Sedan BB i Lycksele stängdes för ett år sedan har personalen på BB Lycksele jobbat vidare med att hitta lösningar för verksamheten. Idag är det lite lättare att få fatt på hyrpersonal då många regioner minskat sin hyrpersonal. Igår skulle anbud antas för att driva BB, Det var bara ett anbud som kommit in. Märkligt tänker jag då det borde vara intressant för vårdföretag att komma in i den här delen av vården.

Majoriteten S, V och Mp yrkade på att dra tillbaka upphandlingen. C, M och KD ville gå vidare med upphandlingen. Majoriteten vann så nu ska regionen försöka få igång verksamheten i januari.

Jag hade stora förhoppningar på att det skulle komma in nån aktör som kunde kliva in snabbt och jag har stor tilltro till personalen i Lycksele som verkligen gör allt de kan för att få igång BB: jag får frågor och folk hör av sig som ska ha barn nu i vinter, oroliga föräldrar och blivande föräldrar som gruvar sig för hur det ska bli när barnet kommer.
Så ska det inte vara. BB måste igång.

Så här skriver regionen i sitt pressmeddelande
Upphandlingen kring förlossningen i Lycksele avbryts

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade vid ett extrainsatt sammanträde under torsdagen att avbryta upphandlingen rörande förlossningsverksamheten vid Lycksele lasarett. Anledningen är att det vid anbudstidens utgång endast fanns ett giltigt anbud, vilket inte nämnden ser som önskvärt ur konkurrenshänseende. Nu inleder verksamhetsledningen i Lycksele ett intensivt rekryteringsarbete efter såväl egen personal som hyrpersonal, med ambitionen att åter kunna starta upp förlossningsavdelningen i egen regi i slutet av januari 2024.

– Vi valde att avbryta upphandlingen för att utfallet inte blev gynnsamt för regionen. Vi hade hoppats på fler giltiga och konkurrerande anbud. Nu jobbar vi utifrån rådande förutsättningar och blickar framåt. Målbilden har inte förändrats, vi ska ha våra tre förlossningsenheter öppna och få till en långsiktigt hållbar verksamhet i hela länet. Gravida i södra Lappland ska kunna förlösas på Lycksele lasarett igen, säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S).

– Det finns goda förhoppningar om att kunna rekrytera medarbetare samt även bemanna upp verksamheten med hyrpersonal i egen regi, med start i slutet av januari 2024. Verksamhetsledningen vid Centrum för obstetrik och gynekologi, där förlossningen i Lycksele ingår, fortsätter och intensifierar det arbetet i och med dagens beslut, säger biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör Elisabeth Karlsson.

Hållit stängt under 2023

Det var vid sitt sammanträde i januari som hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Västerbotten beslutade att påbörja arbetet att upphandla ett konsultbolag med totalansvar för bemanning av såväl läkar- som barnmorskekompetens som komplement till nuvarande personalstab med uppdrag att succesivt växla över till bemanning i egen regi. Detta mot bakgrund av att verksamheten haft svårigheter med bemanningen och periodvis tvingats hålla tillfälligt stängt.

Förlossningsavdelningen vid Lycksele lasarett har hållits helt stängd sedan i januari 2023 och gravida i upptagningsområdet södra Lappland har hänvisats till Skellefteå lasarett eller Norrlands universitetssjukhus. Barnmorskor anställda i Lycksele har under perioden arbetat på roterande scheman i Skellefteå och Umeå.

Under året har chefer och medarbetare i Lycksele arbetat med verksamhetsutveckling för att bland annat kunna erbjuda barnmorskeledda förlossningar enligt den så kallade Lyckselemodellen samt att lokaler i vissa delar har byggts om och anpassats för en modern förlossningsvård och framtida behov.

Måste vi verkligen höjda klimatambitionerna, satsa på minskade utsläpp och göra vårt land till ett grönt föredöme i världen? Det finns de som förnekar klimatförändringar och tycker att vi svenskar inte ska behöva ta mer ansvar än de gör i östasien eller nån annanstans i världen. Det de inte har förstått är att när vi i sverige visar vägen så leder vi även utvecklingen och ökar intresset för satsningar i sverige. Ett resultat vi kan se i Skellefteå och Boden där företagen som leder utvecklingen satsar och tjänar på det. Sverige tjänar på att ta ett stort klimatansvar och att ligga före. Det är viktigt för framtiden att vi tar stora steg nu.

En viktig del i det nya programmet är att inkludera så många som möjligt i klimatomställningen. Alla, på landsbygden och i städerna, såväl hög-, låg-, som medelinkomsttagare, ska ges full möjlighet att vara med, att välja det som långsiktigt lönar sig, både miljömässigt och ekonomiskt. Det ska bli lätt att göra rätt. Här kommer några punkter:

Att det ska införas en ny kraftfull klimatbonus för dels nya billigare miljöbilar, och dels begagnade miljöbilar, så att alla, inte minst de som är beroende av bilen på landsbygden, har möjlighet att byta till miljöbil. Det ska även gå att billigt leasa både nya och begagnade miljöbilar. Om resurserna är begränsade ska bonusar prioriteras till de som är beroende av bilen på landsbygden.

Att Sverige inför en ”tanka svenskt”-politik som syftar till att konsumenten får konkurrenskraftigt grönt svenskt biobränsle av svenska råvaror, där skatt och moms på alla biodrivmedel, hög- och låginblandade, inklusive biogas och vätgas, ska sänkas till ett minimum. Självförsörjningen av biodrivmedel ska gynnas genom att så konkurrenskraftigt som möjligt upphandla en omfattande beredskapsproduktion av inhemskt biobränsle som skapar en inhemsk produktionsbas, och där det finns incitament och krav på att denna upphandlade produktion säljs billigt i Sverige.

Att laddinfrastrukturen byggs ut med incitament för hemmet, bostadsrättsföreningar, arbetsplatsen, på parkeringsplatser och på vägar och farleder samt att regelverken för bidrag och installation ses över. Knytpunkter på landsbygden, som bemannade mackar och lanthandlare, bör ges möjlighet att bli snabbladdningspunkter. ”Rätt till laddning” ska införas i anslutning till privatägda lägenheter med möjlighet att installera laddstolpe på egen bekostnad. Ett mål om minst 150 000 offentliga laddpunkter till 2030 upprättas.

Att alla ges möjlighet att vara med och spara på såväl elräkningen som klimatet, genom att energibesparingar inkluderas i ett utvidgat grönt avdrag och med införandet av klimatkrediter. Ett mål sätts upp om att inga permanenthus värms upp med enbart direktverkande el eller olja efter år 2025.

Att acceptansen för, och möjligheten till, utbyggd elproduktion ökar, genom att underlätta installation av solceller och privatpersoners försäljning av solenergi till elnätet, att säkerställa tillräcklig ersättning för närboende och lokal skatt till kommuner vid utbyggd vindkraft och solcellsparker, att fullt ut regionalisera fastighetsskatten på elproducerande fastigheter och förbättra möjligheterna att skapa lokala energigemenskaper.

Att begränsningen på tio kärnkraftsreaktorer tas bort, och målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 ändras till ett mer ambitiöst mål om ett 100 procent fossilfritt energisystem till 2040. Alla kärnkraftsaktörer ska själva bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. Det kräver ökade avsättningar för avfallshantering. Kärnkraften ska inte subventioneras vid vare sig byggnation, drift eller avveckling.

Att en kriskommission för ny kraft tillsätts med uppdrag att se över lagstiftning och tillståndsprocesser och korta handläggning till maximalt två år. I samband med det tillsätts en utredning i syfte att ta fram förslag på en reformerad miljöbalk, som bättre balanserar hänsyn till såväl miljö som klimat. Sverige bör likt Danmark införa villkorade tillstånd från Försvarsmakten, där Försvarsmakten redogör för vad som krävs för ett godkännande.

Att snabbladdning för fordon ska erbjudas på Trafikverkets alla rastplatser runt om i landet, så att externa leverantörer snabbt kan bygga ut laddinfrastrukturen. Dagens klimatpremie till miljölastbilar förlängs.

Själv gillar jag att det ska vara lätt att göra rätt och bättre laddinfrastruktur mest, men gillar inte kärnkraft, men jag kan förstå ställningstagandet från stämman. Hur tänker du?

Träffade Northvolt i veckan som berättade om hur de jobbar både lokalt och globalt för att nå de högt uppsatta mål de har för sin produktion. De startar en processteknikutbildning på campus i Skellefteå nu i höst och de satsar på att fånga internationell arbetskraft. De har ett industriråd för att ta fram de utbildningar som den gröna omställningen kräver i samarbete med LTU, Chalmers och andra universitet. De bygger nu ett kompetenscenter för både forsning och utbildning för att kunna ligga i framkant i den här snabba utvecklingen. Där de söker stöd från energimyndigheten som jag kan tycka är lite bakåtlutade i den här frågan.

De ska bygga en pilotanläggning i samarbeten med annan industri där en kan komma in som leverantör och testa sina nya produkter utan att störa pågående produktion. Frågan är vart den anläggningen hamnar, i västra Götaland eller i Norra Sverige? Det som sker i norr förskjuter intresset för den här typen av satsningar norrut där Sverige börjar lära sig att blicka norrut istället för att rikta blicken mot södra Sverige. Skellefteå är ett föregångarexempel och Sverige ett föregångarland då det gäller elektrifiering.

Vi i Sverige är inte så vana vid att en flyttar runt i världen under ett arbetsliv men det är så de ser att arbetskraften kommer att röra sig framåt.

De deltar i olika Eu finansierade projekt som aktör som i Horiozon och andra program. Där de helst ser offentliga aktörer som koordinatorer so universiteten. Det är ju klokt, företag ska ju delta med sina premisser och det offentliga ska bistå med sitt ansvar.

Sverige är ett litet land och måste samarbeta med andra länder då det gäller forsning i materialutveckling. De svenska forskarna måste få möjlighet att ligga i framkant och kunna bli starkare i en global konkurrens.

Umeå universitet har inte varit så intresserade att röra sig utanför Umeå men har nu förstått att de måste finnas även i Skellefteå. De samarbetar med Hydro i Norge och de finska universiteten. Vasa har gjort ett intressant arbete i samarbetet med Vasa universitetet, Åbo akademi och två yrkestekniska högskolor. De har gemensamma lab tex som stärker samarbete och innovationslust.

Det är för långa handläggningstider idag hos Migrationsverket för att få in arbetskraft från utomnordiska länder som Northvolt är beroende av. Där behöver Sverige trappa upp sitt arbete för att vi ska klara av kompetensförsörjningen. De har rekryterat från 120 länder idag och har mång som söker sig till dem, fast då är migrationsverket bromsen. De har praktikanter på alla nivåer för att få in människor som inte varit inne på arbetsmarknaden tidigare där många har utomnordisk bakgrund. De är nu ca 5000 anställda och ska inom ett år vara 1200 fler personer fler anställda i Skellefteå, så det finns många jobb att söka.

Deras önskelista till regionen är när det gäller satsningar på forskning och industriutveckling är att gränserna mellan länen måste raderas ut. Det får inte vara hinder i länsgränser och strukturer från det offentliga om vi ska klara av omställningen. Alla måste hjälpas åt. Vi måste vara starkare som aktör i norr mot andra regioner. Industrin måste samarbete över länsgränser och det offentliga måste stötta detta. Här måste regionen spotta upp sig för att hjälpa till.

Ett mycket intressant möte där framtiden knackar på så det ruskar på sig i de offentliga stenhusen…

Madelaine Jakobsson i Nordmaling har varit en av de som ansvarat för att ta fram ett skolpolitiskt program, gammal lärare som hon är. ”En skola för livsresor” har många nya politiska förslag för att förbättra svensk skola.

Grunden för individens möjligheter att kunna göra sin egna livsresa läggs i förskolan och skolan. För oss så är det viktigaste i ett liberalt välfärdssamhälle att ge alla barn möjlighet att gå i en bra skola. En skola som stöttar och stimulerar, som ger mer till dem som behöver det, som ställer krav och som frigör kreativiteten. En skola med höga förväntningar på alla barn och ungdomar oavsett bakgrund. Detta är den skola som vi vill förverkliga. Vi ska bli världens bästa land för livsresor.

Kommunerna måste också ges rätt förutsättningar för att utveckla skolan i hela landet. Därför lägger vi också fram förslag för en ny skolpengsmodell som gör just det.

Centerpartiet värnar om eleverna. Målet för vår skolpolitik är en skola som möter varje elev utifrån individuella behov. En skola som, oavsett var den ligger eller vem som driver den, ser och ger förutsättningar för varje elev att lyckas. En skola som möjliggör livsresor. Det är också en skola med respekt för professionen, där rektorerna och lärare trivs och känner stolthet för sitt uppdrag.

Vi är det enda parti som tydligt försvarar att skolan ska fortsatt vara kommunal och samtidigt står upp för valfriheten.

Vi föreslår att behovet av att betygsskalan innehåller ett betygssteg för underkänt – betyget F utreds. Elever med F i svenska, engelska eller matematik är utestängda från alla nationella program i gymnasieskolan och det finns få vägar till vidare utbildning och ut i yrkeslivet för dessa ungdomar. Det bidrar till utanförskap och sociala problem.

Med det här förslaget kommer en större skolpeng att gå till de skolor som tar ett större ansvar. Som verkar i glesbygd, som anställer en större andel behöriga lärare eller hanterar en hög andel elever med särskilda behov.

Reformpaketet innehåller flera reformer för att säkra att resurserna i skolan används för att höja kunskapsresultaten. Vi säger stopp för vinstuttag för skolor som inte ger eleverna det de har rätt till. Vi vill införa sanktionsavgifter för skolor som missköter sig eller fuskar med kvaliteten. Vi vill också se skärpt kontroll av utländskt ägandeskap av skolor och att tillstånd ska kunna nekas på säkerhetspolitiska grunder.

Skolan är så viktig så att vi nu har ett program för skolan i hela landet känns väldigt bra. Bra jobbat Madde!

Den här helgen har jag gått omkring med lurar i öronen med SVT Forum, nörd som jag är. Jag missade att vara på stämman då en förkylning passande slog till precis nu. Tänkte berätta för er vad jag tycker var det viktigaste som att Centerpartiet har beslutat om en ny landsbygdspolitik som gör det möjligt för hela Sverige att utvecklas. Det är inte bara ord på ett papper utan en riktning om vad vi menar när vi pratar om landsbygd, att det är en politik vi driver för HELA landet. Landsbygdsprogrammet ger på olika sätt människor bättre förutsättningar för att leva, bo och verka på landsbygden. Centerpartiet har en hoppfull, grön och liberal politik för livsresor i hela landet.

Programmet spänner sig över flera områden och inkluderar bland annat förslag för att skriva av studielån, bättre vägar, rättvisare skatter, infrastrukturlyft för hela landet, närmre vård som BB, att epor ska få köra fortare, mer lokal livmedelsproduktion. Här kommer några punkter:

Att det utformas ett system för avskrivning av studieskulder för den som flyttar till glesbygdskommun för att arbeta inom ett bristyrke med markant kompetensbrist.

Förlossningsvården ska finnas närmare kvinnor genom en sammanhållen vård som möjliggör fler barnmorskeledda kliniker som kompletterar de större sjukhusen.

Centerpartiet vill att en lägsta acceptabel vägstandard antas, som möjliggör en nollvision om sänkta hastigheter på landsvägar.

Sveriges beredskap när det gäller livsmedel och kritiska insatsvaror stärks genom samverkan mellan det offentliga och näringslivet, där beredskapsåtgärder kan säkerställas genom avtal och ersättningar.

Centerpartiet vill att det ska antas nationella och uppföljningsbara mål för produktionen och försörjningsförmågan av livsmedel i Sverige. En målsättning ska vara att vi producerar åtminstone 80 procent av den mat som konsumeras och som vi har goda förutsättningar att producera i Sverige.

Centerpartiet vill att lönegolvet för arbetskraftsinvandring stoppas.

Yrkeshögskolan byggs ut med minst 20 000 utbildningsplatser de kommande åren.

Centerpartiet vill att ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik införs, samt att samarbetet över de nordiska landsgränserna stärks för att förbättra tillgången till kollektivtrafik i gränsregioner.

Centerpartiet vill att en infrastrukturberedning tillsätts som likt försvarsberedningen kan lämna förslag på insatser som behöver göras för infrastrukturen som helhet.

Regelverken kring A-traktorer måste ses över för att öka säkerheten men också öppna för möjligheten att göra det tillåtet att framför moderna A-traktorer snabbare än vad som i dag är fallet.

Vad tycker du om detta ? vad behövs ytterligare?