På regionfullmäktige följde jag upp frågan kring testningen av spädbarn. Nu när Lycksele BB inte har förlossningar så har vi fått höra att föräldrar med nyfödda bebisar behöver åka hela vägen från Södra Lappland, tillbaka till Umeå eller Skellefteå för att göra bilirubin- och hörseltest, efter en respektive två veckor efter födseln.

Från verksamhetsnära personer har vi fått förstå att dessa test går att göra även på BVC och MVC, och inte kräver sjukhusbesök, men i svaret på frågan är det vad som hävdas. Så ja, föräldrar måste alltså åka till Umeå eller Skellefteå, både vid födsel och vid behov av båda testen även en vecka senare, och därefter ytterligare en vecka senare.

Svaret gör att vi misstänker att systemet och den fastlagda rutinen är det som prioriteras som viktigast, inte individen.

Vad har du som fött barn för erfarenheter av detta??

Gå in och skriv under på uppropet om Musse. Till beslutsfattare hos Migrationsverket i ärende 10982108 gällande Vilhelminaprofilen och Årets Företagare Mouslem “Musse” Fahker Aboud.

Det är med hjärtan fyllda av oro och en känsla av djup rättviseförbannelse som vi skriver detta brev. Migrationsverket, vi ber er, ompröva ert beslut att hålla Mouslem ”Musse” Fahker Aboud i förvar. Låt honom komma tillbaka till Vilhelmina, till sitt liv, sitt företag, och framför allt, till de människor som älskar och respekterar honom. Vi uppmanar er att genast frisläppa honom och bevilja honom permanent uppehållstillstånd.

Musse är inte bara ett personnummer i era register eller en punkt på er att-göra-lista. Han är en människa av kött och blod, en vän, en förebild, och en hjälte för många av oss. I 16 års tid har han gett allt av sig själv till vår bygd i Vilhelmina. Han har med öppet hjärta och ihärdiga händer byggt upp ett liv och en verksamhet som vi alla ser upp till. När han fick priset som ”Årets företagare”, var det inte bara en trofé, det var en kärleksfull klapp på axeln från hela samhället.
Att se honom nu, berövad sin frihet och instängd i en ”återvandringsenhet”, är som att se en del av vår själ slitas bort och kastas i vinden. Det är mer än ett beslut på ett papper; det är ett krossande slag mot de värderingar av gemenskap, rättvisa, och mänsklig värdighet som vi trodde att Sverige stod för.

Denna upprörande situation påverkar inte bara Musse som individ, utan den skapar också en spricka i den moraliska och kulturella väven av vår bygd och vårt land. Det sänder en kylig signal till var och en av oss: att ingen är trygg, att ingen är hemma, hur mycket du än har gett, hur mycket du än har kämpat.

Därför ber vi er med hela vårt hjärta och vår samlade vilja: Rätta till detta. Låt Musse komma hem.

Med brinnande hopp och i gemenskapens namn,

Varför är det viktigt?
Musse Malke, en folkkär och godhjärtad profil, tillika vinnare av priset ”Årets företagare” i Vilhelmina har hamnat i kläm mellan regler, paragrafer, lagar och enskilda handläggare hos Migrationsverket!

Sedan några dagar sitter nämligen en av Vilhelminas största profiler i förvar på Migrationsverkets återvandringsenhet för att utvisas efter 16 år i Sverige.

Hela Vilhelminas bygd är upprörda över detta och kräver att Migrationsverket omprövar sitt beslut och ger Musse permanent uppehållstillstånd. Vi vill att han får komma hem igen!

Det här är ett övergrepp på vår folksjäl och på en person som med vänlighet, flit och givmildhet har byggt sig en framtid här, trots att så mycket har varit emot honom. När han nu så bryskt har kastats till marken vill vi hjälpa honom på fötter igen.

Hjälp till och skriv på!

Hur kommer din och min ålderdom att se ut och hur kan vi hitta nya sätt att lösa omsorg och vård redan nu? Kommer vi att använda sånt som robotkatter, drönartransporter, självmonitorering, robotduschar, självkörande bussar och annan teknik?

Pia är med i podavsnitt 62, i podden Med rak rygg genom Västerbotten som du hittar där poddar finns, eller här. Hon jobbar i Södra Lapplands närsjukvårdsområde med framtidens teknik, digitala verktyg och nya lösningar. Hon jobbar i glesa kommuner som Malå, Sorsele, Lycksele, Storuman, Dorotea, Vilhelmina och Åsele. Hennes uppdrag är att testa arbetssätt för omställning av hälso-, sjukvårds- och omsorgssystemen mot en god och nära vård och att vara en förebild för resten av Sverige hur en modell för glesbygd kan se ut.

I glesa delar av landet finns en lång erfarenhet av att utveckla lösningar för att överbrygga avstånd, gleshet och en åldrande befolkning. Som de virtuella hälsorummen dit invånare i glesbygd kan gå för att göra en hälsoundersökning och ha kontakt med läkare och sjukvårdspersonal, helt digitalt på distans.

Hur kommer din och min ålderdom att se ut och hur kan vi hitta nya sätt att lösa omsorg och vård redan nu?

I veckan har jag fått besöka Hjältarnas hus som är en fristad för barn och familjer som är på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Där får familjer bo när deras barn är på behandling. Ett hus som drivs som en förening som har många olika sponsorer. Som att frukost sponsras av Coop, ett gäng farbröder utanför Dorotea gör fågelholkar till gagn för Barncancerfonden. Den fonden är oerhört viktig för att Hjältarnas hus finns och drivs. Det känns bra att vi skänker pengar till den fonden då en verkligen ser att de bidrag de får kommer till nytta.

En blir oerhört tacksam för att detta hus finns där barn från hela norra Sverige får bo när de behövs. Fick också träffa en gammal Vilhelminabo som jobbar där.

Sen besökte vi Barn och ungdomscentrum som finns vid alla tre sjukhus i länet. De är högspecialiserade för de sjukdomar som drabbar barn. Även hit kommer barn från hela norra Sverige. Målet är att barn ska vårdas så nära sitt hem som möjligt men ändå ha en högkvalitativ vård inom sitt sjukdomsområde.

Här forskas det i samarbete med de norra regionens sjukvårdsområdet, näringslivet och universitet. Neonatalvården och cancersjukvården ligger i topp i världen även vården för diabetes och astma ligger vi bra till.

Högst upp har de prioriterat att vara en attraktiv arbetsplats där fokus ligger på att få och behålla engagerade medarbetare. En prioritering som är oerhört viktig då det är avgörande för att kunna bedriva högspecialiserad vård av barn.
Att hålla länsperspektivet är svårt då det är så få som jobbar i Lycksele. Det blir sårbart. Så de jobbar med att samarbeta med hälsocentralen i Lycksele för att se hur de kan samarbeta. Detta initiativ känns verkligen bra, att samverka i vardagen är ett msåte för att hålla kompetenser som behövs i hela länet. Där finns det mycket att se över och göra.

Barn 3 tar emot barn från hela norra Sverige, de täcker ca 60% av Sveriges yta och är ett av fyra såna här barncentra som finns i Sverige. De jobbar med de barn som får cancer mellan 0-18 år. De som måste vara i Umeå kan då bo med sina familjer på Hjältarnas hus.

De jobbar mycket med psykologisk trygghet som ett sätt att klara sitt jobb och göra ett bra jobb. De har fått utmärkelsen hälsofrämjande arbetsplats.

Mycket bra besök och många engagerade människor som gör allt de kan för att andra ska kunna må så bra de bara kan utifrån sin situation.

Sen jag sist var med på en sån här dag har det hänt lite, det var 2019. I Vilhelmina har skolan tagit en 10 årsplan för att jobba mot psykisk ohälsa och kommunen har förra mandatperioden anställt en folkhälsostrate, Sabina. Länsstyrelsen har tillsammans med regionen startat ett forum för folkhälsa som jobbar med frågorna och jag har läst folkhälsovetenskap vid Umeå universitet.

Det finns en överenskommelse för att jobba för en jämlik och jämställd hälsa, psykisk hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor mellan olika aktörer i länet. Du kan prenumerera på ett nyhetsbrev från länsstyrelsen sök på deras hemsida på, Jämlik hälsa Västerbotten så hittar du mer info.

Folkhälsostratgen Sabina berättar om vad hon jobbar med, som en folkhälsorapport om hur invånarna mår egentligen, hälsa, lärande trygghet för barn och unga, drogförebyggande, suicidpreventiva, psykisk ohälsa, våldsprevention, brottsförebyggande och agenda 2030. Det är ett helt gäng med olika samverkansgrupper både regionalt och lokalt.
En vecka för att lyfta frågor kring psykisk hälsa är på gång likväl som utbildning i frågan. Ungas delaktighet i beslutsprocesser och mötesplatser för unga, dans för hälsa, hållbarhetsvecka och seniorinsatser är några områden det jobbas med.

I Vilhelmina lever kvinnor 1,8 år kortare liv än i riket och män 2,9 år kortare än andra svenskar. Män har fem gånger så hög förtida död än kvinnor, de vanligaste sjukdomarna är hjärta och kärl, chanser, suicid och alkoholrelaterade orsaker fler röker, högre alkoholkonsumtion än riket, 60% når målet om fysisk aktivitet och 20% når målet om grönsaksintag. Invånarna klassar sin hälsa sämre än riket.

Sjukstugan berättar om hur de jobbar med folkhälsa som den äldresköterska (som min mamma verkligen älskar som har skapat en oerhört trygghet för oss barn och för henne som 87 år gammal bor ensam på jordbruksfastigheten i byn Golis), förebyggande hälsa för äldre, trygghet, fokus på person och inte på sjukdom, hälsokontroller m.m. De jobbar för att livsstilsförändringar för att människor ska ta hand om sig och sin hälsa.

Det finns många bilder som visar hur hälsan i kommunen ser ut som finns här: Kärnindikatorer – kommunnivå

Jag lägger här en rapport som lyfter några andra aspekter.
https://regionvasterbotten.se/VLL/Filer/Folkh%C3%A4lsa%20examination%20pdf.pdf


Drönare som kör ut medicin, vårdbussar, självkörande vårdrum och annat intressant. Idag har vi i centerpartiets regiongrupp tillsammans med Norrbottens fått lära oss mer om framtida vård. Pia Kristiansson berättar och visar bilder på en mängd olika lösningar för vården och för att kunna bo i hela landet.

I Norge finns ett flygbolag, Aviant som flyger transporter med drönare. De kör dagligen prover mellan sjukhus i Norge, levererar mat och annat. Idag byggs det drönare för att flyga människor, vilket redan körs i Kina, och drönare för att skicka ut hjärtstartare. Drönare kan användas för kortare avstånd och Elflyg för större avstånd. Även hemtjänsten skulle kunna använda drönare för att få ut mediciner och hjälpmedel snabbt och billigt. Liksom veterinärerna som behöver få ut saker i djurvården.

Framtidens vård kräver transporter då mycket av vården flyttas där mycket av vården flyttas ut till hemmet och till individen där den befinner sig. Tekniken måste vara både bärbar och mobil.

Små minibussar som tar 5-10 personer som kör själva är även de ett område som gör att kollektivtrafik kan finnas överallt. Idag finns det i Linköping.

98% av alla projekt går till de urbana miljöerna, men det är i glesbygd kollektivtrafik behöver byggas. Så frågan är hur kan vi gå före och visa på att det fungerar hör hos oss?

Det händer mycket då det gäller självkörande fordon i världen där det nu kommer allt fler fordon. Att hämta upp äldre för att åka för att äta tillsammans med andra är ett försök där de nu i Lycksele samlar äldre för att äta tillsammans två dagar i veckan. Som ett sätt att minska ensamhet bland äldre då ensamhet är en så stor faktor för ohälsa. Här skulle självkörande bussar kunna hämta upp personer för att träffas.

Kan en jobba på Northvolt men bo i Vilhelmina då det går att flyga snabbt till jobbet varje dag med ett självlysande fordon? Då får vi större möjligheter för kompetensförsörjning samtidigt som vi gör det möjligt att bo i hela Sverige.

Allt som sker då det gäller trygghet, service, digitalisering och teknikutveckling kräver full mobiltäckning! Idag finns 5G bland annat vid Storumans sjukstuga så att företag kan testa sina produkter som kräver 5G.

Just nu byggs det visningsboenden där teknik visas som gör att jag som äldre kan bo kvar hemma med hjälp av nya innovativa grejer som duschrobotar, självresande fåtöljer och sånt.

Allt handlar om att framtiden ger oss möjligheter att sköta oss själva och vår egen hälsa.

Det vi har problem kring i vår glesbygd är samma typ av problem som de har i andra glesa delar av Europa. Glesheten är både utmaningen och Styrkan. Service behövs i alla delar av landet och alla årets dagar där ny teknik möjliggör för människor att få service och butiker och mackar att hålla ekonomin.

En hel dag med fokus på service genomfördes förra veckan, med folk från kommuner i inlandet i norr och Västerbotten samt Tillväxtverket, regionerna och andra intresserade av frågor kring service. Tillväxtverket jobbar med att finna nya sätt att tillgodose service där 15 kommuner deltar.

I Norrbotten prioriterar de orter som haft butik eller mack. Hybridbutiker växer där självbetjäningen är en av lösningarna. Laddplatser, jobbhubbar och nya tjänster växer fram. Bredband, mobil och elnät är en del av servicen som måste finnas i hela landet.

88% i Västerbotten har tillgång till bredband. I tätort 91% i glesbygd 65%. Mobilt bredband mäts enbart där människor normalt befinner sig. Ett typiskt storstadsperspektiv där staden är norm som slår hårt mot glesa delar av landet. Detta är bara 5-6 % av landets totala yta. Så det måste byggas ut både fast och mobila nät. Inte minst för service men även för säkerhet och trygghet.

En viktig dag där vi måste försöka påverka så att glesheten inte blir enbart ett problem då tekniken som nu finns ges glesheten stora fördelar bara den fungerar. När vi i glesa bygder finner lösningarna så fungerar det även i den täta staden, tvärtom däremot fungerar aldrig!