Det finns lite kunskap om vad som sker i norr hos de flesta beslutsfattare. Oavsett politiskt parti. Det finns dock ett parti som har en mer anpassad politik för att se hela Sverige. Arbetsförmedlingen säger att det är 80% som behövs med gymnasiekompetens och 20% med högskolekompetens som krävs i Skellefteåområdet.

Det finns inte arbetslösa i den omfattningen och det är ovant att jobba med ett underskott av arbetskraft för de myndigheter som finns idag.

Det är en låg procentsnivå men räknar vi i antalet individer förstår en hur få det är som är utan jobb i norr. Det är kanske samma procentsiffra i en stor stad men i antal personer skiljer det enormt. Då vi är totalt 268400 invånare i länet.

Att flytta norrut är också något vi inte varit med om tidigare. Att norrlänningar flyttat söderut har varit vanligt och bidragssystem har funnits för att folk ska flytta. Inte bara bidrag utan även krav på att flytta då en annars tappat sin arbetslöshetsersättning.

Ja det är lågkonjunktur i Sverige men inte i norra Sverige, här finns det ett driv och en tillväxt som växer snabbare än allt vi tidigare sett i landet. Det här måste landet Sverige förstå, att hantera politiken för både låg konjunktur och den konjunktur som finns i norr. Det här har inte folk i 08 området förstått. Det är olika i landet hur det ser ut så politiken måste även den vara olika utifrån kontext.
Arbetsförmedlingen försöker samla alla som berörs av kompetensförsörjning i Skellefteåområdet där de testar sig fram. De finns inga färdiga lösningar och de måste våga pröva och göra fel för att komma framåt.

Vad tror du behövs för att få människor att flytta hit?

12 000 miljarder investeras från Gävle och norrut det är ungefär lika mycket som Sveriges BNP på ett år. Så det är enorma pengar som ska investeras. Utmaningen är hur ska vi få fatt på folk som kan jobba i dessa investeringar? Det är en arbetskraftsbrist i samtliga branscher och i princip alla företag är i behov av att anställa.

Handelskammaren som jag fått lyssna till i veckan, jobbar med internationella handels och exportfrågor, infrastruktur och kompetensförsörjning. De gör allt de kan för att förbättra förutsättningarna för näringslivet i länet där de samarbetar med andra aktörer. I landet finns 11 handelskamrar där Västerbotten samarbetar mycket med Norrbotten. Största delen av Sveriges exportnäring kommer från dessa två län.

Finns idag 7000 företag i länet och utvecklingen går mot allt fler. Idag investeras 880 miljarder i norra Sverige. Det satsas på det nordiska batteribältet där Mo i Rana nu bygger en fabrik, Northvolt och Finland bygger även de. Transporterna blir viktigare i öst västlig riktning och kompetensförsörjningsfrågorna är lika viktiga i våra grannländer. Ett samhälle måste vara diversifierat då en ung människa byter jobb 7-8 gånger under en livstid, så det måste finnas olika arbetsgivare och olika jobb.

Handelskammaren jobbar för att inspirera unga människor att se vilka företag och vilka jobb som kommer att finnas när de ska ut i jobb. Det är så att gymnasieskolan idag inte får sökande till de program där jobben kommer att finnas. Som vård och omsorg och industri. De jobbar även med lärlingssystem som är ett sätt att komma ut i jobb i praktiska yrken. Då ligger 1/3 av utbildningstiden i ett företag.
Fråga en ung person Hur vill du försörja dig? Svara sedan hur arbetsmarknaden ser ut för just det yrket. Det är inte säkert att jobbet finns. Den unga personen måste få veta vilka möjligheter som finns.

Regionens politiker måste påverka sina partikompisar att förstå hur det ser ut i norr, att satsningar behövs i infrastruktur, kommunikation och att skapa attraktivitet för människor i andra länder att komma hit.

Trenden är att svenska ungdomar får ett ökat intresse för norra Sverige, det kanske vi till viss del kan tacka varumärket Norrland och Hooja för!!! Eller vad tror du?

Har fått lyssna till chefer I Skellefteå kommun som berättar om hur de jobbar. Arbetslöshet finns inte i deras region, det finns fler jobb än arbetssökande. En utmaning för alla arbetsgivare i regionen. För att lyckas måste det komma människor från andra delar av världen, vi klarar det inte annars, det blir väldigt tydligt när en får lyssna till hur de jobbar i Skellefteå.

I Skellefteå är det hett. Befolkningsutvecklingen tuffar på där de nu växer likt storstäderna. 1000 personer flyttade hit under senaste halvåret varav ca hälften kommer från andra länder. Allt beror inte på Northvolt men det är en motor för hela regionen. Northvolt behöver 4000 personer men runt omkring växer nya företag som även de behöver mycket folk. Idag är det ca 3000 gästarbetare som bor här. Mer insatser krävs nu för att få arbetsgivare att se de utanför arbetsmarknaden som attraktiva arbetstagare.
Det investeras ca 100 miljarder i Skellefteå i både näringsliv, infrastruktur och inom det offentliga. Camus har växt mot ett mål på 15 000 studenter. Skellefteå flygplats växt med 45% vilket är mest av landets flygplatser.

Det växer på ett sätt som inte skett tidigare, det finns inga modeller eller erfarenheter av det från tidigare. Hur klarar samhället av att bli 90 000 invånare på bara några år?
14 000 totalt med 7000 inom industrin, resten i andra näringar. Behövs 10 000 nya bostäder-
PLATSEN OCH DES ATTRAKTIVITET ÄR EN DEL, NÄRINGSLIVET EN ANDRA DEL OCHD UTBILDNING DEN TREDJE DELEN SOM MÅSTE HÄNGA IHOP.

• Expo 2026 där ska de visa upp hur de jobbat med tillväxt både vad som gått bra och vad som misslyckats.
• Basecamp är ett koncept som näringslivet driver, där de jobbar mellan aktörer som jobbar med kompetensförsörjning. Ett annat arbete är Welcom House Skellefteå där de hjälper individer att komma in i samhället.
Som arbetsgivare så jobbar kommunen hårt för att behålla och attraheranya medarbetare. De jobbar även hårt med effektiviseringar och AI för att klara av de uppgifter som de ska klara av. De har rekryterat över 1600 under 2022 jämfört med att tidigare legat på ca 5-600 personer. Men de ser att antalet ansökningar per tjänst sjunker. Idag är de ca 10 000 anställda inom kommunen.

Det finns för få människor i hela Skellefteå, hela Västerbotten, hela Sverige och hela Västeuropa! Det är ett tufft läge. Idag ser vi att kommuner måste lägga ner verksamheter, som skolor, då de saknar personal men där är de inte ännu i Skellefteå. De har inga färdiga lösningar utan testar och testar och får se vad som funkar som att få provjobba och provbo på olika sätt.

Ett BB-nätverk har startats för medlemmar i Centerpartiet som vill engagera sig och driva på politiken. Detta då vi ser kvinnor, barn och familjer drabbas av nedmontering av kvinnosjukvård och stängning av BB runt om i landet. Det är fullständigt oacceptabelt och vi i nätverket vill göra det vi kan för att motverka denna trend.

Några av oss i nätverket har varit på besök i Tynset i Norge för att lära oss mer om hur det fungerar i ett land där man tycker att hela landet ska leva och växa. Vi har mycket att lära och inspireras av vad gäller norsk sjukvård. Två av de absolut viktigaste medskicken från sjukhusdirektören Oddbjørn Øien i Tynset för att driva ett mindre sjukhus i inlandet var:
1.) Lokalt ledarskap och mandat på varje sjukhus är avgörande.
2.) Den politiska viljan krävs och är fullständigt nödvändig.

De har där en barnmorskeledd förlossningsklinik, en Födestua sedan 1997.
En födestua kräver inte gynekologi. De ska inte ha en beredskap för kejsarsnitt.
De har klara direktiv för hur de ska selektera patienterna och sedan de startade frö 26 år sedan har de haft fem akuta kejsarsnitt som sjukhusets generella kirurgen klivit in.
Alla jordemödrar jobbar varje år på de stora sjukhusen. För att etablera relationer, hålla kompetensen uppe och kunna höra av sig för konsultation.
De som jobbar på sjukhuset tillhör regionen, de bor där och de tar ansvar för att andra ska kunna bo där. En stor skillnad jämfört med Sverige, är att här stannar mammorna kvar på BB tills amningen kommit igång, ett snitt på fyra dygn. Detta med flera syften; att skapa trygga familjer, att etablera relationer med familjen och att motverka problem för mamman efter förlossningen i form av förlossningsskador.

Vi besökte även Norsk Helsearkiv i Tynset och träffade chefen Bjørn Børresen . En toppmodern anläggning, med otrolig bredd bland kompetenserna, lokaliserad till Norges landsbygd. Här decentraliserar man statliga arbetstillfällen på riktigt. Det viktigaste argumentet för dem var att det krävs en kultur av att utbildning och kompetens är viktig för att skapa ett hållbart samhälle. Då måste det även finnas yrken där det krävs hög kometens.

Därefter besökte vi Tynset Kommune och träffade där Komunaldirektør Erling Strålberg. Han berättade om vikten av Tynset Sykehus, vad det betyder för människors trygghet, livskvalité och möjlighet att leva och verka på landsbygden i Norge. Kommunen Tynset och omkringliggande kommuner är väldigt stolta och tacksamma för sitt sjukhus. Kommundirektören poängterade flertalet gånger att när det gäller sjukhuset så ställer alla kommuner upp mangrant, vars upptagningsområde hör till sjukhuset. Att kämpa för, bevara och utveckla sitt lokala sjukhus är en självklarhet.

Vi avslutade vårt besök genom att konstatera att i Tynset kan man både föda barn och åka persontåg.

I veckan är jag och BB nätverket inom Centerpartiet på en studieresa till Tynset i Norge för att se hur de kan få förlossningsvård att fungera i glesbygd. Hör får dumans oredigerade anteckningar från dagens besök med sjukhusdirektören. Hör gärna av dig om du vill veta mera och kolla gärna in livesändningarna på min facebook så får du veta guldkornen. Du hittar den hör:

Studiebesök Tynset sjukehus
Arne, Stein och Oddbjörn Öien
Sykehus Innland Tynset
ca 25000 invånare i sitt sjukhusområde, i Tynset kommune bor ca 5000 invånare. Specialiserade på knä och höftoperationer. Har 23000 invånare i sitt upptagningsområde, 220 anställda och är ett akutsjukhus och har en jordemorstyrd födelsestue, dvs en barnmorskebesök förlossningsavdelning.
De har två barnmorskor anställda på beredskap och personal har jour i hemmet. Ca ca sex anställa barnmorskor. Hjemmevakt!

De har dygnetruntverksamhet och opererar dygnet runt. Ortopedi, plastikkirurgi främst hudöverskott vid viktminskning, samarbetar med Jämtland Härjedalen och opererar patienter från den sidan av gränsen. Har en kirurg som har generell kompetens. Har inte specialister i kirurgi för allt men har en generell kunskap för de vanligaste typen av kirurgi.
De har formaliserat vad de kan klara av och har selekterade kriterier för vad de ska klara av. De har själva bestämt vad de ska göra och vad de ska skicka till andra sjukhus.
Viktigt med generalister vid små sjukhus, specialister kan finnas vid stora sjukhus.
Röntgen finns dygnet runt. De har en radiolog på plats som har planlagt schema men kan jobba intensiva jourveckor.
(Kirurgin specialiseras vilket försvårar för små sjukhus. )

Dalarna samarbetar liksom vi samarbetar med SANKS, norsk samisk center för psykisk hälsa

De har primärvård och specialistvård där primärvården ligger under kommunerna och specialistsjukvården sköts av hälsoregioner och så finns det privat vård. Det pendlar mellan vilka som har majoritet hur stor del av vården som utförs av de privata.

De har en sjuksköterskeutbildning som är decentraliserad. Det är det viktigaste för att de ska klara framtiden. Att mobilisera arbetskraftsreserven lokalt är viktigt. De får utbilda sig inom sin anställning på plats i Tynset.

Sjukhusen i innlannet har ca 9000 anställda på flera enheter, akutsjukhus, psykiatri, bup, specialister, rehab etc där det mesta ligger i de täta delarna runt Hamar, Lillehammer och Tynset ligger i de glesa delarna i norr. Inbegriper 42 kommuner och ca 338 000 invånare totalt med en budget på 232 miljoner nkr.

Samarbete med kommunernas hemsjukvård. Stort ansvar för kommunen för de äldre. Kommunen har ett eget akutteamet för de som inte ska in till sjukhuset. Kommunerna har korttidsplatser och avtalat om två platser vid sjukhuset för fem kommuner.
Varje kommun ska ha en jordemoder, det är svårt då befolkningen är liten så sjukhuset rekryterade jordemödrar som kommunerna står för. Kommunen har ansvaret för mödravården och köper den av sjukhuset likväl som eftervården. Själva förlossningsvården ansvarar sjukhuset för.

Födestua
Jordemorstyrd sedan 1997. Skärpa selekteringskriterier från 2009. Samarbetar med kommunerna.
Staten styrde mot att kirurger inte skulle vara gynekologer, dvs att gynekologi krävdes vid sjukhus för kejsarsnitt. En födestua kräver inte gynekologi. De ska inte ha en beredskap för kejsarsnitt.
Klara direktiv för hur de ska selektera patienterna. De som måste till större sjukhus har
Knutna till kvinnokliniken och har forskning och akademiska aktiviteter.
De har få förlossningar i transporter.
Sedan 1997 har de fått göra akuta kejsarsnitt. Då går den generella kirurgen in.
De har måna med erfarenhet av tjänst i u-länder vilket gör att de är generalister. De har få exempel på där de flugit in gynnekologer och blod.

Hälsotjänster måste förstå att naturen är naturen. Det kan hända saker som inget kunnat förutse.
Det finns en politisk vilja att ha förlossningsvård i hela landet. En person som vill föda här där går det bra. Personalen måste vilja jobba här och ta det ansvaret som det är. Poängen är att hålla tilltron till att det går bra. Alla jordemödrar jobbar varje år på de stora sjukhuset. För att etablera relationer, hålla kompetensen uppe och kunna höra av sig för konsultation. Många av dem är fårbönder och kan födslar från jordbruket. De tillhör regionen de bor här och de tar ansvar för att andra ska kunna bo här. De är våra egna!

Har ca 50 födslar per år. Befolkningstalet håller en stabil nivå. Det som gjorde skillnad är selekteringskraven som ändrades 2009, då slutade de ta emot förstagångsfödslar ochkriterierna skärptes. Då missade de från 100 per år till 60 per år. Skulle de ta emot alla som ska föda skulle de ta emot hur 140.

Om det krävs hjälpmedel vid första födseln så måste de till större sjukhus vid nästa födsel. Ett kriterium är: Om en inte vill föda här så får de inte föda här.
Men födestuan för mer än förlossning, de är mycket innan och efter födseln. Ca 50 förlossningar och 250 personer i övrigt Det är fem gånger mer tid som läggs på övrigt än för tid på förlossning.

De som föder är inne ca fyra dygn vid födestua. För att skapa trygghet och en trygg relation med familjen samt få amning att fungera. Stora sjukhus skriver ut till födestuan för att skapa en sammanhållen vårdkedja.

Finns en födestua som lyckats i Norge, de övriga har fallit på att de krävt akutkirurgi på plats med gynekologikompetens. Där har de fallit.
Att Födslar är en normal process, den kulturen här har gett framgången.
Modellen är lokalt knuten och är uppmärksammad. Den bygger på lokalsamhällets tillhörighet.
De har inte högre lön än andra de som jobbar som jordemor.

De finns fyra födestuer till men de ligger inte på sykehus.

Paul Öian Tromsö forskat på tranpostfödslar i Norge.

Kompetensförsörjning
Tynset modellen är en arbetstidsmodell för överläkare som togs fram under 90 talet då en konflikt mellan läkare och ledning drev på.
Två veckor på 3-4 veckor. De jobbade två veckor i sträck och sen lediga i fyra veckor där de skulle vara tillgängliga. Alla överläkare jobbar så idag. Jobbar en halvtid så jobbar en en vecka av sex. De har inga rekryteringsproblemen utan läkare vill jobba här. Vuxna specialister med vuxna barn som inte vill forska vill jobba så. De har flera team som jobbar såhär tex inom plastikkirurgin. De får jobba med patienterna och administrationen görs av andra.
Att kunna ta lokala beslut är ett av de mest attraktiva delarna för att rekrytera läkare och annan personal. Utvecklingen i Tynset sykehus har berott på lokal ledning. De har förändrat utbudet utifrån de kompetenser de har tillgång till.
De har fritt sykehus valt i Norge så medborgarna väljer sjukhus själva.

Arbetsmiljölagen accepterar en genomsnittlig arbetstid upp till 60 timmar per vecka. Läkarföreningen har involverats i framtagandet av detta. Viktigt att inte ta livet av de som jobbar, de måste få sova och de måste stryka operationer om det varit mycket akut.

Stark vi känsla
Anpassningar, små sjukhus måste förändra sig efter behoven och ledas lokalt
Tynset modellen säkerställer läkartidningen
Kvalitet
Ekonomi
Lokal sjuksköterskeutbildning
Avstånd
Folkets och politikens vilja

De har bäst betyg ilandet av patienterna.
Många återvänder hem då de ser tryggheten med sjukhuset.

När staten privatiserade vården så blev ekonomin annorlunda. Det går inte att gå med underskott idag. De har kunnat effektivisera och ändra verksamheten tidigare. Idag är de effektiviserade som gör att de inte kan krympa mer. Det gäller att hålla nivån och ekonomin. Det går inte att gå i underskott. Investeringar måste ske inom budget. En verkligt stor investering måste beslutas om både i regionen och nationellt. Regionen har mycket att säga till om även om staten betalar. Sjukhusregionerna är statens.