Stekenjokk och nostalgin

Av , , 3 kommentarer 7

Ser i dagens VK att brytning i Stekenjokk är på tapeten igen. Många är de turer som passerat sedan gruvan lades ner på 80 talet. Rubrikerna har handlat om de stora summor som lades ner för att finna alternativa jobb för gruvarbetarna på orten, att det finns guld, om fjällrävar, vindkraft och rennäring. När man nu börjar fundera på gruvbrytning igen är meningarna delade, är det bra eller dåligt för en ort! Erfarenehterna av Vojmådebatten är att de delat samhället och skapat en aggresiv kultur och ett klimat som är belastande för det lilla samhället lokalt.

Jag känner en stark oro för vad det skulle innebära för lokalsamhället om gruvbrytning återigen aktualiseras. Grupperingar i den lilla byn ställs mot varandra, Boliden nostalgiker som vädrar morgonluft och företagare i naturbundna näringar som ser framtiden vid en gruvetablering som oviss eller rent av mörk. 

Processen i det som ligger framför oss måste hålls öppen, transparant och vidsynt så att vi kan hantera frågan med en vilja att ta in alla synpunkter och inte förblindas av 70 talistisk gruvnostalg. En tid då bolaget och den kommunala överheten tog ifrån människor ansvaret för sin vardag, där "bolaget" löste alla problem, tog ansvar för allt i samhället och där människan skulle vara medföljare som inte lade sig i, tyckte till eller protesterade mot överheten. Där naturbunda värden inte hade något värde och där rennäringens företrädare skulle veta sin plats.

Sverige i krig?

Av , , 1 kommentar 10

Vaknade nu på morgonen med rödkindad liten  Kaspian brevid mig i sängen. Slog på Tv,n och såg nyheterna om att Sverige ska sända Jasplan till kriget mot Kadaffi i Libyen.

En snabb flaschback drog förbi med minnena av när min mamma berättade för oss barn om när Tyskarna bombade i Norge och de fick sätta filtar för fönstrena på kvällarna. Det rådde mörkläggning även i Sverige under krigsåren. Mamma är född 1936 så hennes första år präglades av kriget i Europa trots att hon inte växte upp i någon större stad utan i en liten by, Golisen. Min pappa född 1934 berättade med ilska över sin nazistfröken i skolan som hade Hitler på bild på väggen och transmitteringen av Tyskar via inladsbanan mot Norge. Hans syskon hade varit nere vid tågstationen och tittat på tågen, vilket var förbjudet och därför så spännande. Sedan dess har jag alltid varit intresserad av historia och mycket stolt över vår Svenska neutralitet. Så jag läste Maria Pia Boetsius bok Heder och samvete om Sveriges falska neutralitet med bitterhet. 

Nu ser jag på nyheterna hur Svergie drar ut i krig och det känns allt annat än bra. Försöker förstå regeringensoch Europas ställningstagande men jag kan aldrig förlika mig med att Sverige bidrar till aktiv krigsföring. Att bevaka och bevara är en sak men att aktivt bidra i strid kan jag aldrig varken förstå eller gå med på.

Hur gör vi nu då??

Av , , Bli först att kommentera 13

Hur klarar man skolskjutsar, hemtjänst, livsmedelsförsörjning och drivmedel om 15 år? Hur många bor kvar då? Hur många går i skolan? Hur ser barnomsorgen? Vilka strategier har vi för att hantera utmaningarna? Vilka andra aktörer finns för att leverera service till medborgarna? Hur kan vi samverka mellan kommunen, de privata företagen och de ideella föreningarna för att skapa god service till medborgarna och besökarna?

Dessa frågor måste vi ställa oss om vi ska få ork att ta itu med utmaningarna. Jag tror att vi måste våga peka på det som är viktigt för oss som bor här och vad som är unikt för just vår kommun, vår region, vår del av Sverige, vår del av Europa.
 
Jag tror även att det enda sätt som fungerar är när många människor tillsammans är med i öppna forum och diskuterar och funderar. Ju fler som tänker dess bättre. Att låta några få besluta i slutna rum är inte framgångsrikt och skapar inte något starkt civilsamhälle. För att komma framåt måste man ha en vilja att hantera olika viljor, lösa konflikter och ha ambitionen att komma till konsensus.
 
Alla kan inte gilla allting men man måste finna gemensamma lösningar.

Bra betyg!

Av , , 1 kommentar 10

Så här skriver VK idag: 

"Bra årsresultat för Vilhelmina

Vilhelmina kommun redovisar ett resultat på 9,6 miljoner plus för 2010.

Detta kan jämföras med 2009, då resultatet låg på cirka fyra miljoner.

För första gången på flera år har vi ett verksamhetsöverskott. Det har förbättrat det hela, säger Lars Ekbäck, ekonomichef på Vilhelmina kommun.

Samtidigt fick Vilhelmina extra pengar i konjunkturstöd under 2010. Lars Ekbäck tycker ändå att 2010 var ett bättre år ekonomiskt än 2008 och 2009.

Under 2010 uppfyllde vi kriterierna för god ekonomisk hushållning, säger han."

Ska ärligen säga att det känns som ett mycket bra betyg för det hårda jobb vi gjorde i Alliansen. Vi började i rejäl uppförsbacke och jobbade hårt och nu ser vi resultatet.

 

 

 

Vad hindrar jämställdhet mellan kvinnor och män i dagens samhälle?

Av , , Bli först att kommentera 11

Jag undrar vad det är som gör att jag inte ser någon större skillnad idag mot när jag som 14 åring på Hembergsskolan protesterade mot att killarna fick ha mycket mer roligt på gympan, större omklädningsrum på badet och att killarna fick sitta och prata mer i klassrummet utan att bli åthutade.  Varför är det så?

Ibland känns det som om det blivit än sämre och främst i högstadieåldern, att tjejerna bromsas och döms utifrån hur de ser ut och att killarna förlorar i kunskap och trycks in i en form av attityder. Vad är det som hindrar att tjejer och killar får samma frihet, rätt till karriär och livsvillkor i vårt samhälle?
I skolan likväl som i arbetslivet och i politiken kan vi se samma mönster. Det är så mycket tuffare för kvinnor att ta sig fram och utveckla sina styrkor utan att bli hårt ansatta. Män måste passa in även de i en mall av värderingar som krymper möjligheterna att leva ett helt och rikt liv.
Hur kan vi synliggöra de strukturer och attityder som vi har i vårt lokalsamhälle för att kvinnor och män ska kunna leva jämställt? Vilket ansvar tar vi vuxna för att unga människor ska ha samma villkor oavsett kön, etnicitet eller funktionshinder? Och hur kan vi stimulera människor att se sin del i vardagen som en insats för ett bättre samhälle för alla?

Golympiska spelen och gemenskapen

Av , , 1 kommentar 10

I min hemby Golisen så är det varje år på sportlov traditionella tävlingar i Golympiska spelen eller Golympiaden eller Golis OS. Alla tre benämningar fungerar. Ett viktigt arrangemang för byn som inte består av så många gårdar men där sammanhållningen är viktig och drivkrafterna är starka.  Efter skidskyttetävlingen så serveras av byns familjer hembakta semlor i "föreningshuset". Denna lokal är Lars-Henrik och Brittas grillkåta av större modell som fått detta ståndsmässiga namn.

Förutom Golympiaden så arrangeras det varje år valborgsmässofirande där jag har fått hålla vårtalet och hålla i taktpinnen då vi sjunger traditionella studentsånger med eller utan mössa. Även då äter vi tillsammans efter att alla raketer är uppskjutna. Varm korv med mos och tunnbröd. Under sommaren så är det förstås midsommarfirande med resning av stång, dragkamp och stövelkastning och så tårtbuffe efterpå. På Halloween är de tspökvandring i skogen med läskigaste monsten norr om dalälven. När vi växte upp fanns det ingen som ordnade aktiviteter åt oss utan vi ordnade allt från cirkus till biltävlingar på eget bevåg vilket nu levr vidare i olika arrangemang.

Jag har först i vuxen ålder begripit hur viktig den här sammanhållningen är för byn och för byns fortlevnad. Av 10 barn i min generation bor 7 inom en mil från Golis centrum och jag bor 3 mil bort. Våra föräldrar var företagsamma och drivande och har säkert gett oss alla ett arv att förvalta. Jag är glad över att ha fått växa upp i denna gemenskap som säkert har format mig till den jag är idag.

Nedan ser du Uno på skidskyttevallen med hjälp av farfar Lars-Henrik.

Kvalité kontra vinst?

Av , , Bli först att kommentera 14

 

Min yngsta dotter går i en kristen friskola. Våra äldre barn har gått i den vanliga kommunala skolan och då möjligheten fanns för den yngsta att gå i en friskola så valde vi det. I debatten som förts och som förs så framförs ofta kritik mot friskolor som exempel på vinstsugna utsugande företag som drar ner på kvaliteten och hellre gör vinst än bedriver god undervisning. Det är naturligtvis aldrig acceptabelt att ha en undermålig utbildningsnivå med för få lärare och nedslitna läromedel.  Men ibland så undrar jag om inte debatten behöver vända spår då kvalitén i de svenska skolorna över lag tappar mark och många elever mår dåligt i skolan. Jag tror inte att kvalitén har någonting med hur skolan drivs att göra.
Utbildningsanordnare som slarvar och inte uppfyller kraven ska hanteras på samma sätt oavsett om de går med förlust, är kommunala eller gör vinst. Vi måste våga se och diskutera varför det i undersökningar som gjorts generellt visar mer nöjda elever, bättre resultaten och mer belåtna lärare i friskolor jämfört med kommunalt drivna skolor. Friskolorna är populära bland unga med utländsk bakgrund och hos föräldrar till barn med särskilda behov.
Ingen ifrågasätter vinst som drivkraft när det gäller att utveckla teknik, läkemedel eller bygga hus som skolor. Att det ska löna sig att vara drivande är en självklarhet i alla andra sammanhang. I Centerpartiet ser vi att privata företag, engagerade pedagoger, föräldrar och skolledare som driver friskolor tillför nya värden. Vinsten kan vara en drivkraft bland andra men oftast drivs dessa skolor av en ambition och vilja och en lust att jobba med och för barn och unga. Att som människa får pröva sina egna idéer hur man kan jobba för att nå goda resultat i skolan är även det en stark drivkraft för de som driver friskolor. Denna mångfald av entreprenörer uppmuntrar innovationer, nytänk och högre kvalitet. Vi får inte vara så rädda för att våga pröva nya sätt att driva service, skola, omsorg. Vi måste våga släppa in många människors vilja och lust att skapa samhället. Det civila samhällets roll måste stärkas oavsett och makten att driva samhällsutveckling måste finnas tillgänglig för alla som vill oavsett.

Hjälpa våren på väg…

Av , , 1 kommentar 14

Vilken underbar vårvindterdag det varit denna söndag. Ulf har häjlpt våren på väg med hjälp av snöslungan! Han har slungar bort snön från altanen för att hjälpa våren på väg. Sofi och barnen kommer hem till helgen så då kan vi grilla kort på altanen, utan snö..om våren nu vill komma.

Tidigare idag tog vi en skogspromenad efter skoterspåren bört över berget coh över Volgsjön hem igen. Vi träffade många Vilhelminabor både per skidorm skoter och till fots. Vilhelminaborna är bra på att ta tillvara de möjligheter vi har inpå knuten. Friluftslivet är så lätt att få till. Öppna dörren och gå ut!

Så här glada är barnen för att få komma till Vilhelmina!

Region med en, två, tre eller flera??

Av , , Bli först att kommentera 13

 

Regionfrågan är hetare än någonsin. Det finns olika inriktningar de grupper som jobbar med frågan Det alternativ som jag och andra i Västbotten hållit fram är de fyra nordligaste länen men det finns även förslag på en region bestående av Västerbotten och Norrbotten och en annan region av Jämtland och Västernorrland. Alla län diskuterar frågan och det finns säkert fler synpunkter än vad det finns enighet. En viktig del att fundera omkring är att de regioner som kommit på plats där har näringslivet varit mycket drivande för att få ihop regionerna utifrån ett näringslivs och tillväxtperspektiv. Vi skulle alltså behöva ha starkare driv från näringslivet i den här frågan.
 
Staten kommer att göra indelningen oavsett vad vi gör i regionfrågan och rita in någonstans mellan 6-9 olika statliga ”län”/regioner. Så vi som bor här måste vara med och driva på det vi vill så att gränserna dras utifrån vad vi vill. Vill vi vara två, tre eller fyra län som ingår i Top of Europé?
Det kanske är så att det blir Norr och Västerbotten som blir en ny region och då ska vi hantera ett län med en stark länsstyrelse statligt styrd och ett vårt län som är politiskt styrt regionalt för att ansvara för utvecklingsfrågorna. Blir det då Luleå som bör vara residensstad?
 
För min del, och för som jag uppfattar det, majoriteten, av Centerpartisterna i de fyra nordligaste länen så är en fyrlänslösning den optimala lösningen. Då har vi den kritiska massa som krävs för att ha muskler att driva på utvecklingsarbetet, tillväxtarbetet och strategierna för en stark och stabil region i Norra Europa – Top of Europé!
 
Jag är orolig för vad som skulle hända om regionaliseringen i Sverige inte kommer igång när vi ska konkurrera om resurserna i Europa där regioner växer sig allt starkare.  När vi ska konkurrera om resurser på europanivå måste vi vara starka och enade och då behövs en stark region.

Regionens högsta beslutande församling

Av , , 3 kommentarer 14

Idag har det varit fullmäktigemöte där bland annat den regionala utvecklingsstrategin slogs fast, ett mycket viktigt möte således. Dagen började med en genomgång av ekonomi som har gått ihop 2010. Totalt har man en budget på 80,7 miljoner varav 30 mkr är i olika projektverksamheter. Intäkterna kommer från medlemmarna till över 50 % och sedan projektmedel och andra anslag utifrån.

Den regionala utvecklingsstrategin ger rikting hur medel ska prioriteras för att bygga tillväxt och utveckling i regionen fram till nästa strukturfondsperiod. Den ska även ligga i linje med de diskussioner som pågår för nästkommande period som har innovationer och jämställdhet som två grova linjer. Region Västerbottens uppdrag är att driva utveckling för regionen där grunden är detta program. Det är skrivet så att det stämmer överens med rikets och Europas strategier. Det har skett förändringar som gjort det nödvändigt att ändra vårt regionprogram utifrån att samarbete internationellt blivit allt viktigare och regionala strategier har fått en allt större vikt och har ett tydligare tillväxtfokus. Europa 2020 är den strategi som nu vi ska ligga i linje med där innovationer och samverkan över större geografiska enheter där östersjöstrategin kommer att bli mycket viktig. Den nationella strategin för konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning lyfts miljödriven tillväxt, innovationer och samarbeten över regioner lyfts som viktigt. Det här samtaget gör att vår egen regions strategi ska hantera de styrkor vi har som vi ska utveckla och prioritera vidare. Den globala och nationella bakgrunden är därför fundamental för att vår egen strategi ska fungera både finansiellt och praktiskt.
 
Inriktningarna för regionen är infrastruktur och tillgänglighet, kompetensutveckling, kulturliv, inflyttning, internationellt samarbete och omvärldskontakter samt utveckling av näringsliv och företagande.
 
Samverkan för hållbar utveckling av Västerbottens län där det är viktigt att de insatser som görs är transparanta och kommunicerade mellan lokal, regional till nationell och europeisk nivå. Kommunerna kan medverka till att genomfröa strategin genom att driva projekt och samla kraft för utvecklingen där regionförbundet kan vara med och finansiera. Pengarna kommer från staten, kommuner, Eu , näringslivet och landstinget.
 
Strategin är övergripande och sen kommer mer beskrivande program för de olika inriktningarna. Det regionala utvecklingsprogrammet beskriver mer ingående vad man kan söka medel för. Du hittar mer info på www.regionvasterbotten.se
 
Fick för övrigt höra att Åke hade sagt att oppositionen var så oense så att socialdemokraterna skulle föreslå en av sina egna till vice ordförande i kommunstyrelsen. Detta sagt vid 10 kommunmötet som förklaring till att alla kommuner utom Vilhelmina kommun hade med representanter både från majoritet och opposition. :-!
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se