapporterade Kina om en luftvägsinfektion som var annorlunda, den finns i coronavirusfamiljen. Ett virus med snabb spridning och hög dödlighet. De som uppmärksammade detta virus först där i februari blev kallade för alarmister men nu idag är det de som var de som förstod vad som var på väg. 3-30 % av alla förkylningar vi har på vintern är coronavirus, alla kan orsaka svåra nedre luftvägsinfektionen. 2003 kom SARS som hade 10% dödlighet men det lyckades man knäcka ganska snabbt. 2012 kom MERS som fanns i många länder och sen kom SARS cov2 som kan ge Covid 19.

Vi fick veta hur virus fungerar och se många bilder på virus och hur de tar sig in i mänskliga celler. Riskfaktorer är främst ålder men även andra kroniska sjukdomar och grav fetma.

Antalet västerbottningar som lagts in på sjukhus för covid 19 har ökat med 14% den senaste veckan. Vilket som tur är en aningen utflackad kurva. Västerbotten är bra på att provta vilket gjort att vi ligger bra till och att våra labb jobbat smart. Västerbotten ligger bra till i jämförelse med andra delar av landet men det gäller att hålla i. Är du nyfiken får du kolla statistik för hur covid utvecklar sig kan du gå in på www.platz.se eller www.ourworldindata.org

När det göller influensapandemier så har det kommit en första våg som sköljer över världen som tar några månader tills ca 60% haft viruset. Sen kom de tillbaka som vågor där de muterat och kunde infektera de som redan varit sjuka i den första vågen.
Just nu är vi inne i den första vågen och ökningen beror på att vädret ändrats och att vår gard sänkts. När garden sänks det är då smittspridningen sticker iväg. Så skulle vi stänga ner samhället, ta på munskydden och inte träffa andra överhuvudtaget skulle kurvorna sänkas.

Vad behövs nu? Vi måste alla ta vårt ansvar och tvätta händerna, hålla oss distanserade och hålla sociala avstånd, ta på munskydd, tänka oss för och använda klokskap och sätta oss själva i karantän om vi har smitta nära. Det offentliga kan testa vid symptom, spåra smitta och att uppmana människor som är i risk i karantän.

De som har varit i kontakt med sjuka ska vara hemma. De som har sjuka barn ska vara hemma och de som har sjuka i familjen ska vara hemma. Det krävs nu de kommande veckorna att vi verkligen tar detta vårt ansvar. Vill vi fira en någotsånär normal jul så får vi anstränga oss nu.

Vacciner? Det har tagits fram vacciner med rekordfart. Det finns olika typer av vaccin, genetiska vaccin, virusvektorbaserade eller klassiska proteinvaccin. De coolaste genetiska vaccinerna framkallar ett mycket bra immunsvar som är mycket likt det vi får genom en naturlig infektion.

För framtide borde vi nog hitta på någonting bättre så att vi för varje virus inte behöver stänga världen. Du kan hjälpa till genom att ladda ner Covid symtom study appen och vara med och samla fakta för att kunna forska för att hitta motmedel.
Här kan du lära dig mer via en intervju i YLE med Mika Salminen HÄR.

Funderar du över något så hör av dig.

Hur involveras politiken i processen kring god och nära vård?

Av , , Bli först att kommentera 3

I regionfullmäktige imorgon ställer jag en fråga till Anna-Lena Danielsson, Hälso och sjukvårdsnämndens ordförande, om hur regionens ambitioner ser ut då det gäller att tidigt engagera alla politiska partier i arbetet kring omställningen till god och nära vård.

En god och nära vård är ju en av centerpartisternas hjärtefrågor och är enormt viktig för oss i Södra LAppland.

Jag och många av de kommunpolitiker som jag träffar, och framför allt företrädare för de mindre politiska partierna, har liten kunskap om det gemensamma åtagande som detta innebär för regionen och länets kommuner.

För ett par veckor sedan träffade jag oroliga Åselebor som undrade vad som händer med sjukvården i sin kommun. Jag hade inte svar på deras frågor då jag som regionpolitiker inte är involverad i detta. Vi ser fler exempel på förändringar än de i Åsele där kommuner väljer att flytta ut ur sjukstugans lokaler med sina platser, vi ser kommuner som funderar på att säga upp avtal om platser och vi ser förändringar som vi som regionpolitiker inte har kännedom om.

Vi kan inte fortsätta på det sätt vi gjort hittills, med en sjukhustyngd vård. Vi måste ställa om till en god och nära vård som finns nära våra invånare. Vården framöver måste bygga på en bättre fungerande primärvård som tillförs mer resurser samt utbyggd samverkan med kommunernas hemsjukvård. För att få till denna samverkan mellan kommunerna och regionen så krävs det att politiken involveras tidigt.

Centerpartiet anser att vikten av fungerande samarbetet är helt avgörande för att kunna erbjuda jämlik vård och omsorg från fjäll till kust. Samverkan måste ske både på den politiska nivån och på verksamhetsnivå.

Vi ser att arbetet med omställningen till en god och nära vård kommer att många år att genomföra. Det är därför viktigt att alla politiska partierna involveras oavsett vilken majoritet som finns i regionen och i kommunerna.

Hur tänker du?

De friskas riksförbund, att jobba för att folks ska hålla sig så friska som möjligt…

Av , , Bli först att kommentera 1

Folkhälsoenheten hjälper alla förvaltningar I regionen att jobba för att förbättra folkhälsan i länet. Maria Falck som är chef berättade vid ett seminarium i veckan om vad regionen jobbar med just nu.

Att jobba frö bättre hälsa måste prioriteras och vi som individer måste själva ta ett större ansvar för vår egen hälsa och det liv vi väljer att leva. Att unga människor förstår hur viktigt det är att välja ett hälsosamt liv, att sova tillräckligt, äta bra , träna och röra på sig, ha närhet till andra och inte använda energidrycker , tobak, alkohol eller droger.
De jobbar för att medarbetarna ska vara så friska som möjligt för att de i sin tur ska kunna jobba med patienter. Sen jobbar de också med medborgarna.

Det finns folkhälsoråd i vissa kommuner, inte i andra. Det ser olika ut över länet både med hur ”friska” vi är och hur vi kan jobba förebyggande. Som jag tidigare berättat har Södra Lappland sämre siffror då det gäller folkhälsa. Osunda levnadsvanor är mer vanliga i grupper med lägre utbildning. Det är mest män som fått hjälp för att bryta sitt alkoholbruk som blivit en ohälsosam vana.
Förändrade levnadsvanor kan förhindra en tredjedel av cancer och förebygga de flesta hjärtproblem.

Tobaksavvänjning är ett område man jobbar med. Att sluta använda snus och tobak påverkar hälsan väldigt mycket. Det är också så att om en patient som ska opereras är rökare så ökar risken vid operation. Så nu ska de som behöver opereras bli rökfria. Man kan använda ett digitalt hjälpmedel som heter min nikotinfria resa, det tycker jag lät mycket bra.

6% av de som har osunda levnadsvanor som söker vård får hjälp att hantera dem och förbättra sin hälsa. Då det gäller psykisk ohälsa är det bara 1% som får stöd att ändra sina levnadsvanor.

Alkohol är ett annat område där man tar fram ett digitalt behandlingsprogram. Det har visat sig att en hellre vill jobba själv hemma istället för att gå till sjukstuga eller hälsocentral.

Fysisk aktivitet som behandling handlar om att man ska röra sig som ett sätt att hindra sjukdom. Dans är tex en bra insats vid psykisk ohälsa.

Just nu är en remiss ute hos kommunerna för hur de ska jobba med folkhälsa. Det skiljer mycket i hur kommunerna arbetar. Jag tror och hoppas att arbetet med god och nära vård kommer att göra det enklare att även jobba lokalt med folkhälsa.

Vi fick höra hur de jobbar i Norsjö med livsstilsfaktorer för hälsa. De jobbar hela vägen från barnhälsovården till äldre vuxna. Det handlar om allt som har med hälsa att göra som fysisk aktivitet, stress, droger, våld och allt annat som skapar hälsa. De jobbar med teman under devisen Livsskolan. De går före och visar andra hur man kan jobba. Norsjö kommun har företagsluncher där de pratar folkhälsa liksom att kommunen som stor arbetsgivare utbildat sina chefer i hälsa. Det är ju dyrt att ha anställda sjukskrivna.

Det behövs resurser för det förebyggande arbetet, frågan är bara vart de små kommunerna med stora ekonomiska utmaningar ska prioritera. Vad tänker du? Förebyggande arbete sparar ju pengar på sikt?

God och nära vård – en stor omställning av vården i Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 2

God och nära vård, vad handlar det om? Många pratar om god och nära vård men vad innebär det egentigen för mig i vardagen? Vad betyder det för min mamma i Golisen och vad innebär det för alla oss som bor i Södra Lappland.

Vi som är ledamöter i beredningen för folkhälsa och demokrati i Södra Lappland ska kommande år jobba med att prata med och lyssna av medborgarna hur de ser på vad som regionen behöver göra för att människor ska hålla sig friska. För att veta vart vi står hade vi idag en kunskapsdag där vi fick lära oss massor. Jag skriver lite här om vad vi pratade om.

Södra Lappland har kommit längst i länet med att ställa om vården mot en god och nära vård. Katarzyna Wikström berättade om arbetet.
Det handlar om att flytta fokus från organisationen av vård till att utgå från individen, vård så nära människan som berörs som möjligt. Att organisera runt de behov som individen ahr så smart och enkelt som möjligt.

Det är också viktigt att individen själv är delaktig och tar ansvar frö sin vård, för helheten och att individen jobbar med sig själv, mer förebyggande där personen själv är engagerad. Utgå från individuella förutsättningar och behov, bygger på relationer av hälsofrämjande, förebyggande, proaktiv och bidrar till jämlik hälsa trygghet och självständighet. Primärvården ska vara navet och kommunens och regionens vård ska jobba tillsammans. Det ska vara verklig samverkan och inte gränsdragningar.

Det häör ligger välidgt nära det som Centerpartiet jobbat för där vi drivit på för en starkare primärvård.

I Södra Lappland är det en majoritet som skattar sin hälsa sämre än övriga landet. Kvinnorna upplever sin hälsa sämre än männen. Befolkningen i den här delen av länet är äldre vilket gör att försörjningskvoten är hög. Det står för hur många var och en som jobbar ska försörja genom den skatt man betalar. Avstånden är långa och befolkningen krymper. Samtidigt som det är tuffa fakta så finns det möjligheter i detta.

Avstånd och gleshet tvingar fram innovativa lösningar, litenheten gör att det är lättare att ta snabba beslut och vi känner till varandra och varandras arbeten. Arbetet i Södra Lappland fokuserar på digitalisering, kompetensförsörjning, samverkan och delaktighet och på folkhälsa. Nästa år kommer ett projekt att gå igång för kroniska patienter i glesbygd där man kommer att jobba ihop med Norge och Spanien för att lära av varandra.

Jag frågar om hur maktförhållandet mellan kommunen och regionen hanteras och fick ett bra svar som sa att kommunerna och regionen är lika engagerade att få till detta och man försöker få resurserna att fördelas så att alla kan vara delaktiga. Kommunernas önskemål måste vara likvärdiga med regionens. Det måste vara en maktbalans med tillit och samverkan. Det är viktigt att skillnaderna mellan de samverkande avseende synsätt, organisation och regelverk har identifierats och att hindrande skillnader undanröjts eller om detta inte går, sätt att hantera dem utvecklats.

Det var en mycket intressant dragning där vi som regionpolitiker fick en massa information som vi inte hade tidigare.

Attraktion handlar om att locka till sig rätt kompetens

Av , , Bli först att kommentera 2

Ett spännande arbete är det som sker i projektet Västerbotten utan gränser där de jobbar för att få människor att flytta hit. Att bo kvar någonannanstans men att jobba i länet på distans ger möjligheter. Idag är det många västerbottningar som pendlar till södra delen av landet för att jobba. Vi har många kompetenser i länet som behövs någon annanstans. Det flödet borde kunna gå åt även det andra hållet.

Vid ett seminarium i veckan som Centerpartiet i Västerbotten höll lyftes många intressant områden.

Kompetensförsörjning är ett problem i hela landet. Det är yrken som växer fram som vi inte idag känner till. Utvecklingen går så fort. Det gäller att skapa attraktiviteten som gör att människor vill bo och verka på en plats. Naturen är en faktor som finns där den finns. Det betyder att kommuner med fin, ren och tillgänglig natur har en konkurrensfördel för de människor som söker lugnet i naturen på samma sätt som staden har för de som vill bo i en pulserande stad.

Att få lära sig att det som driver utvecklingen är att man trivs och gillar sitt jobb. Det skapar skatt in till samhället. Vi måste förstå att vårt eget sätt att se på vår bygd betyder mycket. En stolthet över bygden och de företag som finns där skapar i sig attraktivitet där vi berättar stolt om den ort där vi bor.

Hur ska vi få Umeåregionen att jobba med utbyte mellan stad och land där Umeå får en nytta av att kommunerna runt omkring växer?

Hur ska vi dra nytta av tillväxten i Skellefteå för hela länet? Att företag i hela länet kan kunna leverera tjänstefolk produkter till det som behövs i en växande stad borde vara ett utvecklingsområde för både näringskontor i kommuner men även för tillväxtenheten på region Västerbotten.

Automatisering, digitalisering och elektrifiering…

Av , , 1 kommentar 2

Ikväll hade vi i Centerpartiet Västerbotten ett seminarium om länets framtid med några spännande personer från kusten. Det var Annika Simonsson Dream factory Skellefteå, Christer Johansson Hummelholm från Byggföretagen och Niklas Jonsson Norrlandsfonden.

De pratade om ett fantastisk Västerbotten som ett län med bra livskvalité. Med en utmaning om bättre utbyte mellan stad och land. Finansieringsfrågan är den stora frågan för att få landsbygden att kunna nyttja sina resurser.

Det var många som var emd och lyssnade, ställde frågor och kommenterade. Inte minst om problemen med finansiering för byggande och företagande i inlandet.

Det finns stora möjligheter och inte minst nu i covidtider då vi klarar oss bra med de kompetenser vi har inom vård, hälsa och omsorg. Vi har många duktiga människor där hela världen kommer att vilja titta på hur vi jobbat under pandemin. Tex att moderera vård på distans där vi idag har läkare i Spanien som jobbar i länet. Ett län med stora avstånd har en möjlighetsstruktur att utveckla tekniker som är avståndsoberoende. Vi är vana med att jobba på distans.

Stad och landsbygd måste utvecklas tillsammans där vi nu ser Skellefteå växa. Den staden är beroende av att det finns en fungerande landsbygd. Unga måste få möjlighet att bo där de själva vill och där de ser möjligheter utifrån sina intressen. Där unga trivs i tonåren där vill de också bo.

Det som saknas är befolkning i många kommuner vilket gör det svårt att fördela de pengar som kommer in för att klara samhällsservice.

Teknikpartner i Vilhelmina är ett bra exempel på hur man kan jobba för att ta fram produkter och mer prototyptillverkning.

Tillväxten i städerna hindras av krångligheter där man ska bygga bostäder, finansieringen är bekymmersamt. Det är stora geografiska skillnader på värdet på ett hus utifrån vart det finns. Christer Johansson berättar mer om detta i avsnitt 5 i podden med rak rygg genom västerbotten, finns där poddar finns eller här: www.rakrygggenomvasterbotten.se han pratar om strandskyddet och att kunna erbjuda bostadsbyggande vid vatten. Man borde även kunna få låna på sitt hus om man bygger det flyttbart redande man bygger det.

Skellefteå är ett bra exempel på hur man tillsammans kan jobba med värdskap och attraktivitet. Att se till att unga människor vill bo på en ort.

Att ta tillvara på det som finns framför ögonen även i covidtider. Nr Små A flyttade från Stockholm till Lycksele tjänade man massor på lokalhyra och man fick även personal som blir mer trogen och därmed också duktiga på sina jobb. Att slippa lära upp nyanställda hela tiden.

Region Västerbotten borde alltså flytta sin administrativa verksamhet från Umeå ut i länet.

Digitalisering, elektrifiering och robotisering är tre trender som är väldigt starka som kommer att påverka mycket de kommande åren. Att jobba på distans kommer att bli norm och företags lokaler kommer att vara mer inhyrda och flexibla.

Det finns stor tillväxt i fjälldalarna och i städerna vid kusten men mellanlandet har inte samma tillväxt. Politiken behöver jobba för att skapa möjligheter i hela landet oavsett vart jag bor.