Min lilla kurs

Jag håller en liten kurs här på bloggen om vad som krävs för att en kommun ska skapa tillväxt. Idag ska jag prata om attraktivitet.

Hur skapar man attraktiva livsmiljöer där människor vill leva?
Fram till 50-60 talet så var ledorden inom arkitekturen Taylor, funktionellt, miljonprogrammen, Ford, löpande band och där människa är inte i centrum utan industrin och produktionen var i centrum.  Jane Jacobs dissekerade i slutet av 60 talet detta synsätt. Hon säger att stadens planering har betydelse på den ekonomiska tillväxten och att det finns ett samband mellan form och tillväxt, dvs attraktivitet. Den funktionsblandade staden är en viktig aspekt att skapa möten, skapa ett demokratiskt rum, ett offentligt rum där främlingar känner sig välkomna.
 
På landsbygden finns inte de naturliga mötesplatserna i geografin då gårdarna och jordbruken vas spridda. Rummet skapar tillhörighet där städerna har ett försprång då det finns sociala arenor i den fysiska miljön.
 
Hållbarheten i planeringen handlar om att man måste kunna ta sig fram utan bil till serviceställen och sociala arenor. Människan måste vara i centrum, funktionaliteten utan att va beroende av bil. Man måste kunna lära sig genom att ta sig fram till fots. Walkabilty! Det ultimata är att alla funktioner i samhället ska nås inom 5 minuter och att det finns en blandning av boendetyper.
 
Lokala företag är en viktig del i det ultimata samhället. Lokalt ägda företag spenderar vinster lokalt, köper tjänster av andra lokala företag, bidrar till kunskapsutveckling, har en central funktion för det lokala sociala kapitalet, skapar lokal identitet. Den lokala ekonomin är en viktig faktor för den sociala ekonomin. Lokala företag trivs bäst i äldre miljöer, småföretag trivs i traditionell struktur. Att blanda funktioner skapar attraktivitet.
 
Perspektiv somalltså  ska beaktas i en lokal utveckling är näringsliv, boende, kultur och besökare.

En kommentar

  1. Fredde

    Finns det någon framtid för inlandet? Det fanns ju en gång i tiden en anledning varför platser som Sorsele, Storuman, Åsele och Vilhelmina befolkades. Skogen, vattenkraften och gruvor gav arbete. Idag finns inte dessa vad ska då inlandet leva av? Sen har vi ju det där med utbildning. Idag ska alla utbilda sig på högskola. Men vilka jobba har inlandet att erbjuda dessa? Hur många civilekonomer tror du Sorsele har behov av? Är själv inlandspojk och ser med sorg hur min hembyggd förfaller. Finns ju inte en bank som ställer upp på satsningar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.